1 Sammanfattning
2 Inledning
3 Det personliga ägandet – grunden för företagandet
4 Företagandets villkor
5 De små och medelstora företagen – tillväxtmotorn
5.1. Skattefrågor
5.2. Sänkta arbetsgivaravgifter
5.3. Fåmansbolagens villkor måste förbättras
5.4. Generationsskiften
5.5. Sänkt förmögenhetsskatt på arbetande kapital
5.6. Framtidsbranscherna
5.7. Tjänstesektorn
5.8. Kunskap för konkurrenskraft
5.9. IT skapar möjligheter till flexibelt arbetsliv och företagande
5.10. Enhetstaxa för ISDN-anslutning
6 Riskkapital
6.1. Regionala småföretagarbörser
6.2. Särskilda kapitalförsörjningsfrågor
6.3. Kapitalförsörjningen till tjänste- och kunskapsföretag
6.4. Uppfinningar krävs för att utveckla Sverige som ledande industrination
6.5. Satsa på innovatörerna
7 Stimulera de unga entreprenörerna
8 Kvinnors företagande
8.1. Permanenta kvinnliga resurscentra
8.2. Kvinnliga rådgivare
9 Kooperativt företagande
10 Export
11 ALMI Företagspartner AB
12 Hemställan
Sverige har traditionellt varit ett framgångsrikt företagarland. Ett stort antal multinationella företag har vuxit fram. De utgör basen för mängder av mindre underleverantörer. De stora företagen har vuxit stadigt. De verkar dock på den hårt konkurrensutsatta världsmarknaden och måste ständigt effektivisera sina verksamheter. Det medför att bara en liten del av de nya jobben kan uppstå i denna företagskategori. Det krävs nytänkande för att skapa de nya jobb som ska ersätta de försvunna inom den offentliga sektorn och industrin.
Gamla strukturer bevarar alltid sina intressen, men det är få som värnar om det nya. Det vill Centerpartiet göra genom att föra en aktiv politik för de små och medelstora företagen. De stora företagens existens är bl.a. nödvändig eftersom de ofta är köpare av småföretagens varor och tjänster. Den internationella konkurrensen framtvingar nya lösningar, vilka måste uppmuntras.
För att ytterligare förbättra företagsklimatet anser Centerpartiet att åtgärder bör prioriteras inom följande områden:
främjande av det personliga ägandet
administrativa förenklingar
skattelagstiftningen
kunskap och kompetens
riskkapitalförsörjningen.
Centerpartiet vill bygga det ekologiska samhället som ett företagsamt samhälle. Det ekologiska lyftet förutsätter att effektivitet, entreprenörskap och företagande uppmuntras. Sverige ska bli en företagarnation som uppmuntrar nytänkande och innovationer. De grundläggande villkoren för företagande ska göras stabila och mer konkurrenskraftiga, så att vårt land får ett långsiktigt bra företagsklimat.
Service- och tjänstesektorn har mycket stor potential. Oftast handlar det om mindre företag. Sänkt skatt på arbete, som en del av en skatteväxling, gynnar framförallt de kunskapsintensiva företagen. Det krävs även sänkta skatter och förenklade regler för företagen om vi ska komma bort från arbetslösheten. Arbetsmarknaden ska vara flexibel och därmed underlätta anställningar.
Centerpartiet ser i fler små och växande företag den stora chansen att åstadkomma välstånd och ökad sysselsättning. Det måste bli lättare att starta och driva företag i liten skala. Kvinnors företagande måste särskilt främjas genom ökat stöd och rådgivning. Det går inte att kommendera fram nya arbetstillfällen. Det viktiga är att skapa goda förutsättningar. Det finns stora möjligheter i alla idéer som kan generera inkomster, sysselsättning och vinster. Det kräver bättre tillgång på riskkapital, så att goda affärsidéer kan prövas på marknaden. Entreprenörer och företagare måste ges möjlighet till goda inkomster av sitt risktagande och sina arbetsinsatser. Den enskildes möjlighet att tjäna pengar är en drivkraft för ekonomisk tillväxt, som i sin tur alstrar ökat välstånd i samhället och ger förutsättningar för välfärd. Enskilda företagare ska ha social trygghet, så att de vågar satsa och skapa nya jobb. Offentliga insatser ska stimulera utvecklingen.
Det personliga ägandet är en förutsättning för en väl fungerande ekonomi. Det personliga ägandet tar vara på individens intresse och omsorg. Det statliga ägandet skall reduceras till det som är nödvändigt för att skapa likvärdig service i hela landet eller är effektivast i offentlig regi. Det personliga ägandet leder till hushållning med resurser och är därför bra för samhället i stort.
För att ett företag skall vara livskraftigt måste kapitalet balansera på ett bra sätt mot skulderna. Kapital kan placeras på olika sätt och har alltid en alternativkostnad. Det är därför viktigt att kapital som placeras i företag inte missgynnas och att den extra risken som det t.ex. innebär att investera i ett litet företag, kan ge god avkastning i längden. En gynnsam beskattning av kapitalet leder också till stabila företag som kan expandera och anställa fler människor.
Idag finns ett starkt inslag av institutionellt ägande i Sverige. För att sprida ägandet måste sparande i aktier gynnas, och ett första steg i den riktningen är att avskaffa dubbelbeskattningen. Centerpartiet har medverkat till lättnaden av dubbelbeskattningen för onoterade företag. Ytterligare lättnader av dubbelbeskattningen även för andra företag måste på sikt genomföras.
Sverige har traditionellt varit ett framgångsrikt företagarland. Ett stort antal multinationella företag har vuxit fram. De utgör basen för mängder av mindre underleverantörer. De stora företagen har vuxit stadigt. De verkar dock på den hårt konkurrensutsatta världsmarknaden och måste ständigt effektivisera sina verksamheter. Det medför att bara en liten del av de nya jobben kan uppstå i denna företagskategori. Det krävs nytänkande för att skapa de nya jobb som ska ersätta de försvunna inom den offentliga sektorn och industrin.
Stabilare och mer gynnsamma villkor måste utformas för den privata sektorn, och då särskilt för de företag som har potential att växa. Sverige har för få medelstora företag. Det beror delvis på att småföretagarna inte vill förlora kontrollen över sina bolag, samt på att riskkapitalförsörjningen varit för dyr och ineffektiv.
Centerpartiet vill se fler företag och företagare. Det är i det privata näringslivet som de nya arbetstillfällena måste skapas. De senaste 30 åren har inte inneburit nämnvärt fler arbetstillfällen i den privata sektorn, netto. Sedan 1995 har antalet anställningar i den privata sektorn dock ökat. Det är viktigt att utgå ifrån de behov som de framtida företagen kommer att ha och inte ifrån de behov som företag har haft.
Gamla strukturer bevarar alltid sina intressen, men det är få som värnar om det nya. Det vill Centerpartiet göra genom att föra en aktiv politik för de små och medelstora företagen. De stora företagens existens är bl.a. nödvändig eftersom de ofta är köpare av småföretagens varor och tjänster. Den internationella konkurrensen framtvingar nya lösningar, vilka måste uppmuntras.
Företagande bedrivs alltmer i nätverksliknande former, där företagen samarbetar intimt för att få fram en slutprodukt, vars avkastning kommer alla inblandade parter till del. I ett sådant nära samarbete finns ett ömsesidigt beroende av att samarbetsparten överlever. Annars går stora värden i relationsinvesteringar förlorade. Utvecklingen går mot allt mer komplicerade lösningar, vilket kräver utökat samarbete mellan olika företag.
Det kommer i framtiden att finnas helt virtuella företag som fungerar som mäklare mellan andra företag. Formerna för företagandet kommer att vara oändligt många, och det går därför inte att fastslå regler som skall gälla för alla. Nyckelorden är dynamik och flexibilitet. Samhället måste lägga kraft på kvalitetskontroll och uppföljning, istället för detaljstyrning.
Myndigheter ska vara kvalitetskontrollanter av att företag och verksamheter efterlever uppställda krav och regler. Ramlagstiftning har införts inom många områden för att politikerna inte ska tvingas besluta om små detaljer. Detta leder ibland till att myndigheter detaljreglerar verksamhet, vilket inte var syftet med förändringarna.
Statliga och kommunala företag får inte konkurrera ut privata initiativ. De konkurrensvårdande myndigheterna måste stärkas för att undvika monopolbildningar och svag konkurrens. Det är viktigt att konkurrensmyndigheten inriktar sig på större frågor än de som hittills har lett till åtgärder. Reglerna för bidrag till företagen måste vara klara, lättöverskådliga och inte bidra till för kraftiga marginaleffekter.
Det är i de små och medelstora företagen som de nya jobben kommer att skapas. För att denna marknad ska kunna expandera måste fler människor se det som helt naturligt att starta ett eget företag, och entreprenören måste vara väl sedd i samhället. Ekonomisk och social risk måste belönas. Beskattningen får inte vara utformad så att det endast är en försäljning av företaget som kan ge avans. Det är därför helt nödvändigt att villkoren för företagandet förändras för att passa framtidens krav.
De framtida företagen har andra behov än dagens industriföretag. När en person vill arbeta med olika projekt och uppdrag, ställer samhällets normer idag upp hinder för detta på olika sätt. Centerpartiet vill införa en form av ”självanställning” där företaget består av de olika uppdrag som utförs. Det innebär mer av projektanställningar och mindre av fasta tjänster. Det innebär att man i större utsträckning kommer att sälja sin arbetskraft till fler köpare, istället för att arbeta hela livet för en och samma arbetsgivare.
Många avskräcks idag från att starta eget på grund av allt administrativt arbete som det innebär att vara egen företagare. Det måste bli möjligt att uppsöka endast en myndighet för att klara av att starta företaget. Det blir också lättare att återkomma med frågor för att få rådgivning om allt finns under ett och samma tak. Vad ovan sagts om företagares myndighetskontakter bör ges regeringen till känna.
Många företag, särskilt mindre sådana, har idag problem med att överblicka den omfattande regelmassa de är omgärdade av. Det är viktigt att reglerna för företagsamheten är stringenta och överblickbara. Därför bör regering och riksdag tillse att alla nya lagförslag, förordningar och regler som berör de mindre företagen föregås av konsekvensanalyser. Sådana konsekvensanalyser kan med fördel, i en del fall, utföras av ett organ som är fristående från regering och riksdag. Detta bör ges regeringen till känna.
Företagsskatten i Sverige tillhör de lägsta, men det samlade skattetrycket för företagen är bland de högsta i världen. En viktig princip för att öka sysselsättningen är att det måste bli billigare att anställa människor än idag.
En annan viktig skattepolitisk fråga är möjligheterna för dem som vill starta företag att erhålla F-skattsedel. Att ha en F-skattsedel är i många fall en förutsättning för att driva ett eget företag. Under senare tid har kritiken varit hård mot att skattemyndigheternas krav för att någan ska erhålla denna skattsedel har varit alltför hårda. Det är därför med tillfredsställelse som vi noterar att regeringen avser att föreslå förändringar i syfte att göra det lättare att få F-skattsedel för den som startar ett företag, något som Centerpartiet varit pådrivande för att det ska ske.
Centerpartiet redogör för utformningen av skattepolitiken i en särskild motion. Därför redogörs nedan endast kortfattat för vilka förändringar skattepolitiken som behövs av för att underlätta för företagande.
Centerpartiet har under denna mandatperiod fått gehör för sänkta arbetsgivaravgifter. Dessa har sänkts med fem procentenheter upp till en årlig lönesumma om 850 000 kronor. Dessutom kommer den maximala sänkningen alla företag till del som har en lönesumma som överstiger 850 000 kronor. Det innebär en sänkning på upp till 42 500 kronor per år, vilket har störst betydelse för de mindre företagen.
Dessutom har sänkningen gjorts under en tid av betydande statsfinansiella begränsningar. Detta visar tydligt på Centerpartiets vilja att prioritera den privata företagsamheten i kampen för fler arbeten. Det är också vår övertygelse att sänkningen kan innebära att fler får arbete, inte minst i de mindre företagen.
Vår ambition är att fortsätta sänka arbetsgivaravgifterna. Den modell som har valts för de hittillsvarande sänkningarna har visat sig praktiskt genomförbar och riktar sig på ett bra sätt till de mindre företagen, i vilka vi ser den största potentialen för fler arbetstillfällen inom det privata näringslivet. Centerpartiet vill under nästa mandatperiod gå vidare med en ytterligare sänkning, där både procentsatsen och den maximala lönesumman bör höjas betydligt i förhållande till dagens nivå.
Hittills under mandatperioden har Centerpartiet fått igenom en betydande sänkning av skatten för ägarna i onoterade aktiebolag. Hit hör i allmänhet fåmansbolagen. Ägarna till dessa företag får med Centerpartiets politik en väsentligt större möjlighet till skattefri aktieutdelning eller ägaruttag med lägre skattesats. I praktiken innebär lättnaden i ägarbeskattningen att den tidigare dubbelbeskattningen av vinster är borttagen för många av de onoterade bolagen. Dessutom har lättnaden genomförts på ett sådant sätt att företag med fler anställda och hög kompetensnivå gynnas genom att lönesumman i bolaget har en direkt inverkan på det skattefria utrymmet. Denna konstruktion har valts med tanke på att läget på arbetsmarknaden är så besvärligt. Också med denna åtgärd har vi verkat för ökad sysselsättning i det privata näringslivet.
Centerpartiet har också under mandatperioden fått genomslag för ytterligare sänkningar av skatten för fåmansbolag och handelsbolag, bland annat genom att det positiva fördelningsunderlaget generellt har höjts. Detta har vi gjort under en period när räntorna sjunkit och inflationen varit stabilt låg. Det innebär att lönsamheten för produktivt företagande har gynnats från två håll: dels via de sänkta räntorna samt den låga inflationen, dels via skattesänkningarna som vi genomfört. Ett av problemen med den casinoekonomi som fick fäste i slutet på 1980-talet var att lönsamheten för produktiva investeringar sjönk, samtidigt som möjligheterna att tjäna stora pengar fanns i fasta tillgångar. Därmed motverkades en hållbar tillväxt och ökad sysselsättning. Situationen är idag den rakt motsatta, vilket är följden av en medveten företagar- och sysselsättningsinriktad ekonomisk politik från Centerpartiets sida.
Under nästkommande mandatperiod anser vi att skatten för fåmansbolagen bör sänkas ytterligare. Centerpartiet har också under innevarande mandatperiod tillsett att en utredning som ser över de omtvistade och krångliga stoppreglerna för fåmansbolagen har tillsatts. Vi utgår från att utredningens betänkande kan ligga till grund för förenklade och mer gynnsamma regler för fåmansföretagen från början av nästa mandatperiod.
Vid generationsskiften i familjeföretag skapar ofta arvs- och gåvoskatten problem för efterkommande generationer att ta över företaget. Flera undersökningar har visat att endast en mindre del av familjeföretagen når den andra eller tredje generationen. För dem som tror på familjeföretagandet som idé och på familjeföretagandet som en viktig del i näringslivet måste en sådan fortsatt utveckling ses som negativ. Både skattereglerna och möjligheterna till finansiering har stor vikt för att ett familjeföretagare ska kunna föra över ägandet till nästa generation. Därför måste reglerna utformas så att arbetande kapital kan hållas intakt även vid arvsskiften. Vi föreslår att en särskild utredning tillsätts i syfte att se över och förbättra möjligheterna till generationsskiften. Detta bör ges regeringen till känna.
Förmögenhetsskatten tas ut med 1,5 % av den del av förmögenheten som överstiger 900 000 kronor. Det finns dock undantag från skatten. Det mest uppmärksammade på senare tid är O- och OTC-listade aktiers skattefrihet. Huvudmotivet till skattefriheten är att inte skapa tillväxthinder för framförallt familjeföretag, som behöver nytt riskkapital för att expandera. Det är ett vällovligt syfte, och genom Centerpartiets försorg gäller också skattefriheten för huvuddelägare på börsens A-lista. Även om det är fråga om extremt välbeställda människor kan inte statsmakten stillasittande åse hur huvuddelägare flyttar ur landet. En sådan utveckling måste stoppas, eftersom det skulle innebära en ren förlust för statskassan. Improduktiv skatt är inte bra för Sverige.
Skattefriheten för huvudägare samt för O- och OTC-listade aktier kan samtidigt uppfattas som stötande för privatpersoner som tvingas betala förmögenhetsskatt för mer normala tillgångar, såsom exempelvis ett kraftigt upptaxerat småhus. Förmögenhetsskatten är en omodern skatt. Den har tillkommit av fördelningspolitiska skäl, men är mot bakgrund av skattefriheten för vissa förmögna personer, och skattskyldigheten för andra, mindre förmögna personer inte förenlig med sitt ursprungliga syfte. Internationaliseringen och behovet av tillväxt i det privata näringslivet gör förmögenhetsskatten ohållbar på bara några års sikt. Centerpartiet anser att denna skatt på sikt bör avskaffas.
De framtida branscherna är annorlunda. De nya jobb som skapas kommer inte alltid att passa in i dagens normer, vilka bygger på helt andra förutsättningar för företagande. Det är viktigt att släppa fram nya initiativ och inte kväva nytänkande med regleringar. För institutioner och banker kan det vara svårt att värdera nya typer av verksamhet eftersom de inte passar in i nuvarande mallar.
En modern utbildning och forskning är en nödvändighet för att stödja företagsamheten och den ekonomiska tillväxten. Sverige behöver fler människor med en längre högskoleutbildning och fler företag som tar vara på forskningens resultat.
Forskning och utveckling är nyckeln till framtida framgångar för svenskt näringsliv. Forskningen måste på ett tydligt sätt relateras till sådana områden där svensk industri har förutsättningar att vara internationellt konkurrenskraftig. Även under högkonjunkturer har investeringarna i Sverige varit blygsamma på högteknologiska områden, vilket är oroväckande.
Framväxten av företag som bygger sin verksamhet på produkter med högt förädlingsvärde och kunskapsinnehåll måste stimuleras. Ett målmedvetet arbete för att ta tillvara och utveckla innovationer måste inledas. För att detta ska underlättas krävs ett välutvecklat samarbete mellan näringsliv, universitet och högskolor samt kapitalmarknaden. Nya initiativ för att skapa nya marknader vid sidan av Stockholms fondbörs är nödvändiga.
Det står klart att de svenska storföretagen inte själva kommer att klara den tekniska förnyelsen av svenskt näringsliv. Det etablerade näringslivet måste stimuleras att avknoppa affärsidéer så att potentiella vinstdrivande och sysselsättningsskapande verksamheter inte läggs i malpåse.
De snabbast växande företagen återfinns inom IT, telekommunikation, miljöteknik och konsultföretag. Det måste tjäna som en klar vägvisare för vilka typer av företag som måste växa fram. Det måste också stå i fokus när skattelagstiftningen ändras.
Tjänstesektorn har alltid svarat för en betydande del av sysselsättningen. Även om industrisektorn under de närmaste åren bör kunna öka sin sysselsättning, är det uppenbart att tjänstesektorn måste svara för en betydande del av den nödvändiga sysselsättningsökningen. En avgörande förutsättning för en ökad sysselsättning i tjänstesektorn är dels en stark industrisektor, dels en framgångsrik ekonomisk politik med förbättrade förutsättningar för företagande. En starkare ekonomi, lägre räntor och en god reallöneutveckling ger hushållen möjligheter att efterfråga tjänster. Olika typer av enkla tjänster har tidigare ofta fungerat som en introduktion till arbetsmarknaden för personer utan tidigare arbetslivserfarenhet. Denna möjlighet till introduktion på arbetsmarknaden är viktig t.ex. för unga människor innan de fortsätter att utbilda sig. Den kraftigt minskade efterfrågan på sådana tjänster har ökat belastningen på den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Det är enligt Centerpartiets mening viktigt att en privat tjänstesektor skyndsamt utvecklas, bl.a. inom områden som service, vård och omsorg.
För att tjänstesektorn ska kunna expandera måste skatterna på arbete i privat regi sänkas, inte minst för tjänstesektorn. Det måste också vara möjligt att som individ få bedöma till vilken kostnad som arbetet ska utföras. Man får inte vara rädd för att pröva nya grepp inom denna sektor.
Reglerna för nyttjande av hushållstjänster måste förändras. Flera olika förslag har framförts i debatten. Bland annat har förslag om att införa avdrag för denna typ av tjänster motsvarande ROT-avdrag framförts. Andra förslag är det franska checksystemet. Det ligger en icke obetydlig sysselsättningspotential i utvecklandet av denna sektor. Regeringens utredningsman kom fram till samma slutsats i betänkandet ”Skatter, tjänster och sysselsättning”, SOU 1997:17. Flera av förslagen i denna utredning är väl värda att beakta.
De kunskapsintensiva företagen måste värderas på ett annat sätt än industriföretagen. Företagsformer, skatteregler och redovisningsprinciper måste anpassas till denna typ av företag, som har ersatt maskininköp med utbildning.
För att stärka de små företagens konkurrenskraft inom tekniskt avancerade och kunskapsintensiva områden måste fler program för teknik- och kunskapsöverföring initieras. De teknikbrostiftelser som finns i bl.a. Lund, Linköping och Växjö har visat sig vara framgångsrika, och sådan verksamhet måste därför stimuleras ytterligare.
För att stärka andra åtgärder och få kunskap om hur satsningar på företagande och tillväxt bör stödjas måste forskningen intensifieras på detta område. Det kan göras genom satsning på tvärvetenskaplig forskning om entreprenörskap, företagandets villkor och företagsutveckling. Riksdagen bör uttala att detta är ett prioriterat område för forskningspolitiken. Dessutom bör en uppföljning göras av hur forskningen inom detta område utvecklas. Detta bör ges regeringen till känna.
Ungdomar utövar redan idag ett entreprenörskap på sin fritid. De extraknäcker på helger, jobbar som idrottsledare o.s.v. Dessa positiva sidor bland ungdomar måste uppmärksammas och exempelvis genomsyra gymnasieutbildningen. Idag finns också gymnasieskolor som särskilt satsar på entreprenörskap i utbildningen. Erfarenheterna från dessa skolor måste tas tillvara.
Det lokala näringslivet kan ofta erbjuda tillgång till ny teknik och annan kapitalkrävande utrustning som skolan saknar resurser för. Ett utökat samarbete mellan skola och näringsliv kan alltså vidga kunskapsinhämtningen bland eleverna. Genom den lärlingsutbildning som redan är på gång kan entreprenörstänkandet och kopplingen skola–näringsliv få ökat genomslag i gymnasieskolan. Men det finns också behov av att gymnasieskolans utbildningar generellt inriktas mer mot entreprenörskap. Detta framgår av den utvecklingsplan för gymnasieskolan som riksdagen tidigare har antagit. Regeringen bör snarast återkomma med initiativ i denna riktning. Centerpartiet föreslår detta i motionen Mer omtanke tack! – partimotion om ungdomar.
Centerpartiet anser att lagstiftningen bör anpassas till de nya kommunikationsmönstren så att denna positiva utveckling inte hindras. Till exempel distansarbete har tyvärr, trots att många talat om utvecklingspotentialen, inte fått det genombrott som man hoppats på. Till dels beror det på att lagstiftningen inte hängt med i utvecklingen. Lagarna inom arbetsmarknadsområdet utformades under en tid då distansarbete var relativt ovanligt.
Till exempel är det, när det gäller försäkringar, oklart hur arbete i hemmet eller i så kallade telestugor skall betraktas. Om en person som arbetar hemma skadar sig under arbetstid, skall då detta betraktas som en arbetsskada eller inte? Skall arbetsgivarens försäkring gälla, kan den gälla, eller är det en personlig försäkring som måste till? Samma problematik torde gälla vid sakskada. Idag är det vidare relativt svårt att i självdeklaration kunna göra avdrag för arbete eller kontor i hemmet. Däremot är det betydligt enklare att göra avdrag för resor till och från arbetsplatsen, trots att det för samtliga inblandade parter, inte minst beaktat miljöbelastningen, torde vara bättre med distansarbete. Även vad gäller investeringar i datorer etc är det oklart om det helt betraktas som företagets eller om det kan ses som en förmån och således beskattas.
Vid uppsägning på grund av arbetsbrist är rättsläget osäkert. De som distansarbetar kan komma att utgöra en egen turordningskrets. Problemet påtalades av 1995 års Arbetsrättskommission, s 36, där det föreslogs: ”Om arbetsgivaren har flera driftsenheter, fastställs en turordning för varje enhet för sig. Distansarbetande skall ingå i turordningen inom den driftsenhet som de tillhör organisatoriskt, om inte parterna kommer överens om annat.” Även TCO framförde i sitt remissvar på regeringens utkast till lagrådsremiss att regeringen snabbt borde göra författningsändringar vad avser distansarbetarnas rättsliga ställning.
I takt med den tekniska utvecklingen har den geografiska placeringen av arbetskraften fått allt mindre betydelse. Samtidigt är ett antal trygghetsbestämmelser i anställningsskyddslagen kopplade till geografiska driftsenhetsbegrepp. Regeringen har uttalat ambitionen, proposition 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationstekniken, att en utredning om tre år skall ge förslag om erforderliga författningsändringar. Centerpartiet anser att en översyn även bör innehålla frågor angående skatteregler och försäkringsvillkor. Vidare anser vi inte att en tidshorisont om tre år, vilket regeringen föreslagit, är tillfredsställande. Regeringen måste prioritera detta område och återkomma med förslag snarast. Detta bör ges regeringen till känna.
Ökad kapacitet ger nya kommunikationsmöjligheter. Nya tjänster och möjligheterna till ökad kapacitet får inte endast bli föremål för några få större orter. Detta måste komma alla regioner till del. Centerpartiet har motsatt sig möjligheter till geografiskt differentierade priser. Detta är inte till gagn för utveckling i hela landet. Geografiskt differentierade priser leder till sänkta priser i större städer. Landsorten kommer med detta inte att kunna nyttiggöra sig sänkta priser. Istället kommer priserna här att ligga oförändrat högt. Detta kan inte accepteras.
Utvecklingen på teleområdet går fort och utbudet av tjänster ökar kraftigt. Hela det svenska telefonisystemet beräknas vara baserat på digitala växlar 1998. Telia har även inlett ett arbete med att etablera en nationell bredbandsstruktur. Enligt Telia är ambitionen att 98 procent av landets hushåll år 2004 skall ha tillgång till bredbandstjänster.
Utbyggnaden av AXE-systemet är bra men inte tillräcklig. För mer avancerad dataöverföring krävs bland annat möjlighet till kommunikation med ISDN, eller motsvarande. Det en självklar politisk uppgift att tillse att den grundläggande teletjänsten skall innefatta en kvalitet som möjliggör kommunikation med ISDN-kapacitet, eller motsvarande. Denna möjlighet skall göras tillgänglig för alla på lika villkor, d.v.s. att anslutningsavgiften skall vara densamma över hela landet.
Små och medelstora företag som inte kan börsintroduceras måste kunna få tillgång till riskkapital, eftersom det ofta är svårt att internt i företaget generera de summor som behövs för en expansion. Riskkapitalet måste finnas lokalt, eftersom förutsättningarna där är bättre för att bedöma en affärsidés bärkraft.
I Sverige har alltför få företag etablerats. Det har inneburit, att antalet anställda inom det privata näringslivet inte ökat i absoluta tal på närmare 40 år. Den nödvändiga expansionen bland de mindre företagen förutsätter tillgång till både riskkapital och vanliga krediter. För att tillförseln av kapital till företagen ska fungera, krävs givetvis goda vinstnivåer i företagen.
Det är också viktigt att det totala skattetrycket ligger på en sådan nivå att svenska företag kan konkurrera på den internationella marknaden. Det krävs även möjlighet för de mindre företagen att erhålla riskkapital, något som för närvarande ofta kan vara svårt.
De svenska småföretagen har i allmänhet en låg soliditet. Denna har visserligen ökat bl.a. på grund av sänkningen av bolagsskatten. Småföretagare möts alltför ofta av negativa besked från kreditgivare, när de försöker erhålla riskkapital. Inteckningar behövs ofta i familjens egendom. Räntan ligger ofta högre för småföretag.
Kunskapen om finansiella tjänster är av förklarliga skäl dessutom ofta inte lika hög som i större företags finansförvaltningar. Den låga soliditeten är ett allvarligt problem, som belyses i en undersökning som gjorts i 1 000 företag med 10 eller fler anställda. Denna undersökning visar, att gruppen företag med 10–49 anställda är den som tappat störst marknadsandelar de senaste fem åren. Som främsta skäl till detta angav företagarna att de saknade finansiella resurser för expansion.
Landets bankväsende har givetvis en viktig funktion att fylla för att underlätta kapitalförsörjningen. Förståelsen för de mindre företagens särskilda förutsättningar bör förbättras i landets banker när det gäller tillhandahållandet av krediter till mindre företag.
Inte minst för små och medelstora företag kan bristande tillgång till riskkapital utgöra en begränsning för expansion. En sjätte AP-fond har inrättats för att placera fondmedel i svenska företag, särskilt i små företag. Fondens medel kan bl.a. investeras i mindre, nystartade, onoterade bolag samt investmentbolag. AP-fonderna kan högst äga 30 % i ett företag.
Riskkapitalförsörjningen till små och medelstora företag utanför landets större tillväxtområden har under senare år försämrats. Orsaken till detta är främst den svenska kapitalmarknadens centralisering. Det sparandeöverskott, som uppstår i en region, förvaltas och återplaceras efter centrala analyser och beslut i objekt, som främst är lokaliserade till de mest expansiva regionerna och i utlandet. Slutplaceringarna sker främst i större börsbolags aktier och i allt större utsträckning utomlands. Detta är rationellt ur spararens synvinkel, då transaktionskostnaderna är lägre samt riskspridning och marknadslikviditet är bättre. Nackdelen med dagens system är att riskkapitalet fördelas ojämnt över landet och till olika företagstyper. Riskkapitalmarknaden fungerar på så vis, att den placerar i de företag som den direkt kan överblicka. Det har visat sig, att det finns ett samband mellan t.ex. bostadsort och benägenhet att investera i aktier i ortens näringsliv.
Detta samband avspeglas tydligt även på börsföretag på A- och O- listan med stark regional förankring. Det måste bli attraktivt att placera pengar lokalt. Genom att främja lokala kapitalmarknader kan lokala ekonomier stimuleras.
Flertalet av de försök som gjorts under senare år för att förbättra den regionala riskkapitalförsörjningen har fungerat dåligt p.g.a. att de enbart inriktats på en marknadsfaktor, t.ex. marknadsplatsen, och bortsett från faktorer som t.ex. intresset från resursstarka kapitalförvaltare. De försök som gjorts har dessutom inte utformats på marknadsmässiga villkor, utan mer med t.ex. statliga bidrag och subventionerade lån.
Det är angeläget att ytterligare förstärka riskkapitalförsörjningen. Ett sätt att förbättra den regionala riskkapitalförsörjningen är att skapa mötesplatser ute i regionerna. En sådan mötesplats kan ge möjlighet för privata och institutionella investerare att möta företag som behöver investera och växa. Banker, ALMI och regionala intressenter kan stå som huvudmän för sådan verksamhet. Ett exempel är aktietorget i Karlstad.
ALMI bör ta ett större ansvar för att denna typ av projekt startas runt om i landet. Detta bör ges regeringen till känna.
Enligt beräkningar våren 1996 utgjorde den sammanlagda kapitalkostnaden för ett svenskt företag med 8 anställda 15,3 % av det totala kapitalet. Kapitalkostnaden för ett motsvarande tyskt företag var 9,7 %. En av orsakerna till detta är att svenska företag i allmänhet har sämre soliditet på grund av snabba kapitalflöden. En annan orsak kan vara den sämre bankkonkurrensen i Sverige jämfört med många andra europeiska länder.
Det viktigaste för att stimulera tillförseln av kapital till företagen är givetvis goda vinstnivåer. En annan viktig faktor är skattenivåerna på såväl företagen som på ägarna av företagen. Här har t.ex. lättnader i dubbelbeskattningen stor betydelse för att stimulera tillförseln av riskkapital.
Kunskaps- och tjänsteföretag är en kategori av företag som har speciellt svårt att erhålla finansiering. Orsaken till detta är att de ofta saknar traditionella tillgångar, som går att använda som säkerhet.
Dessa företags största tillgång brukar ofta vara humankapitalet – en tillgång som är svår att värdera vid kreditgivning. Bristen på lånekapital till kunskapsföretag beror till viss del på att kreditinstituten saknar kunskap om hur dessa företag ska värderas och analyseras. Det finns idag inget utarbetat system för hur värdet av s.k. mjuka tillgångar ska bedömas.
Förutom denna brist hos kreditgivarna finns idag hinder i lagstiftningen för att det intellektuella kapitalet i företagen ska kunna värderas och säkerställas. T.ex. är reglerna om årsredovisning i aktiebolag inte utformade för denna typ av företag. Ett exempel på detta som brukar anföras är att när kunskapsföretagen investerar i att utbilda personal, redovisas inte detta som en tillgång i balansräkningen utan tas upp som en kostnad. Vad som ovan sagts om behovet av förändringar i redovisningslagstiftningen för att underlätta värdering av tjänsteföretag bör ges regeringen till känna.
En förändring i attityden när det gäller kreditgivning mot vissa grupper av företag måste alltså till. System för kreditbedömning av dessa företag måste utformas. Detta är dock en fråga för marknadens parter.
För utveckling av svenskt näringsliv och nya storsäljande produkter är forskning och utveckling en nyckel. Högskolor och näringsliv måste samverka bättre för att ta tillvara de resultat som framkommer. De större företagen kommer inte att satsa på produkter eller tekniker som inte bedöms passa in i den egna verksamheten. Det etablerade näringslivet måste främja de möjligheter som finns att i det egna företaget utveckla avknoppningsföretag som startas av anställda.
Något som särskilt uppmärksammats är problemen med patentintrång. Svenska patentinnehavare har inte möjlighet att försäkra sig mot detta. Inom EG-kommissionen undersöks förutsättningarna att etablera en patentintrångsförsäkring på europeisk nivå. I avvaktan på sådant förslag måste vi i Sverige arbeta för att införa en nationell försäkring. Arbetet med detta måste intensifieras. Vad som ovan sagts om patentintrångsförsäkring bör ges regeringen till känna.
Innovationer är samhällsekonomiskt mycket lönsamma. Innovationsverksamhet är en av de viktigaste faktorerna för att uppnå industriell förnyelse och därmed ekonomisk tillväxt. Innovationsverksamhet är något, som kan ge enskilda företag konkurrensfördelar. Samtidigt har innovationer ett högt samhällsekonomiskt värde som motiverar innovationsfrämjande åtgärder, vilka kan överbrygga de svårigheter som finns på vägen från idé till produktion.
Idéer som leder fram till kommersiellt gångbara innovationer skapas och drivs fram av individer, oavsett om de arbetar på ett företag eller självständigt. Att skapa och driva idéer är förenat med såväl stort ekonomiskt som personligt risktagande.
Om den industriella förnyelsen ska fortskrida är det av avgörande betydelse att få fram nya idéer och uppfinningar samt att få igång innovationsprocessen. För att stimulera denna process erfordras såväl samhälleliga som privata engagemang. Det finns vissa generella förutsättningar, som måste finnas för att skapa ett gott innovationsklimat, t.ex. ett bra investeringsklimat, låg ränta, likartad spelplan för små och stora företag samt väl fungerande marknader. Samtidigt måste det statliga stödet och regelverket vara utformat så att prövningen blir så enkel som möjligt.
Centerpartiet anser att de innovationsbefrämjande åtgärderna bör ha följande inriktning:
Bidra till förnyelse och tillväxt genom att vårda och utveckla kreativiteten hos uppfinnarna genom rådgivning och utbildning samt personlig service i olika nätverk.
Stimulera en mångfald av idéer och uppfinningar, som är en förutsättning för att så många bärkraftiga nya projekt som möjligt ska formuleras. Detta kan ske bl.a. genom professionell rådgivning.
Bidra till att fler idéer kommer fram till marknaden genom aktiv rådgivning och utveckling av entreprenörskap.
Samverka med andra nationella och internationella organisationer för att öka kunskapen om uppfinnandets betingelser och därigenom effektivisera innovationsarbetet.
Vad ovan sagts om inriktningen på det innovationsfrämjande arbetet bör ges regeringen till känna.
Inställningen till att starta eget företag är positiv bland unga människor. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) genomförde nyligen en enkätundersökning bland drygt 1 000 ungdomar som visar att över 60 procent av gruppen 19–29 år kan tänka sig att starta eget företag. Emellertid uttrycker dessa ungdomar en relativt stor okunskap om hur man startar ett företag. Det som ger sken av att vara okunskap kan också vara en känsla bland ungdomarna av att det är krångligt att starta företag. Därför är det angeläget att undanröja sådana hinder, allra helst genom att generellt underlätta för alla som vill starta eget. Centerpartiet föreslår bl.a. i motionen Mer omtanke tack! – partimotion om ungdomar att en enklare företagsform bör införas för ungdomar.
Av de företag som startades 1995 ägdes endast 23 % av kvinnor. Detta måste förändras. Det finns en stor potential för kvinnors företagande som måste tas tillvara. En liknande explosion som den Sverige genomgick under första hälften av 1900-talet är möjlig. Då var det kvinnornas massiva inträde på arbetsmarknaden som gav ett lyft i produktionen. Idag kan kvinnors företagande få en liknande betydelse.
Runt om i Sverige finns en enorm kvinnokraft med en unik förmåga att med små medel ta sig an olika samhällsproblem, utvecklingsprojekt och idéer. Ändå är kvinnorna inte särskilt synliga i företagsvärlden. Bakgrunden till detta är kanske att den traditionella näringspolitiken varit ensidigt inriktad på mäns företagande och de branscher som traditionellt startas och drivs av män. Undersökningar visar att kvinnor har en företagskultur som skiljer sig från männens. Kvinnor startar ofta företag i liten skala, lånar mindre än män, startar ofta företag i servicesektorn, jobbar gärna tillsammans med andra kvinnor i kooperativ m.m. I och med de stora förändringarna i offentlig sektor öppnas också nya möjligheter för kvinnor att starta nya företag i verksamhet som tidigare bedrevs i offentlig regi.
Det behövs alltså en ökad satsning på kvinnors företagande. Det handlar om att utnyttja all den kunskap och kapacitet som finns. Möjligheterna att komplettera kvinnlig och manlig kompetens med varandra kan ge en stor slagkraft för svenskt näringsliv inför framtiden. Ett tioårigt program, som innehåller rådgivning, utbildning och finansiering för kvinnors företagande, bör utarbetas. Detta bör ges regeringen till känna.
Att underlätta för kvinnor att starta egen verksamhet är ett viktigt led i Centerpartiets strävan att skapa ökad sysselsättning. Kvinnligt företagande måste utvecklas så att kvinnor startar och driver företag i minst samma utsträckning som män. Kvinnor startar ofta företag med mindre lån och bidrag. Oftast rör det sig om tjänsteföretag med en affärsidé främst för en lokal marknad. Sådan företagsamhet måste tas tillvara i hela landet och har potential att hjälpa upp en kärv regional eller lokal arbetsmarknad. Många kan få inspiration av andra eller få anställning hos någon annan.
Samhället bör därför på olika sätt underlätta avknoppning från den offentliga sektorn. Stöd och rådgivning måste finnas. Vid offentlig upphandling ska konkurrensneutralitet mot den egna verksamheten eftersträvas i större utsträckning än idag. Kooperativa verksamhetsformer ska ges samma företagsmässiga förutsättningar som andra företagsformer. Det ger större möjligheter för kvinnor att gemensamt starta företag inom denna sektor som ligger den offentliga nära och där den kooperativa verksamhetsformen är mycket lämplig.
Efterfrågan på de särskilda kvinnolånen, ett centerinitiativ, har varit stor. Satsningarna har skapat många nya arbetstillfällen. Det är viktigt att bevara och utveckla detta stöd.
Centerpartiet anser att Sverige ska bli ett föregångsland när det gäller jämställdhet inom näringslivet. Ett led i detta är att få fler kvinnor som startar och driver företag, ett annat led är att andelen kvinnor i ledande befattning i näringslivet stadigt ökar.
Självfallet behövs många åtgärder för att öka andelen kvinnor som startar företag. Åtgärder som har varit av stort värde för att öka medvetenheten och stimulera kvinnor till att starta eget är kvinnliga rådgivare och kvinnliga resurscentra både på länsstyrelserna och på central nivå. Kvinnliga resurscentra finns i så gott som alla län och ett nationellt resurscentrum finns idag på NUTEK.
Resurscentras uppgift är att samla kunskap kring kvinnors villkor för att sedan kunna förbättra situationen på olika områden som är viktiga för kvinnor. Det kan gälla arbetsmarknadsutbildning, företagsrådgivning, allmänna utbildningsinsatser, forskning etc. Resurscentra ska vara en resurs för länens kvinnor samt länens myndigheter och organisationer som arbetar med olika insatser för kvinnor. De har mycket påtagligt medfört att fler kvinnor kunnat starta och utveckla egen verksamhet. Enligt vår uppfattning är verksamheten till stort gagn för att utveckla och bredda kvinnors yrkesval.
Det är viktigt att resurscentra fokuserar sin verksamhet på ursprungsuppgiften, nämligen att förbättra villkoren för kvinnorna i regionalt utvecklingsarbete. Centerpartiet anser att de regionala kvinnliga resurscentra har en viktig roll för att utveckla kvinnors företagande. De hittillsvarande satsningarna med kvinnliga resurscentra på länsnivå måste nu permanentas och vidareutvecklas. Detta bör ges regeringen till känna.
NUTEK har i uppdrag att arbeta för kvinnors företagande. Medel har anslagits till kvinnliga affärsrådgivare i inre stödområdet. Kvinnliga rådgivare finns idag i flera kommuner. Om inte nya medel tillförs riskeras, detta att försvinna. Finansieringen har fördelats på 1/3 NUTEK, 1/3 länsstyrelsen samt 1/3 kommunerna. I vissa kommuner har en förlängning av verksamheten finansierats med EU-medel. Erfarenheterna är mycket goda varför Centerpartiet anser att det i varje kommun bör finnas en kvinnlig rådgivare.
Medel bör säkerställas för denna verksamhets fortsättning. Detta bör ges regeringen till känna.
Ett sätt att snabbt öka kvinnors företagande och därmed skapa fler arbetstillfällen är att uppmuntra och utveckla det kooperativa företagandet.
Kooperativa företag har med sin speciella struktur visat sig vara särskilt attraktiva för kvinnor. Det kooperativa företagandet har expanderat kraftigt de senaste åren. Bland annat inom hemtjänsten har en färsk studie visat att de t.o.m. lyckats bäst. Det finns idag många intressanta exempel på kooperativ verksamhet av olika slag från skilda delar av landet. Av dem som vänder sig till de lokala kooperativa utvecklingscentra idag är 70 procent kvinnor. Här finns en stor potential.
Personalkooperativ är förmodligen den form av företagande som kan växa allra snabbast. Erfarenheterna är mycket goda. Både beställare och anställda är mycket nöjda visar en forskningsrapport från Högskolan i Växjö. Personalkooperativ borde vara en stark konkurrent till både kommunal och privat omsorg. Trots detta finns bara 150 personalägda företag inom offentlig sektor. Drivkraften för dessa har inte varit att tjäna pengar. De som startade i början av 1990-talet har oftast haft ett ideellt syfte. De drivs av engagerade eldsjälar som vill ha frihet. 72 procent av delägarna är kvinnor. Den kooperativa företagsformen måste stödjas och utvecklas med bland annat bättre rådgivning och genom projektinriktade åtgärder. Detta bör ges regeringen till känna.
Grunden för kooperativ verksamhet är att en grupp människor, företag eller organisationer går samman för att driva en ekonomisk verksamhet som de alla behöver och som de gemensamt styr och ansvarar för i demokratiska former. Man kan säga att ett kooperativ är ett företag som drivs enligt föreningsdemokratiska principer med ändamålet att tillgodose medlemmarnas behov av verksamheten.
Som tidigare nämnts är den kooperativa formen utmärkt för t.ex. anställda inom offentlig verksamhet som vill starta egen verksamhet. Det har även visat sig att intresset bland kvinnor för att starta kooperativa företag är stort. På tjugo platser i landet finns det lokala kooperativa utvecklingscentra, som i respektive län ger vägledning, utbildning och annat stöd till grupper som vill starta kooperativ. Vi anser att kooperativ är en verksamhetsform som bör bejakas.
I svensk lagstiftning finns den juridiska associationsformen ekonomisk förening som är avpassad för kooperativ verksamhet. Det är enligt vår mening av största vikt att konkurrenslagstiftningen utformas så att kooperativ verksamhet inte missgynnas jämfört med andra associationsformer. Detta bör ges regeringen till känna.
Idag är ansvaret för de kooperativa frågorna uppdelat på ett flertal departement i Regeringskansliet. Såväl Inrikesdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet som Näringsdepartementet sysslar med dessa frågor. Denna uppdelning skapar en osäkerhet kring ansvaret för de kooperativa frågorna. Visserligen är det en intern regeringsfråga hur verksamheten fördelas mellan departementen. Det är viktigt att det tas ett samlat grepp om dessa frågor i Regeringskansliet. Detta bör ges regeringen till känna.
Tidigare karakteriserades mindre företag ofta som underleverantörer till storföretag. Detta håller på att förändras. Allt fler mindre företag har internationell verksamhet. Ofta är länderna kring Östersjön samt Norge viktiga marknader för småföretagen. Dessa länder bildar en bas för fortsatt export till övriga världen.
Det statliga stödet till exportfrämjande åtgärder inkluderar statsstödda exportkrediter via AB Svensk Exportkredit, Exportrådets stöd samt nettokostnaderna för det statliga exportkreditgarantisystemet via Exportkreditnämnden. Det statliga stödet till exportsatsningar måste tydligare än idag inriktas på att understödja mindre företags behov. Detta bör ges regeringen till känna.
ALMI Företagspartner AB har haft en stor betydelse för utvecklingen av småföretagandet i landet. ALMI har medverkat till åtskilliga etableringar av åtskilliga nya företag. ALMI:s uppdrag ska omförhandlas 1998. Då denna verksamhet har varit framgångsrik finns det anledning att den även efter detta datum fortsätter med samma inriktning och i samma omfattning som nu. Detta bör ges regeringen till känna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det personliga ägandet,1
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om företagares myndighetskontakter,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konsekvensanalyser av nya regler för företagande,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättande av utredning i syfte att förbättra möjligheterna till generationsskiften,1
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uttalande rörande forskning kring företagande och företagsutveckling,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om distansarbete,2
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om enhetstaxa för ISDN-anslutning,4
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ALMI:s ansvar för utvecklingen av regionala småföretagarbörser,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förändringar i redovisningslagstiftningen för att underlätta värdering av tjänsteföretag,4
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om patentintrångsförsäkring,4
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen på det innovationsfrämjande arbetet,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om program för kvinnors företagande,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnliga resurscentrum,2
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatta medel till kvinnliga företagsrådgivare,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kooperativt företagande,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att konkurrenslagstiftningen måste utformas så att kooperativ verksamhet inte missgynnas jämfört med andra associationsformer,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett samlat ansvar för kooperationsfrågor i Regeringskansliet,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt stöd till mindre företags exportsatsningar,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ALMI Företagspartner.
|
Olof Johansson (c) |
|
|
Helena Nilsson (c) |
Andreas Carlgren (c) |
|
Per-Ola Eriksson (c) |
Agne Hansson (c) |
|
Elving Andersson (c) |
Marianne Andersson (c) |
|
Ingbritt Irhammar (c) |
1 Yrkandena 1 och 4 hänvisade till SkU.
2 Yrkandena 6 och 13 hänvisade till AU.
3 Yrkande 7 hänvisat till TU.
4 Yrkandena 9 och 10 hänvisade till LU.