Motion till riksdagen
1997/98:N224
av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m)

Kärnkraftens betydelse för Värmland


Värmland är ett av de fyra län i Sverige som är mest beroende av elintensiv industri. Dessa län är Norrbotten, Västernorrland, Gävleborg och Värmland.

Basindustrierna hotas

Det är mycket oroande att regeringen och Centerpartiet drivit igenom beslut om en förtida avveckling av ett väl fungerande kärnkraftverk, Barsebäck. Detta kan få mycket allvarliga konsekvenser för Värmlands län, som är oerhört beroende av sina basindustrier.

Värmlands större företag inom metall-, skogs-, verkstads- och kemi­branschen är starkt beroende av tillgången till säker och billig energi. Om elpriserna stiger kraftigt, vilket blir följden av en kärnkraftsnedläggning, hotas flera orter i Värmlands län av stigande arbetslöshet på redan hårt arbetslöshetsdrabbade orter.

Även om regeringen sagt sig vilja skydda industrin, så torde detta inte vara möjligt med tanke på att hushållen inte kan åläggas vilka bördor som helst och att EU:s konkurrensbegränsningsregler har restriktioner för möjlig­heterna att ge speciella fördelar till vissa industrier. Elpriserna kommer alltså att stiga.

Vad kommer då att hända med jobben i Björneborg, Grums, Skoghall och Rottneros? Vad händer t.ex. med Uddeholm Tooling i Hagfors, som ligger i den absoluta toppen av elberoende och som är helt beroende av tillgången till billig energi? Hagfors–Munkfors-området har redan länets högsta arbets­löshet! Från företagets och fackens sida har konstaterats att arbetslösheten kan öka katastrofalt om elpriserna stiger kraftigt och Böhler-Uddeholm finner för gott att flytta verksamhet utomlands.

Hela Sverige ska leva

Flera av våra basindustrier är belägna i glesbygdsområden. Var är nu de stolta deviserna om att hela Sverige ska leva? Hela bygder kan gå under om orterna mister sin viktigaste industri! Det är ju inte enbart den elintensiva basindustrin som hotas utan också ett stort antal underleverantörer och småföretag. Även den offentliga sektorn är beroende av inkomstbringande industrier.

Nu knyter regeringen stora förhoppningar till att ”omställningen av energi­systemet kommer att bli en tillväxtmotor för hela Sverige”. Detta sägs i en informationsskrift från regeringen om energiöverenskommelsen. Det är klart, att om vi ska byta ut elkraft mot muskelkraft, så kommer väl en del nya arbetstillfällen att uppstå ute i våra bygder. Men samtidigt kommer mångdubbelt fler arbeten att slås ut! Och vi frågar – vill verkligen människor gå tillbaka till gamla tiders kroppsliga slit? Vi tror det inte.

Finns det någon fördel för människor att byta ut högvärdig pappersmassa mot lågvärdigt vedbränsle?

Och hur många håller med det ljushuvud som lovordade att det skulle bli så många jobb för lastbilar med transporter av biobränsle, om man besitter det minsta miljötänkande?

Stick i stäv mot miljömålet!

Sverige har åtminstone tidigare velat berömma sig av strävan efter en god miljö. Inte minst den senaste tidens rapporter om klimatförändringar vid våra poler borde ge en tankeställare. Sverige överger nu de klimatpolitiska riktlinjer som fastlades av den borgerliga regeringen år 1993.

Koldioxidutsläppen från fossila bränslen skulle enligt detta mål stabiliseras på 1990 års nivå. Sverige har nu tvingats söka dispens vad gäller koldioxidmålet. En följd av kärnkraftsnedläggningen blir bl.a. att vi tvingas importera kolkraft från Danmark. För att ersätta Barsebäck med sådan el åtgår det sex ton kol i minuten! Även utsläppen av försurande ämnen som svavel och kväveoxider kommer att öka och drabbar i första hand sydvästra Sverige. Från miljösynpunkt är naturligtvis en sådan utveckling djupt olycklig.

De enskilda hushållen drabbas

Många värmländska familjer bor i småhus med eluppvärmning. Det finns bostadsområden, inte minst i Karlstad, där man inte fick inmontera andra värmekällor – framför allt på 70‑talet. Vad händer med dessa familjers ekonomi, när de nu tvingas konvertera till en annan uppvärmningsform?

Kostnaden för ett enda hus beräknas till 80 000–150 000 kronor! Även med skattefinansierade investeringsbidrag på 30 procent kommer kostnader­na att bli mycket stora för de hushåll som tvingas att byta värmesystem för att undkomma höjda elpriser. Varje berörd småhusägare kommer att få betala mellan 55 000 och 105 000 kronor ur egen ficka! Vad kommer detta att inne­bära för hushållens möjlighet att klara sitt uppehälle? Och inte lär det under­lätta konsumtionen!

Vi anser att en förtida avveckling av kärnkraften har så många nackdelar och innebär sådana förluster att riksdagens avvecklingsförslag rörande kärn­kraften bör avslås.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillgången till billig energi är avgörande för de värmländska företagens livskraft,

  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om glesbygdens beroende av billig energi,

  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den förtida avvecklingen av kärnkraftverket Barsebäck har en negativ inverkan på miljön vad beträffar såväl koldioxidutsläpp som försurande ämnen,

  4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de enskilda hushållen inte bör drabbas av kostnader för elkonvertering,

  5. att riksdagen avslår regeringens förslag om en förtida avveckling av kärnkraften i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 2 oktober 1997

Gullan Lindblad (m)

Göthe Knutson (m)