Miljöpartiet de gröna tror på det ekologiskt och socialt hållbara samhället. Vi tror på decentralisering och motsatsen till komplexitet. I Härnösand prövade man år 1985–1986 en modell som uppfyllde dessa krav, i det s k Welgasprojektet. Vinden gav el, som genom elektrolys av vatten framställde vätgas, som i sin tur tankades i bilen under natten till hydridtanken. Vätgasen användes också till spisen, som är en av husets stora energislukare. Detta kan man kalla ett decentraliserat system.
Schweiz har en avläggare till Welgasprojektet. En arkitekt byggde sitt hus med solceller som i stället för vinden gav el och därmed vätgas genom elektrolys av vatten. Detta har fungerat i ca 10 år.
Flera uppfinnare har utmanat de rådande energisystemen – olja, kol och kärnkraftsstrukturen – men inte lyckats ändra makthavarnas syn på vätgasen och dess utvecklingspotential. Det gäller även Sverige. Regler, lagar och ekonomiska styrmedel sätter stopp för utvecklingen. Den statliga utredningen, Alternativbränsleutredningen, är det senaste hindret i raden. Vätgas saknas totalt trots utvecklingen internationellt och att utredningen ska visa på kretsloppssamhället och vara vägledande för det framtida energisystemet med dess infrastruktur. Frågan är om Sverige kommer att vakna för sent och tappa 20 år p g a felaktiga investeringar? Vad satsar t ex NUTEK på idag?
Vätgas är en energibärare och i kombination med bränslecellen kan vätgasbilen/bussen vara just den satsning som behövs för svensk industri.
Världens 10 största biltillverkare satsar på vätgas och bränsleceller. Ballard och Daimler–Benz meddelar att man tänker investera närmare 3 miljarder kronor på att införa vätgasdrivna bränsleceller. Man utfäster sig att producera 100 000 fordon av denna typ till år 2005.
en anläggning för elektrokemisk energiomvandling
från kemisk till elektrisk energi
förträdesvis H2 och O2 till reaktionsprodukt H2O
verkningssätt som ett batteri, men kemisk energi tillförs kontinuerligt (i batterier lagrad i elektroderna)
ingen skarp gräns mellan bränslecell med vätgastank, som är ett alternativ till batteri. Huvudpoäng: kemisk till elektrisk energi med hög verkningsgrad utan skadliga utsläpp
minimala utsläpp, kan ge 0-utsläppsfordon (ZEV)
väsentligt högre verkningsgrad än förbränningsmotorn, bränslecellbilen får minst dubbla färdsträckan per kWh gentemot vanliga bensinmotorn
elektrisk drift
fördelar i förhållande till batteridrivna bilar: tankningstid och räckvidd
överskottsvärme till kupén
elbatteriernas livslängd är 2 år, men ersätts av bränslecell och vätgastank med livslängd på 10–15 år
enda alternativ som kan kombinera 0-utsläpp med bekvämlighet i dagens fordon
ett bränslecellsfordon är ett mobilt elverk
fast elektrolys – inga korrosionsvätskor
kompakt och lätt, hög effekttäthet
rask start och fort full effekt, god last
låg driftstemp
behöver icke hållas på hög temp vid stillestånd
bra för serieproduktion, reducerar kostnaderna
goda utvecklingsmöjligheter för drift på metanol, reversibel drift
Effekter: 10-300 kW
komprimerad vätgas CGH2 i komposittank, 2-300 bar
flytande hydrogen LH2 , kryogentank -253 C
metallhybrider, lågtemp, lagringskapacitet 1,8 volymprocent
karbonmaterial, aktivt kol
metanolreformer (kokar och förångar): kompakta, låg driftstemp, rask respons
produktionsgasen håller bara 75 % H2 , bränslecellen måste göras större för att ge samma effekt som med ren H2
enheter för partiell oxidation POX; kompakta, enklare och billigare än metanolreformer
produktionsgasen håller bara 40–45 % H2 , bränslecellen måste göras 25 % större för att ge samma effekt som med ren H2
ZEV = zero emission vehicles
Med nuvarande lag (10 % ZEV från 2003), kommer det att finnas
700 000 ZEVs i Sydcalifornia 2010. Marknaden är också 10 andra USA-stater som beräknas ge samma som Californien eller mer.
infrastruktur med tankning av H2 kan etableras
drivmedelskostnad billigast med bränslecellbilar med vätgas
levnadskostnad lägst för bränslecellbilar med metanol
Eldrivna fordon är de enda verkliga nollutsläpparna. Ökande marknadsandel bränslecellsfordon kommer dessutom att ge likvärdiga och bättre förutsättningar än dagens fordon. De kommer att konkurrera ut de gamla miljövidriga fordonen genom att serieproduktion av bränslecellfordon kommer i gång perioden 2000–2010.
I loppet av en 20-årsperiod blir bränsleceller vanliga i fordon.
Genombrottet har redan skett, eftersom Daimler–Benz och Ballard satsar över 450 kanadensiska dollar på produktion av bränsleceller för fordon. Daimler–Benz går dessutom in med 25 % i Ballard och 2005 annonserar de starten för kommersiell produktion. Idag finns Ballard på aktiemarknaden.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen om att Alternativbränsleutredningen även bör inkludera vätgas,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en översyn bör göras för att klargöra om styrmedel och regelverk hindrar utvecklingen av vätgas.
|
Eva Goës (mp) |