Systemet med fasta och rörliga elavgifter (nätavgift och priset på använda kWh) är orationellt om man har ambitionen att minska samhällets elanvändning. Vanliga hushåll, jordbruk, butiker och småindustri ges ingen reell möjlighet att minska sina totala elkostnader. Därmed finns heller ingen drivkraft för minskad elanvändning.
I prop.1996/97:85 Frågor om mätning m.m. på elmarknaden säger regeringen:
Förutsättningarna för konsumenter med låg elförbrukning att dra nytta av de nya förhållandena i elhandeln är dock begränsade av ekonomiska skäl. För dessa kunder motsvarar kostnaderna för elenergi normalt knappt en tredjedel av de totala elkostnaderna. Nätavgifter och skatter svarar för resterande del. Utrymmet för att göra besparingar på totalkostnaden är därför mindre för dessa kundgrupper än för konsumenter med större elförbrukning där elenergins andel av totalkostnaden är större.
Det står helt klart att det bland de nämnda kundgrupperna finns en stor potential för elsparande. Man bör därför ändra systemet för elmätning på ett sådant vis att det blir intressant även för vanliga hushåll och andra mindre elkonsumenter att spara el.
Det finns och uppkommer alltid problem när man skall byta system. Ett sådant problem är givetvis att själva elleveransen skall skötas av ett bolag skilt från nätbolaget. Denna princip är riktig för att få fram de riktiga kostnaderna. Man bör därför hitta ett system som både gör det möjligt att minska kundens fasta kostnader och som behåller principen med skilda bolag. Man kan exempelvis tänka sig att nätbolaget skall ha viss del av den rörliga avgiften. Det viktiga är dock att den rörliga elkostnaden ökar på den fasta nätkostnadens bekostnad. Ju större del av totalkostnaden som ligger på elpriset, desto mer ökar motiven för små elkunder att spara.
Ur samhällets synvinkel är det viktigt att elsparandet ökar och dessutom uppfattas som intressant av både stora och små elkonsumenter.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge konsumenter med låg förbrukning av elenergi en reell möjlighet att påverka sin totala kostnad,
att riksdagen hos regeringen begär att frågan om förhållandet mellan fasta och rörliga elkostnader utreds.
|
Johan Lönnroth (v) |
|
|
Hans Andersson (v) |
Ingrid Burman (v) |
|
Lars Bäckström (v) |
Owe Hellberg (v) |
|
Tanja Linderborg (v) |
Eva Zetterberg (v) |
|
Lennart Beijer (v) |