Energipolitik för tillväxt, företagande och nya arbeten
Motion till riksdagen
1997/98:N223
av Carl Bildt m.fl. (m)
Energipolitik f�r tillv�xt, f�retagande och nya arbeten
Inneh�llsf�rteckning
1 Sammanfattning
Moderata samlingspartiet ser energipolitiken som ett instrument f�r att n�
�vergripande m�l som konkurrenskraft, god milj� och v�lf�rd. K�rnkraft
�r inte n�got sj�lv�ndam�l, lika lite som dess avskaffande borde vara det.
Alla slag av energiproduktion har sina f�rdelar och nackdelar.
K�rnkraftens nackdelar kan med stor marginal bem�stras. Om s� inte var
fallet skulle vi f�respr�ka nedl�ggning, inte av en, utan av tolv reaktorer.
Beslutet om en f�rtida k�rnkraftsavveckling �r illa underbyggt. Inga
bed�mningar har gjorts av kostnaderna. Avvecklingen inneb�r en gigantisk
kapitalf�rst�ring, som g�r ut �ver jobben, milj�n och v�r levnadsstandard.
V�rens riksdagsbeslut att inleda en f�rtida k�rnkraftsavveckling b�r
upph�vas. F�rslaget till lag om k�rnkraftens avveckling kr�nker v�sentliga
r�ttsgrundsatser och b�r avvisas.
I motionen anges nya riktlinjer f�r energipolitiken. Denna skall utformas
f�r att st�dja en ekonomisk utveckling som g�r det m�jligt att eliminera den
h�ga arbetsl�sheten. Staten skall inte detaljplanera och detaljreglera
energisystemets utveckling, utan fastst�lla l�ngsiktigt h�llbara ramar och
villkor. Ansvaret f�r den fortl�pande omst�llningen, milj�anpassningen och
f�rnyelsen av energiproduktionen l�ggs p� producenterna.
Energibeskattningen skall g�ras konkurrensneutral. Fiskala skatter b�r tas
ut endast i konsumtionsledet medan milj�styrande skatter och avgifter b�r tas
ut i produktionsledet. Energiskatterna b�r i �kad utstr�ckning harmoniseras
mellan de nordiska l�nderna. Utsl�ppen av v�xthusgaser m�ste begr�nsas.
Effektiviseringen och hush�llningen med energiresurser skall forts�tta.
Staten skall inte subventionera investeringar i ny kraftproduktion, utan
prioritera l�ngsiktig forskning och utveckling. Det s.k. tankef�rbudet i
k�rntekniklagen skall upph�vas.
Det partitaktiska spelet kring k�rnkraften m�ste bringas att upph�ra och
utslaget i 1980 �rs folkomr�stning f�ljas. Investerarna m�ste ges h�llbara
besked om de l�ngsiktiga f�ruts�ttningarna f�r att investera i industriell
verksamhet i Sverige.
Svensk k�rnkraftsteknologi h�ller h�g standard. K�rns�kerhetsarbetet b�r
inriktas p� s�kerhetsh�jande �tg�rder i v�rt n�romr�de.
Ingen ytterligare utbyggnad av vattenkraften skall subventioneras av
staten. Dagens �lvskydd i lagstiftningen bibeh�lls of�r�ndrat. En storskalig
introduktion av fossilgas i Sverige avvisas. Milj�konsekvensbeskrivning
beg�rs av en storskaligt �kad biobr�nsleanv�ndning.
Vattenfalls oberoende st�llning skall �teruppr�ttas och �gandet breddas.
N�gon ny energimyndighet inr�ttas ej.
2 Moderata utg�ngspunkter
Det finns inga genv�gar till en trygg ekonomisk framtid f�r Sverige.
Endast genom h�g och uth�llig tillv�xt g�r det att bygga en stabil grund
f�r v�lf�rd och syssels�ttning.
Den borgerliga regeringen s�kte under perioden 1991-1994 l�gga grunden
till en s�dan ekonomisk tillv�xt genom en serie strukturella reformer. D�rf�r
togs hinder bort f�r f�retagande i allm�nhet och f�r sm� och medelstora
f�retag i synnerhet. Skadliga skatter p� sparande, investeringar och
f�retagande slopades. Stora delar av transfereringssystemen, liksom den
arbetsr�ttsliga lagstiftningen, reformerades. En obligatorisk arbetsl�shets-
f�rs�kring inf�rdes.
Parallellt h�rmed gjorde den borgerliga regeringen omfattande satsningar
p� forskning och utveckling, p� f�rb�ttrad riskkapitalf�rs�rjning och p� ny
infrastruktur. En ny konkurrenslagstiftning inf�rdes, samtidigt som tidigare,
statlig aff�rsverksamhet avreglerades och/eller privatiserades. F�rslag
framlades om avreglering av elmarknaden och Sveriges f�rhandlingar om ett
intr�de i Europeiska unionen fullf�ljdes.
I sin sista finansplan r�knade den borgerliga regeringen med att det skulle
fordras en tillv�xt om ca 4 procent per �r under resten av 1990-talet f�r att
halvera arbetsl�sheten till sekelskiftet. N�gon s�dan tillv�xt har emellertid
aldrig kommit till st�nd. Efter valet 1994 valde de socialdemokratiska
regeringarna i st�llet att bedriva en m�lmedveten �terst�llarpolitik, parad
med mycket kraftiga skatteh�jningar. Nya hinder lades d�rmed f�r
investeringar, f�retagande och tillv�xt. Som en f�ljd h�rav ligger
arbetsl�sheten ocks� kvar p� of�r�ndrat mycket h�g niv�.
Den ogynnsamma utvecklingen vad avser tillv�xt och syssels�ttning
understryker betydelsen av en l�ngsiktigt h�llbar energipolitik. Sveriges
f�rm�ga att h�vda sig industriellt och ekonomiskt blir i �nnu h�gre grad �n
tidigare beroende av att tillg�ngen p� energi, och priset, ger
konkurrensf�rdelar. En god ekonomisk och social utveckling blir om�jlig om
inte energif�rs�rjningen �r l�ngsiktigt tryggad till konkurrenskraftiga priser.
Ett misslyckande h�rvidlag om�jligg�r ocks� en utveckling som �r skonsam
mot milj�n.
Energipolitiken �r inte ett sj�lv�ndam�l utan en avg�rande och strategisk
faktor f�r Sveriges m�jligheter att skapa fler arbeten och �kad v�lf�rd. Den
tillv�xt och industriella utveckling som kr�vs kommer att leda till �kad
efterfr�gan p� el. Energipolitiken f�r d� inte l�gga hinder i v�gen, utan m�ste
tv�rtom garantera att denna efterfr�gan kan m�tas p� ett ekonomiskt och
milj�m�ssigt bra s�tt.
Moderata samlingspartiet anser att energipolitiken skall ha f�ljande
utg�ngspunkter:
- Sverige skall dra nytta av alla de resurser som st�r till folkhush�llets
f�rfogande. Riksdagens energibeslut v�ren 1997 �r mot den bakgrunden
djupt olyckligt. De energipolitiska riktlinjer som antogs skadar Sverige
som industrination. S�rskilt allvarligt �r beslutet om att p�b�rja en f�rtida
avveckling av k�rnkraften. Det inneb�r en kapitalf�rst�ring som saknar
motstycke i historien och som kommer att medf�ra v�lf�rdsf�rluster.
Milj�n skadas och det blir sv�rare att bek�mpa arbetsl�sheten.
- Klimatfr�gan �r det st�rsta milj�problemet - en global �verlevnadsfr�ga
f�r m�nskligheten. D�rf�r m�ste Sverige bedriva en offensiv
klimatpolitik och fullg�ra sina internationella �taganden p� omr�det.
- Staten skall inte detaljreglera och detaljplanera energisystemets
utveckling. Statens uppgift �r i st�llet att fastst�lla ramar och villkor som
medf�r att hush�ll och f�retag ges l�ngsiktigt h�llbara spelregler.
- Energipolitiken skall vara f�renlig med en �terg�ng till full
syssels�ttning. Energianv�ndningen i allm�nhet och elf�rbrukningen i
synnerhet �r n�ra kopplad till den ekonomiska tillv�xten.
I dessa olika h�nseenden medf�rde 1997 �rs energipolitiska
riksdagsbeslut steg i fel riktning. Moderata samlingspartiet anser d�rf�r
att riksdagen skyndsamt skall anta nya energipolitiska riktlinjer i enlighet
med vad som anf�rs i denna motion.
3 Hush�llning och effektivisering
3.1 Gott utg�ngsl�ge
Sverige har idag ett av v�rldens b�st fungerande system f�r produktion
och �verf�ring av elenergi. N�stan all el som f�rbrukas produceras av oss
sj�lva. Andelen fossila br�nslen �r - �n s� l�nge - liten, vilket g�r
utsl�ppen sm� j�mf�rt med n�stan alla andra l�nder.
El �r en �verl�gsen energib�rare och det �r k�rnkraften som har
m�jliggjort den �kade elanv�ndningen i kombination med en offensiv milj�-
och klimatpolitik. Riksdagen kunde 1985 besluta att bevara de fyra stora
or�rda �lvarna. D�refter har skyddet f�rst�rkts ocks� f�r andra vattendrag. �r
1988 kunde riksdagen p� f�rslag fr�n Moderata samlingspartiet inf�ra ett tak
f�r koldioxidutsl�ppen. Vattenkraften och k�rnkraften har tillsammans gjort
det svenska elsystemet effektivt, konkurrenskraftigt och milj�v�nligt.
3.2 Energieffektivisering
Fortl�pande sker det en betydande energieffektivisering. Hittills har
denna effektivisering g�tt hand i hand med en �kad elanv�ndning.
�verg�ngen till el har varit s�rskilt p�taglig inom industrin, d�r el ersatt
anv�ndning av br�nslen med l�gre verkningsgrad. Mellan 1970 och 1994
�kade andelen el av den totala energianv�ndningen i industrin fr�n 20 till
36 procent. H�g elanv�ndning i n�ringslivet sammanh�nger med h�g
specialisering och med en stark st�llning p� den internationella
marknaden.
Nya industriprocesser kr�ver elkraft i st�llet f�r fossila br�nslen. I dag
anv�nds 4-5 TWh el, vilket �r mer �n en Barseb�ck-reaktor, bara till renings-
processer. Nya tekniker och styrprocesser �r baserade p� elanv�ndning och
�ven framgent kommer industriell tillv�xt och f�rnyelse att inneb�ra att
energieffektivisering paras med en �kad elanv�ndning.
Hush�llning med energi kan definieras som en minskad energianv�ndning,
utan uppoffringar i form av s�nkt standard. Om effektivare teknik kan
anv�ndas s� att standarden/kvaliteten �kar erh�ller vi en energieffek-
tivisering. Det �r allts� ingen sj�lvklarhet att effektivisering leder till
totalt
sett l�gre energianv�ndning.
I samband med �tg�rder f�r energihush�llning och effektivisering m�ste
ocks� beaktas f�rbrukningen av andra resurser. En i verklig mening effektiv
energianv�ndning m�ste inneb�ra att f�retag och hush�ll anv�nder s� mycket
av energi och andra resurser att den totala resurs�tg�ngen blir s� liten som
m�jligt. En minskad energianv�ndning som sker till priset av ett �kat
resurssl�seri i stort �r inte efterstr�vansv�rd. Den �r dessutom f�renad med
samh�llsekonomiska kostnader.
3.3 M�jlig hush�llning
Potentialer f�r energihush�llning och effektivisering m�ste bed�mas
utifr�n vad som �r en effektiv resursanv�ndning i stort.
Det finns i dag 590 000 sm�hus som uteslutande v�rms med el, varav
440 000 med s.k. direktverkande elv�rme. Konvertering av ett s�dant hus till
annan uppv�rmningsform kostar 80-150 000 kronor. En storskalig
konvertering skulle ianspr�kta betydande resurser, som i st�llet kan anv�ndas
till samh�llsekonomiskt mer l�nsamma investeringar.
Regeringens f�rslag att hindra anv�ndningen av avkopplingsbara elpannor
i fj�rrv�rmesystemen leder inte heller till en �kad hush�llning med el.
Snarare blir fallet det motsatta, eftersom elpannorna �r viktiga fr�n just
resurshush�llningssynpunkt. De utnyttjas idag f�r att ta vara p� det �verskott
av vattenkraft som alltid kommer att finnas under vissa �r och perioder,
fr�mst v�r och sommar. Hindras anv�ndningen av elpannorna blir resultatet
ett �kat resurssl�seri genom att �verskottsvatten tappas f�rbi vatten-
kraftverken, utan att energin tas till vara. Om elpannorna, genom ett formellt
beslut eller genom straffbeskattning, fasas ut ur fj�rrv�rmesystemen blir
dessutom alternativet att i st�llet producera motsvarande energim�ngd genom
f�rbr�nning av fr�mst olja. D�rmed f�r �tg�rden ocks� negativa konse-
kvenser f�r v�r milj�.
4 Energipolitiska program
4.1 Erfarenheter
De energipolitiska program som har g�llt fram till nu har utv�rderats vid
ett flertal tillf�llen, senast av Energikommissionen (SOU 1995:139),
Riksrevisionsverket (RRV 1996:44) och Riksdagens n�ringsutskotts
arbetsgrupp f�r uppf�ljnings- och utv�rderingsfr�gor (1996/97:URD1).
Dessa utv�rderingar har alla p�visat allvarliga brister. Programmens
struktur har i utv�rderingarna ansetts vara sv�r�versk�dlig och resultat-
uppf�ljningen bristf�llig. Programmen har gripit in i varandra p� ett
osystematiskt s�tt, vilket f�rsv�rat m�jligheterna att utv�rdera kostnads-
effektiviteten i de enskilda programmen. Det har t.o.m. varit sv�rt att f�lja
vad som har satsats p� olika energik�llor och vad som har blivit resultatet
d�rav.
S�rskilt investeringsst�den till biokraftv�rme, vindkraft och solv�rme har
blivit f�rem�l f�r allvarlig kritik. Energikommissionen ans�g om det
f�rstn�mnda att "den direkta effekten av st�det, i form av ny
biobr�nsleanv�ndning som inte skulle ha tillkommit utan st�d, �r sv�r att
uppskatta d� biobr�nslen �ven till f�ljd av r�dande beskattning har en
mycket stark st�llning i v�rmeproduktionen. Investeringsst�det kan inte
bed�mas ha haft n�gon st�rre effekt p� den tekniska utvecklingen."
Betr�ffande vindkraften konstaterade kommissionen att "investeringsst�det
tycks inte ha bidragit positivt till den tekniska utvecklingen" och f�r
solv�rmest�det konstaterades att det "inte bidragit till n�gon minskning av
produktionskostnaden".
4.2 De nya programmen
I samband med energibeslutet v�ren 1997 godk�nde riksdagen ett nytt
fem�rigt program med bidrag om 3 100 Mkr f�r minskad elanv�ndning
och investeringar i ny elproduktion och ett sju�rigt program med bidrag
om 5 630 Mkr till forskning och utveckling av ny teknik. Med kostnader
f�r bl.a. inr�ttande av en ny energimyndighet kom de f�reslagna
utgifterna att uppg� till �ver 9 000 Mkr.
De nya programmen har beskrivits i n�rmast dramatiska ordalag. Genom
"en kraftfull, l�ngsiktig satsning p� forskning, utveckling och demonstration
av ny energiteknik" s�ger sig socialdemokraterna vilja manifestera sin
ambition att st�lla om Sverige till ett ekologiskt f�reg�ngsland. I sj�lva
verket �r bristen p� nyt�nkande p�taglig. De nya programmen utg�r
v�sentligen en upprepning av de program som inf�rdes vid 1991 �rs
energipolitiska uppg�relse och som har g�llt fram till nu. I ekonomiska
termer inneb�r den 'kraftfulla' politiken en marginell �kning av statens �rliga
insatser fr�n ca 1 200 Mkr till ca 1 400 Mkr.
4.3 Investeringsst�d
De nya programmen medf�r ingen f�rb�ttring i de avseenden som har
kritiserats i de n�mnda utv�rderingarna. Energikommissionen kunde
konstatera att investeringsst�den riskerar att motverka en naturlig
prispress p� marknaden och att de d�rf�r endast b�r ges under en
�verg�ngsperiod. Trots detta vill socialdemokraterna utstr�cka
programmen till att g�lla i ytterligare fem �r, l�t vara med f�rs�mrade
villkor. Dessutom f�resl�s �nnu ett investeringsst�d, denna g�ng till
utbyggnad av sm�skalig vattenkraft.
Moderata samlingspartiet anser att det �r olyckligt med statliga bidrag som
tenderar att bara bli till en l�pande subvention av gammal, befintlig teknik.
Inte heller b�r staten subventionera en vattenkraftsutbyggnad som
regelm�ssigt leder till konflikt med viktiga milj�intressen. I den m�n
sm�skaliga vattenkraftsprojekt kan realiseras utan p�taglig milj�p�verkan b�r
de komma till st�nd utan hj�lp fr�n skattebetalarna.
Det nya investeringsbidraget b�r ocks� ses mot bakgrund av
Vattendragsutredningens f�rslag till �ndringar av �lvskyddet. Vissa
vattendrag som i dag skyddas enligt naturresurslagen kommer att f� ett
urholkat skydd om f�rslagen i utredningens slutbet�nkande Omtankar om
vattendrag (SOU 1996:155) genomf�rs. Moderata samlingspartiet ser med
oro p� en situation d�r ett delvis f�rsvagat �lvskydd kombineras med
investeringsst�d f�r vattenkraftsutbyggnad och sammanfaller med en f�rtida
k�rnkraftsavveckling.I st�llet b�r riksdagen dra slutsatserna av gjorda
utv�rderingar och slopa investeringsst�den helt.
4.4 Energiforskning
Statens st�d till utvecklingen p� energiomr�det b�r koncentreras till de
omr�den d�r f� andra akt�rer har m�jlighet att ta ansvar. Det g�ller
fr�mst finansiering av forskning inom energiomr�det, s�rskilt l�ngsiktig
forskning, men ocks� st�d till information och insatser som minskar
s�kkostnaderna f�r elkonsumenterna och p�skyndar spridningen av ny
teknik.
Moderata samlingspartiet bejakar s�ledes statliga insatser p�
energiforskningsomr�det. Samtidigt f�rekommer det i den energipolitiska
debatten �tskilligt �nsket�nkande om forskningens m�jligheter p� kort sikt.
Forskning och utveckling �r ett mycket l�ngsiktigt och t�lamodspr�vande
arbete. Svensk energiforskning utg�r en liten br�kdel i en global
forskningsanstr�ngning. M�jligheterna att �stadkomma de avg�rande teknik-
genombrotten kommer d�rf�r aldrig att vara en funktion av antalet satsade
miljarder i den svenska statsbudgeten.
Regeringen f�resl�r en kraftig besparing p� forskningsanslagen p� de
tekniska och naturvetenskapliga omr�dena. En stor del av besparingen skall
l�ggas p� Sveriges medlemskap i internationella forskningsorganisationer
och regeringen �verl�ter i �vrigt till forskningsorganisationerna att f�rdela
besparingarna. I utredningsbet�nkandet Besparingar i stort och sm�tt (SOU
1997:69) f�resl�s kraftiga ingrepp i s�v�l den nationella fusionsforskningen
som i Sveriges medverkan i det internationella fusionsforskningsprojektet
JET. Regeringen har d�rtill valt att inte f�rnya Sveriges erbjudande om att st�
v�rd f�r n�sta steg i den internationella fusionsforskningen, f�rs�ks-
anl�ggningen ITER.
Moderata samlingspartiet anser att regeringen behandlar fr�gan om
fusionsforskningen alltf�r l�ttvindigt. Denna forskning pr�glas av mycket
l�nga tidsperspektiv och kr�ver l�ngsiktigt internationellt samarbete f�r att n�
framg�ng. Det �r d�rf�r beklagligt om Sverige inte tar tydlig st�llning i
fr�gan om fusionsforskningens framtid.
I ett mycket l�ngt perspektiv �r fusionsenergi en av de f� i dag synliga
m�jligheter som st�r till m�nsklighetens f�rfogande n�r det g�ller att t�cka
v�rldens v�xande energibehov. Forskningen befinner sig fortfarande i ett
tidigt och os�kert skede men viktiga framsteg har gjorts under senare �r.
Fortsatta anstr�ngningar i samarbete med andra stater �r motiverade och
Sveriges medverkan inom fusionsforskningen b�r d�rf�r s�kerst�llas.
Slutligen m�ste riksdagen upph�va den best�mmelse i k�rntekniklagen
som f�rbjuder vissa typer av k�rnteknisk forskning - den s.k. tankef�rbuds-
lagen. Detta handlar ytterst om att sl� vakt om den akademiska friheten. All
lagstiftning m�ste pr�glas av de grundl�ggande principerna om yttrande- och
tankefrihet. Tankef�rbudslagen kan d�rtill f� skadliga effekter genom att
f�rsv�ra forskning kring effektivare utnyttjande av k�rnbr�nslet, minimering
av avfallsm�ngder, transmutation av befintligt k�rnavfall m.m.
Kvalificerade svenska k�rntekniker och forskare skall inte beh�va st�
bredvid och passivt betrakta en utveckling som kan leda till resultat av stort
intresse �ven f�r v�rt land. Stimulerande arbetsuppgifter och ekonomiska
f�ruts�ttningar �r n�dv�ndiga f�r att attrahera goda forskare till k�rnteknik-
omr�det.
5 Hush�llen
5.1 Dubbla p�lagor
Ryckigheten i den svenska energipolitiken har drabbat hush�llen h�rt. De
omfattande problemen med s.k. sjuka hus och d�lig inomhusluft g�r att
h�rleda till de statliga energisparsatsningar som varit ett led i en tidigare
energipolitik. Hush�llen har f�tt b�ra en dubbel kostnad f�r detta. De har
b�de varit med och finansierat politiken via skattsedeln och de har sj�lva
f�tt betala f�r att l�sa problemen.
Med nuvarande energipolitik kommer hush�llen �terigen att f� vidk�nnas
stora kostnader. De investeringar i elv�rme som staten tidigare har
uppmuntrat kommer nu att st� hush�llen dyrt. De elskatteh�jningar som
genomf�rdes under 1996 och vid halv�rsskiftet 1997 har �kat boende-
kostnaderna ytterligare. Samtidigt har hush�llens marginaler krympt till f�ljd
av �kade inkomstskatter och egenavgifter, minskade bidrag och regeringens
of�rm�ga att minska arbetsl�sheten.
Genomf�rs en f�rtida k�rnkraftsavveckling leder det till att elpriserna och
boendekostnaderna �kar ytterligare. Skall den elintensiva industrins
konkurrenskraft dessutom skyddas f�r hush�llen b�ra den st�rsta delen av
b�rdan. Trots detta har det aldrig gjorts n�gon bed�mning av vilka sociala
effekter som v�rens energibeslut kan f�.
5.2 Elv�rmda sm�hus
En st�ngning av en reaktor i Barseb�ck bygger p� att hush�llens
elf�rbrukning kan minskas genom �verg�ng fr�n eluppv�rmning till
annan uppv�rmning. B�de regeringen och Villa�garnas riksf�rbund har
uppskattat kostnaden f�r en konvertering av ett sm�hus uppv�rmt med
direktverkande el till mellan 80 000 och 150 000 kronor. Trots
skattefinansierade investeringsbidrag p� 30 procent s� kommer
kostnaderna allts� att bli mycket stora f�r de hush�ll som tvingas att byta
v�rmesystem f�r att undkomma h�jda elpriser. Varje ber�rd sm�hus�gare
kommer att tvingas betala mellan 55 000 och 105 000 kronor ur egen
ficka.
Vissa kommuner har ett mycket stort inslag av eluppv�rmda sm�hus i sitt
bostadsbest�nd. Fr�mst g�ller detta kommuner med m�nga sm�hus byggda
p� 1970-talet, d� staten uppmuntrade just denna, nu s� f�rkastliga
uppv�rmningsform. I m�nga kommuner som expanderade under denna tid
har betydligt mer �n h�lften av sm�husen n�gon form av eluppv�rmning,
varav de flesta har direktverkande elv�rme. I dessa kommuner riskerar
hush�llen att f� l�gga en v�sentligt �kad andel av sina resurser p� boendet,
vilket f�r effekter p� hush�llens efterfr�gan och p� hush�llens marginaler att
klara sitt uppeh�lle p� egen hand.
Konkurrensverket varnar nu ocks� f�r h�jda fj�rrv�rmepriser. En
storskalig konvertering fr�n elv�rme till fj�rrv�rme riskerar att skapa en
monopolsituation eftersom konverteringskostnaden �r s� h�g.
5.3 K�rnkraftsavvecklingens inverkan
Styrelseordf�randen i Sydkraft AB, den tidigare socialdemokratiske
kommunalpolitikern Nils Yngvesson, har ber�knat statens direkta
skadest�nd vid en st�ngning av Barseb�ck till minst 20 000 Mkr.
Inr�ttandet av en ny energimyndighet och nya statliga
omst�llningsprogram kostar ytterligare drygt
9 000 miljoner kronor. Till detta kommer bortfallande
energiskatteinkomster i den utstr�ckning det s� sm�ningom blir m�jligt
att ers�tta beskattat kol med obeskattade biobr�nslen.
Om den elintensiva industrin skall skyddas mot dessa kostnadseffekter
kr�vs energiskatteh�jningar p� i storleksordningen 8 �re/kWh f�r hush�llen.
Om den elprish�jning som f�ljer av minskat utbud p� en kortsiktigt given
elmarknad inkluderas, och om de ytterligare vinster som kan uppst� f�r
Vattenfall exkluderas, kommer enligt energiforskaren Karl-Axel Edin,
Socialdemokraternas politik, uttryckt i eng�ngsbelopp att inneb�ra en
merkostnad om ca 21 000 kronor f�r ett villahush�ll med elv�rme och ca
4 000 kronor f�r ett villahush�ll med annat uppv�rmningss�tt.
6 Industrin
6.1 Konkurrensl�get
Utvecklingen av svensk industri har historiskt gynnats av den goda
tillg�ngen p� billig elenergi. Vattenkraftens och senare k�rnkraftens l�ga
produktionskostnader har givit v�rdefulla konkurrensf�rdelar. Svensk
elproduktion �r alltj�mt effektiv och j�mf�relsevis billig i ett
internationellt perspektiv. L�ga produktionskostnader f�rekommer dock
ocks� i m�nga konkurrentl�nder som baserar sin elproduktion i huvudsak
p� inhemsk fossilproduktion.
Avg�rande f�r konkurrenskraften �r heller inte produktionskostnaden, utan
anv�ndarens slutpris. Svensk industri har f�tt kraftigt f�rs�mrade
f�ruts�ttningar bl.a. till f�ljd av regeringens v�ldsamma energiskatte-
h�jningar. Bara under 1996 inf�rde socialdemokraterna ytterligare skatter p�
el motsvarande ca 3 �re per kWh. F�r flera av de elintensiva f�retagen
motsvarade dessa skatteh�jningar en merkostnad p� 70 000 kronor eller mer
- r�knat per anst�lld. H�jningarna har ocks� lett till avskedanden bl.a. vid
Varg�n Alloys i V�nersborg och vid Gr�nges Metall i Sundsvall.
Svenska hush�ll och icke elintensiv industri har alltj�mt ett gynnsamt
elkostnadsl�ge j�mf�rt med utlandet. F�r den elintensiva industrin �r
situationen emellertid en annan. H�r kan bed�mningen heller inte grundas p�
officiell statistik. Elintensiv industri har regelm�ssigt speciella kraftavtal
d�r
elpriserna bevaras som aff�rshemligheter.
Energikommissionen l�t g�ra en s�rskild studie och slutsatsen blev att
"den bild som framg�r av unders�kningen �r s�ledes att f�r elintensiv
industri ligger de svenska elpriserna varken extremt h�gt eller l�gt. I vissa
f�r den svenska basindustrin viktiga konkurrentl�nder, s�som Norge,
Kanada och USA, �r de priser som framkommit i unders�kningen v�sentligt
l�gre �n priserna i Sverige."
Moderata samlingspartiets bed�mning �r att m�nga svenska f�retag inom
skogs- och kemiindustrin, gruvorna och st�lindustrin ofta har h�gre elpriser
�n vad konkurrenterna har i USA, Kanada, Norge, Frankrike och Spanien,
men n�got l�gre priser j�mf�rt med Tyskland. Om vi �ven framgent vill sl�
vakt om svensk basindustri finns det inte n�got utrymme f�r en energipolitik
som f�rs�mrar konkurrenskraften ytterligare.
6.2 Svensk basindustri
Det finns en tendens till att betrakta den tunga svenska basindustrin som
n�gon sorts relik fr�n industrialismens barndom, en d�dsd�md
industrigren som snart skall ers�ttas av kunskapsbaserade tj�nstef�retag.
Detta �r fel.
F�r det f�rsta �r svensk basindustri h�gteknologisk. Den �r s�
h�gteknologisk att den sannolikt utg�r en viktig del av f�rklaringen till de
m�nga framg�ngsrika svenska mjukvaruf�retagen inom IT-sektorn. F�r det
andra syssels�tter den ett stort antal underleverant�rer. Svensk
verkstadsindustri - med idag 350 000 anst�llda - har i h�g grad n�tt sin
position just som underleverant�rer till basindustrierna. F�r det tredje svarar
de traditionella basindustrierna f�r en betydande del av f�r�dlingsv�rdet i
den samlade svenska exporten. Bara svensk skogsindustri syssels�tter direkt
120 000 m�nniskor och svarar f�r 17 procent av exporten. Den f�rbrukar
ocks� ensam energi motsvarande produktionen i fem Barseb�ck-reaktorer.
Basindustrin utg�r alltj�mt en ryggrad i det svenska n�ringslivet.
Olyckligtvis �r denna ryggrad elintensiv och f�r detta kommer den att
straffas om k�rnkraften f�rtidsavvecklas. Socialdemokraterna s�ger sig vilja
skydda industrin fr�n avvecklingens oundvikliga konsekvenser. Det g�r
emellertid inte att l�gga p� de svenska hush�llen hur stora b�rdor som helst
och d�rtill medf�r EU:s konkurrensbegr�nsningsregler restriktioner f�r
m�jligheterna att ge speciella f�rdelar till utvalda industrier.
6.3 Hela Sverige m�ste leva
Svensk basindustri �r elintensiv och k�nslig f�r en energipolitik som
h�jer priserna. De elintensiva arbetsst�llena finns framf�r allt i fem
branscher och delbranscher; pappers- och massaindustri, j�rn- och
st�lindustri, kemisk industri, gruvor samt ickej�rnmetallverk. Ett stort
antal lokala arbetsmarknader �r helt eller delvis beroende av s�dana
f�retag.
En f�rtida k�rnkraftsavveckling riskerar d�rmed att f� allvarliga regionala
konsekvenser. Allvarligast blir situationen i Norrbottens inland, l�ngs
Norrlandskusten samt i ett band fr�n Dalsland �ver V�rmland, Bergslagen
och Dalarna till G�strikland. De enskilda l�n som �r mest beroende av
elintensiv industri �r Norrbotten, V�sternorrland, G�vleborg och V�rmland.
Alla dessa l�n �r redan idag mycket h�rt drabbade av arbetsl�shet.
F�r de mest utsatta l�nen kan hela bygder g� under om
k�rnkraftsavvecklingen leder till elpriser som flyttar f�retagens investeringar
utomlands. En nedl�ggning av Ovako Steel i Hofors skulle inneb�ra
utslagning av 1 700 arbeten i en ort med totalt 4 500 sysselsatta. I
v�rml�ndska Munkfors och Hagfors skulle arbetsl�sheten direkt stiga till ca
35 procent om f�retaget B�hler Uddeholm valde att flytta sin verksamhet
annorst�des. I Avesta i Dalarna finns totalt 2 000 anst�llda inom elintensiv
industri, vilket motsvarar en femtedel av alla sysselsatta inom kommunen. I
Skellefte� arbetar �nnu fler, hela 2 300 personer, inom elintensiv industri. I
G�llivare skulle arbetsl�sheten stiga fr�n ca 2 000 till n�ra 4 000 personer om
den elintensiva industrin hotades.
En k�rnkraftsavveckling hotar inte bara elintensiv basindustri, utan ocks�
ett stort antal underleverant�rer och servicef�retag. Bara skogen, kemin,
gruvorna och st�let syssels�tter idag direkt och indirekt ca 270 000
m�nniskor. I m�nga regioner �r �ven den offentliga sektorn helt beroende av
att den tunga industrin har en fortsatt framtid. Det �r inte konstigt att ocks�
en facklig organisation som Svenska kommunalarbetaref�rbundet (SKAF)
tar skarpt avst�nd fr�n en f�rtida k�rnkraftsavveckling.
6.4 Kapitalf�rst�ring ger inga arbeten
Den socialdemokratiska partiledningen delar inte fackf�reningsr�relsens,
industrins och v�ra farh�gor. I st�llet uttrycker den f�rhoppningar om att
"omst�llningen av energisystemet kommer att utvecklas till en
tillv�xtmotor f�r hela Sverige de n�rmaste �ren" (Ur regeringskansliets
informationsskrift om energi�verenskommelsen). S�kandet efter en
"tillv�xtmotor" framst�r onekligen som f�rst�eligt mot bakgrund av de
tre senaste �rens of�r�ndrat h�ga arbetsl�shet men d�rifr�n �r steget l�ngt
till slutsatsen.
Om man driver fram en genomgripande omst�llning av landets
energisystem �r det f�rmodligen sant att det uppkommer nya arbetstillf�llen i
nya branscher. Samtidigt �r det v�ldokumenterat att m�ngdubbelt fler arbeten
sl�s ut i mer traditionella branscher n�r elpriserna oundvikligen stiger till
f�ljd av samma omst�llning.
Det knyts f�rhoppningar till att en storskalig biobr�nsleanv�ndning skall
kunna generera ett betydande antal arbetstillf�llen i skogsl�nen. Samtidigt �r
det just i dessa l�n som arbetsplatser i basindustrin kommer att sl�s ut. Det �r
sv�rt att se att det skulle finnas n�gon f�rdel f�r skogsl�nens
v�lf�rdsutveckling i att byta ut h�gv�rdig pappersmassa mot l�gv�rdigt
vedbr�nsle. Av skogsindustrins totala int�kter svarar ocks� biobr�nslen f�r
endast en procent.
Hela teorin om att det skulle vara m�jligt att �stadkomma nya arbeten
genom en medveten kapitalf�rst�ring ter sig bisarr. Om teorin vore sann
skulle det heller inte finnas n�gra sk�l att begr�nsa kapitalf�rst�ringen till
att
bara g�lla en eller tv� reaktorer i Barseb�ck. D� finns det inom landet
alltj�mt ett antal l�nsamma industrier i olika branscher, som man kan
f�rbjuda i f�rhoppning om att det skapar nya arbetstillf�llen att bygga upp
n�gonting annat i st�llet.
7 Den politiska splittringen
7.1 Konfrontationspolitiken
Med 1997 �rs energipolitiska riksdagsbeslut f�rvandlades
Socialdemokraterna fr�n ett linje 2-parti till ett linje 3-parti. Den
helomv�ndningen utgjorde samtidigt ett uppbrott fr�n de
tillv�xtorienterade traditioner och v�rden som under efterkrigstiden har
varit centrala f�r svensk arbetarr�relse.
Den socialdemokratiska partiledningen slog d�rmed ocks� in p� en �ppen
konfrontationslinje i energipolitiken. Beslutet utmanade inte bara den
borgerliga oppositionen i riksdagen, utan ocks� en samlad svensk
fackf�reningsr�relse, ett enigt n�ringsliv och en majoritet i v�ljark�ren.
S�rskilt utmanande blev det n�r den socialdemokratiska partiledningen s�kte
motivera k�rnkraftsavvecklingen just med omsorg om industrin och
industriarbetarna. D�rmed tydliggjorde den p� ett f�ga blygsamt s�tt att man
visste b�ttre �n Industrif�rbundet, LO och industrifacken vad som �r bra f�r
industrin och dess anst�llda. N�mnda organisationer har i st�llet kallat
st�ngningen av Barseb�ck f�r "ett vansinnigt beslut" och en "gigantisk
kapitalf�rst�ring". LO-tidningen anklagar regeringen f�r att "f�rv�rra den
ekonomiska krisen och �ventyra v�rt lands framtid som industrination".
S� sent som den 18 mars 1997 tr�ffade tjugo arbetsgivar- och fackf�rbund
inom industrisektorn ett samarbetsavtal om industriell utveckling och
l�nebildning. I det avtalet understryker parterna hur viktigt det �r f�r arbeten
och milj�n att en konkurrenskraftig energif�rs�rjning tryggas: "En f�rtida
avveckling av k�rnkraften skulle, liksom speciella svenska konkurrens-
snedvridande elskatter, st� i strid med dessa krav och b�r d�rf�r avvisas".
7.2 Det partitaktiska spelet
Den splittring som har �stadkommits �r djupt tragisk f�r Sverige. N�r
regeringen f�r drygt ett �r sedan bj�d in till parti�verl�ggningar - i st�llet
f�r att p� g�ngse s�tt framl�gga sina egna f�rslag till riksdagen - var det
uttalade syftet att s�ka �stadkomma en bred och l�ngsiktig uppg�relse
som skulle ge stabila villkor f�r industrins investeringar. Detta
misslyckades totalt eftersom socialdemokraterna medvetet valde bort
m�jligheten att bygga vidare p� 1991 �rs energipolitiska riktlinjer och
komma �verens med Moderaterna, Folkpartiet liberalerna och
Kristdemokraterna. En s�dan uppg�relse hade blivit b�de bred och
l�ngsiktig. Den hade erh�llit st�d fr�n 75 � 80 % av riksdagens ledam�ter
och - som framg�tt ovan - en total uppslutning fr�n svensk
fackf�reningsr�relse och industri.
I en situation n�r regeringens utlovade halvering av arbetsl�sheten ter sig
mer avl�gsen �n n�gonsin b�r alla krafter i samh�llet samverka f�r att skapa
s� goda f�ruts�ttningar som m�jligt f�r investeringar, f�retagande och
syssels�ttning. Det �r d�rf�r ytterst beklagligt att den socialdemokratiska
partiledningen har valt att sl� in p� en extrem och destruktiv energipolitisk
linje. Politiken �r extrem d�rf�r att den bygger p� uppg�relser med f�rlorarna
i folkomr�stningen 1980. Den �r destruktiv d�rf�r att den inneb�r
kapitalf�rst�ring. Vi tvingas att avveckla tillg�ngar som vi tillsammans har
byggt upp - och som bidrar till produktion, syssels�ttning och v�lf�rd - utan
att ha n�got b�ttre att s�tta i st�llet.
F�r de flesta iakttagare st�r det klart att det fr�mst �r maktpolitiska
aspekter - framf�rallt en str�van att f�rsv�ra tillkomsten av en borgerlig
regering efter 1998 �rs val - som v�gleder den socialdemokratiska parti-
ledningen. Socialdemokraterna har ocks� en dyster tradition av partitaktiska
dispositioner och kortsiktigt beslutsfattande i just energipolitiken. Den
manipulativa utformningen av 1980 �rs folkomr�stning, det numera
�tertagna p�hittet med �rtalet 2010 och Birgitta Dahls "o�terkalleliga"
avvecklingsbeslut 1988 �r exempel p� detta.
Ambitionen att s�ka hantera den interna partiopinionen och att splittra de
borgerliga partierna har p� ett f�ga statsmannam�ssigt s�tt till�tits att
dominera socialdemokratisk energipolitik under snart tv� decennier. Denna
g�ng g�r partitaktiken direkt ut �ver m�jligheterna att skapa nya arbeten i en
situation n�r arbetsl�sheten �r h�gre �n n�gonsin i modern tid. Den bidrar
d�rf�r starkt till att ytterligare f�rs�mra medborgarnas tilltro till politiker
och
politiskt beslutsfattande.
7.3 1980 �rs folkomr�stning
Det har nu g�tt drygt sjutton �r sedan det genomf�rdes en r�dgivande
folkomr�stning om k�rnkraften. En stor del av v�ljark�ren har bytts ut
och det �r givet att omr�stningsresultatet har en begr�nsad legitimitet
efter s� l�ng tid. Likafullt anser moderaterna det vara felaktigt att fr�ng�
utslaget i 1980 �rs folkomr�stning, utan att f�rst underst�lla fr�gan
svenska folket i en ny folkomr�stning eller i allm�nna val.
Att nu inleda en f�rtida k�rnkraftsavveckling strider alldeles uppenbart
mot folkomr�stningens utslag. I folkomr�stningen godk�ndes en f�rdubbling
av det svenska k�rnkraftsprogrammet fr�n sex till tolv reaktorer, allt i syfte
att minska v�rt lands beroende av fossila br�nslen. Enligt valsedlarna f�r
linje 1 (m) och linje 2 (s, fp) skulle dessa reaktorer sedan anv�ndas "i
avvaktan p� att f�rnybara energik�llor blir tillg�ngliga" och avvecklingen
skulle d�refter ske med "h�nsyn till behovet av elektrisk kraft f�r
uppr�tth�llande av syssels�ttning och v�lf�rd".
Inget av dessa kriterier kan idag tillgodoses. En st�ngning av reaktorn
Barseb�ck 1 �r inte m�jlig att �stadkomma med mindre �n att det
huvudsakligen blir fossila br�nslen som ers�tter. Det leder i sin tur till �kade
luftf�roreningar och utsl�pp av koldioxid. Sveriges milj�minister har ocks� i
f�rhandlingar med de �vriga milj�ministrarna inom EU utverkat r�tt f�r
Sverige att �ka koldioxidutsl�ppen med fem procent till �r 2010, medan de
flesta andra EU-l�nder skall s�nka sina utsl�pp. N�got h�nsynstagande till
syssels�ttning och v�lf�rd tas inte heller. En f�rtida k�rnkraftsavveckling
inneb�r i st�llet en kapitalf�rst�ring av tidigare aldrig sk�dat format. Den
kommer dessutom till st�nd i ett l�ge n�r arbetsl�sheten bitit sig fast p� h�g
niv�.
7.4 1991 �rs energipolitiska beslut
En f�rtida k�rnkraftsavveckling strider ocks� mot de energipolitiska
riktlinjer som antogs av riksdagen s� sent som 1991. "N�r
k�rnkraftsavvecklingen kan inledas och i vilken takt den kan ske avg�rs
av resultaten av hush�llningen av el, tillf�rseln av el fr�n
milj�acceptabel kraftproduktion och m�jligheterna att bibeh�lla
internationellt konkurrenskraftiga elpriser" (prop. 1990/91:88, bet. NU
1990/91:40).
I riksdagens beslut v�ren 1997 anges uttryckligen att st�ngningen av den
f�rsta reaktorn i Barseb�ck skall ske helt utan h�nsynstagande till om
bortfallande elproduktion kan kompenseras och utan h�nsyn till de
priseffekter som kan uppst� p� elmarknaden till f�ljd av st�ngningen.
D�refter f�rutses en �terg�ng till villkoren i 1991 �rs riksdagsbeslut n�r det
g�ller den andra reaktorn i Barseb�ck: "Ett villkor f�r st�ngningen av den
andra reaktorn �r att bortfallet av elproduktion kan kompenseras genom
tillf�rsel av ny elproduktion och minskad anv�ndning av el" hette det i
propositionen. Med tanke p� de uppenbara brott som sker mot b�de
folkomr�stningen och tidigare energipolitiska beslut n�r det g�ller Barseb�ck
1 �r det sv�rt att se vad som skulle garantera att Socialdemokraterna inte
bryter ocks� detta sitt f�rnyade l�fte avseende Barseb�ck 2.
7.5 K�rnkraftens parenteser
Inneb�rden av utslaget i 1980 �rs folkomr�stning och i de energipolitiska
riksdagsbeslut som d�refter har fattats �r att k�rnkraften s� sm�ningom
skall ers�ttas med f�rnybar, helst inhemsk, energiproduktion. Fr�n
moderata utg�ngspunkter finns det inte n�gra sk�l f�r att ompr�va den
m�ls�ttningen. Moderata samlingspartiet st�r d�rmed kvar vid samma
energipolitik som partiet formulerade som linje 1 inf�r 1980 �rs
folkomr�stning och som sammanf�ll med framsidan p�
Socialdemokraternas och Folkpartiets valsedel f�r linje 2.
Det finns - lika litet idag som f�r sjutton �r sedan - n�gra sakliga sk�l f�r
att med politiska beslut p�b�rja en st�ngning i f�rtid av reaktorer.
Socialdemokraternas st�ndpunkt att den l�ngsiktigt utlovade avvecklingen av
k�rnkraften kr�ver riksdagsbeslut och omfattande, skattesubventionerade
omst�llningsprogram �r felaktig.
Om det lagverk som tillkom efter 1980 �rs folkomr�stning inte �ndras s�
kommer k�rnkraften s� sm�ningom att fasas ut ur det svenska
elproduktionssystemet. Av 5 � 1 stycket lagen (1984:3) om k�rnteknisk
verksamhet framg�r uttryckligen att "tillst�nd att uppf�ra en
k�rnkraftsreaktor f�r inte meddelas". D�rmed kan dagens tolv reaktorer inte
ers�ttas med nya n�r de har tj�nat ut. Den �rtalsexercis som har pr�glat de
senaste sjutton �rens energidebatt blir mot denna bakgrund totalt meningsl�s.
Den har ingen grund vare sig i folkomr�stningen eller i tidigare
energipolitiska beslut, vilka alla har angivit villkor f�r k�rnkraftens
avveckling som inte g�r att �rtalsfixera.
Det �r ett steg i r�tt riktning att riksdagen har tagit bort det slut�r f�r
k�rnkraftens avveckling, 2010, som Socialdemokraterna helt op�kallat
introducerade efter folkomr�stningen 1980. D�remot �terst�r att dra den
logiska slutsatsen av denna ompr�vning: N�r avvecklingen inte m�ste vara
slutf�rd till en viss tidpunkt saknas sk�l f�r att p�b�rja den vid en annan,
best�md tidpunkt! Det �r med andra ord dags att s�tta stopp f�r
�rtalsexercisen.
8 Energipolitikens nya f�ruts�ttningar
8.1 Marknadst�nkande i st�llet f�r planhush�llning
Med f�renade anstr�ngningar har de borgerliga partierna och
Socialdemokraterna genomf�rt en avreglering av elmarknaden. P� denna
avreglerade elmarknad r�der fundamentalt �ndrade f�ruts�ttningar
j�mf�rt med tidigare. Priss�ttningen, investeringsbesluten och
planeringen sker nu utifr�n den information som elmarknaden f�rmedlar
till konsumenter och producenter. Den form av energipolitik som vi
traditionellt har bedrivit i Sverige - med detaljerade energibalanser,
prognoser och planer f�r framtida kraftproduktion - �r i dag varken
�nskv�rd eller ens m�jlig att bedriva med n�gon framg�ng eller
precision.
Det g�ller nu att ta tillvara de nya f�ruts�ttningarna i st�llet f�r att
�terfalla
till ett traditionellt plant�nkande, d�r staten skall ta initiativ till och
garantera
investeringarna. Den politiska detaljstyrningen av energisektorn �kar nu,
vilket leder till on�diga samh�llsekonomiska kostnader. I st�llet f�r att ge
f�retagen stabila villkor kommer energipolitiken att skifta i takt med
valresultaten, opinionsvindarna och tilltron till den politiska ingenj�rs-
konsten.
Moderata samlingspartiets uppfattning �r att energipolitiken i st�llet skall
tillvarata alla de m�jligheter som elmarknadens avreglering �ppnar. Den
fortl�pande omst�llningen, milj�anpassningen och f�rnyelsen av
energisystemet gagnas b�st om statsmakterna kan ge l�ngsiktigt stabila
f�ruts�ttningar f�r kraftf�retagen, industrin och hush�llen. Under s�dana
omst�ndigheter har dessa b�st m�jlighet att bed�ma hur de fortsatta
investeringarna i kraftproduktion och energif�rbrukande utrustning skall ske.
Kraftbranschen f�r d� sj�lv ta det fulla ansvaret f�r sin utveckling.
8.2 Inget el�verskott
Planerna p� en st�ngning av Barseb�ck bygger delvis p� den felaktiga
f�ruts�ttningen att Sverige skulle ha ett permanent el�verskott. I det
sammanhanget brukar man ofta �beropa att fem reaktorer var avst�llda
samtidigt under sista kvartalet 1992. Dessa reaktorer svarade dock endast
f�r 1/3 av k�rnkraftens produktion och samtidigt var vattenmagasinen
�verfulla, v�derleken mild och l�gkonjunkturen djup. Att situationen
kunde bem�stras var inte ett uttryck f�r att Sverige har n�got permanent
el�verskott.
N�r Energikommissionen i sitt slutbet�nkande Omst�llning av
energisystemet (SOU 1995:139) h�vdade att det b�r vara m�jligt att st�lla av
ett aggregat "utan att kraftbalansen f�rsvagas p�tagligt", s� var det en
bed�mning som kom att vederl�ggas av verkligheten redan efterf�ljande �r.
Det kyliga och torra �ret 1996 blev det hittills n�st b�sta �ret f�r
k�rnkraften,
som svarade f�r mer �n h�lften av landets totala elproduktion. Samtidigt
k�rdes de oljeeldade reservkraftverken i Stenungsund och Karlshamn i
ovanligt stor utstr�ckning. �ndock tvingades Sverige att nettoimportera drygt
5 TWh ytterligare el fr�n grannl�nderna, huvudsakligen kolbaserad el fr�n
Danmark.
En st�ngning av Barseb�ck kommer att leda till ett permanent bortfall av
elproduktion i Sydsverige p� 8-9 TWh. I motsvarande m�n �kar behovet av
import fr�n Danmark.
8.3 En "naturlig" k�rnkraftsavveckling
Det faktum att staten var involverad i k�rnkraftens utbyggnad inneb�r
inte att staten m�ste engagera sig ocks� i dess utfasning. Det �r korrekt
att energisektorn historiskt sett har varit statsstyrd och centralreglerad.
Det har g�llt i andra l�nder och det har g�llt i Sverige. Energipolitiken
har, liksom politiken r�rande livsmedel och jordbruk, ytterst ansetts
handla om nationens sj�lvf�rs�rjning och oberoende. D�rf�r intog staten
en central roll i vattenkraftsutbyggnaden och elektrifieringen av landet,
liksom senare i utbyggnaden av det svenska k�rnkraftsprogrammet.
Med den avreglering av elmarknaden som har genomf�rts �ver
traditionella politiska blockgr�nser har denna situation f�r�ndrats i grunden.
Elmarknaden �r inte l�ngre planstyrd, utan fungerar i huvudsak som vilken
annan varumarknad som helst. Olika f�retag s�ker i fri konkurrens att m�ta
kundernas �nskem�l. Det ger kunderna en oerh�rt stark st�llning. Om
konsumenterna vill rata k�rnkraftsproducerad el - p� samma s�tt som man
tidigare ratade klorblekt papper p� en annan marknad - f�r detta en
omedelbar genomslagskraft.
Avregleringen av elmarknaden ger d�rmed ytterligare m�jligheter att l�gga
ansvaret f�r f�rnyelse, utveckling och omst�llning av produktionsapparaten
d�r det ansvaret r�tteligen h�r hemma, n�mligen hos kraftbranschen sj�lv.
Paradoxalt nog �r det vid just detta historiska tillf�lle som
socialdemokraterna v�ljer att �terfalla i gammaldags plant�nkande.
De tolv svenska reaktorerna har visserligen kommit till under kort tid men
kommer d�rf�r inte att bli gamla och l�ggas ner under samma korta tid. Den
bild som har givits - att Sverige kommer att st� inf�r en panikavveckling p�
kort tid om inte statsmakterna griper in och planerar avvecklingen - �r totalt
felaktig. S�dana resonemang avsl�jar en brist p� insikt i hur industriell
verksamhet fungerar och bedrivs.
K�rnkraftsreaktorer har inte n�gon specifik "teknisk livsl�ngd", varken de
25 �r som en g�ng ledde socialdemokraterna fram till �rtalet 2010 eller de 40
�r som kraftindustrin brukar �beropa som reaktorernas konstruktionskrav. I
realiteten �r livsl�ngden en rent kommersiell fr�ga. I princip alla reaktordelar
g�r att renovera. En reaktor kommer d�rmed att leva vidare s� l�nge �garen
anser det vara kommersiellt l�nsamt att �rligen reinvestera de belopp som
erfordras f�r att m�ta myndigheternas s�kerhetskrav och de egna kraven p�
h�g drifts�kerhet. Men s� sm�ningom kommer �garen givetvis till den
tidpunkt n�r l�nsamheten i fortsatta reinvesteringar blir tveksam. D� fasas
annan produktion in som ers�ttning och reaktorn l�ggs ner. Det enda som kan
s�gas med s�kerhet om denna tidpunkt �r att den inte kan f�ruts�gas av
politiker.
N�r Moderata samlingspartiet f�respr�kar en "naturlig" k�rnkraftsav-
veckling �r detta d�rf�r inte ett uttryck f�r n�gon sorts "marknadsliberal
fundamentalism". Det �r att dra erfarenhet av statens interventioner p� andra
omr�den. Det finns inte l�ngre n�gon skillnad mellan kraftbranschen och
andra industribranscher med liknande karakt�ristika, d.v.s. en kapitalintensiv
verksamhet med mycket l�nga ledtider fr�n investeringsbeslut till
produktion. Fr�n andra s�dana branscher �r l�rdomen att utveckling,
f�rnyelse och milj�anpassning av produktionsapparaten b�st gagnas om
staten fastst�ller stabila krav och spelregler - lagar, milj�krav och skatter -
men i �vrigt h�ller fingrarna borta. Ingen skulle komma p� den bef�ngda
id�n att tala om f�r exempelvis Hylte Bruk n�r det �r dags att investera i en
ny pappersmaskin. Men i energibeslutet g�r staten just detta och g�r in f�r att
styra produktionen i en enskild fabrik, i detta fall elfabriken i Barseb�ck.
Vid en naturlig k�rnkraftsavveckling sker utvecklingen stegvis - det �r just
det som �r po�ngen. Reinvesteringarna f�rdelas inte j�mnt, utan riktas som i
alla industrier till de produktionsanl�ggningar som bed�ms ha framtiden f�r
sig. En lekmannam�ssig bed�mning ger vid handen att de �ldre och mindre
reaktorerna sannolikt f�rst n�r gr�nsen f�r ol�nsamhet, medan de st�rsta -
reaktorerna Oskarshamn 3 och Forsmark 3 - sannolikt har en mycket l�ng,
kvarvarande drifttid. Vid en "naturlig" nedl�ggning uppkommer dock inga
on�diga kostnader. N�r man med statliga p�bud st�nger en produktions-
anl�ggning som Barseb�ck i f�rtid uppkommer s�v�l f�retagsekonomiska
som statsfinansiella och samh�llsekonomiska konsekvenser.
I fallet Barseb�ck uppkommer d�rtill milj�m�ssiga kostnader. Vi �terf�r
den fossilanv�ndning som Barseb�ck en g�ng - �r 1977 med Centerns
medverkan - laddades f�r att vi skulle undg�. I detta ligger en djup tragik.
K�rnkraften har varit avsedd att ge oss andrum i avvaktan p� att f�rnybara
energik�llor skall bli ett konkurrenskraftigt alternativ. Moderata
samlingspartiet anser att vi skall utnyttja den tiden.
8.4 K�rns�kerheten
Det finns sk�l att betona att svensk k�rnkraft inte utg�r n�got exempel p�
en f�r�ldrad teknologi. �ven i detta h�nseende grundas den f�rtida
k�rnkraftsavvecklingen p� felaktiga f�ruts�ttningar. Trots det
"tankef�rbud" som en tidigare socialdemokratisk regering har inf�rt i
k�rntekniklagen s� bedrivs en fortl�pande k�rnteknologisk forskning,
utveckling och f�rnyelse.
Dagens svenska reaktorer har f�ga gemensamt med dem som var f�rem�l
f�r folkomr�stning f�r sjutton �r sedan. En allm�n expertuppfattning �r att de
senaste svenska reaktorerna fr�n mitten av 1980-talet nu h�ller samma
teknologiska standard som dagens m�nga nybyggen i Fj�rran �stern. Det �r
allts� s�kra reaktorer som st�ngs vid en f�rtida k�rnkraftsavveckling i
Sverige. Samtidigt �r energif�rs�rjningen inte l�ngre en avgr�nsat nationell
fr�ga. Infrastrukturen i form av ledningsn�t f�r elektricitet och gas byggs
samman. De nordiska l�ndernas elsystem �r idag v�l sammanl�nkade och
utbyggnaden av f�rbindelser �ver gr�nserna forts�tter.
Om Sverige frivilligt avh�nder sig egna elproduktionsresurser �kar d�rf�r
avs�ttningsm�jligheterna f�r el fr�n produktionsanl�ggningar i v�r omv�rld.
B�st nytta av detta kommer �garna till �ldre danska kolkondenskraftverk att
f�. Men eftersom b�de Sverige och Ryssland �r hopkopplade med Finland s�
riskerar vi ocks� att indirekt f�rl�nga den �terst�ende drifttiden f�r det ryska
k�rnkraftverket i Sosnovyj Bor, om vi avvecklar svenska reaktorer.
Sambandet med Litauen �r �nnu inte lika tydligt. Men i framtiden kommer
den s.k. Baltic Ring - hopkopplingen av alla elsystem runt �stersj�n - med
all s�kerhet att realiseras. D� f�r vi en direkt utbytbarhet ocks� mellan den
svenska k�rnkraften och k�rnkraftverket i Ignalina. S�v�l i Sosnovyj Bor
som i Ignalina �r det fr�ga om l�ttvattenkylda, grafitmodererade kanalkokar-
reaktorer, d.v.s. samma teknologiska koncept som i Tjernobyl. En paradoxal
och djupt oroande effekt av en f�rtida k�rnkraftsavveckling i Sverige kan
d�rmed komma att bli en f�rs�mrad k�rns�kerhet i hela norra Europa.
Om reaktorn Barseb�ck 1 st�ngs vid halv�rsskiftet 1998 �r detta ocks�
negativt f�r k�rns�kerheten inom Sverige. De svenska tillsynsmyndigheterna
- Statens k�rnkraftinspektion (SKI) och Statens str�lskyddsinstitut (SSI) -
har b�da pekat p� riskerna f�r teknikerflykt fr�n branschen. Det faktum att en
st�ngning, med all r�tt, uppfattas som godtycklig och irrationell motverkar
det aktiva ansvarstagande och s�kerhetst�nkande hos personalen som �r ett
b�rande inslag i det svenska s�kerhetskonceptet. Ocks� den omst�ndigheten
att framtr�dande f�retr�dare f�r Socialdemokraterna offentligt uttryckt sin
"lycka" �ver att hundratals m�nniskor kommer att frist�llas vid Barseb�ck
Kraft AB har skapat en psykologisk situation som p�verkar s�kerheten
negativt. Trots aktiva �tg�rder fr�n Sydkrafts sida - bl.a. en fem�rig
anst�llningsgaranti f�r personalen vid Barseb�ck - kan det d�rf�r komma att
bli sv�rt att garantera den fortsatta driften vid Barseb�ck 2.
8.5 Atomansvarighetslagen
�garna till de svenska k�rnkraftverken har fulla egendomsf�rs�kringar
f�r sina anl�ggningar. Vid en teoretisk olycka med stora skador p�
kraftverk och omgivning skulle det ber�rda kraftbolaget allts� f� full
ers�ttning f�r de egna skadorna. Samtidigt begr�nsas bolagets
skadest�ndsansvar gentemot tredje man av best�mmelserna i det
internationella konventionssystemet. I st�llet f�r staten tr�da in.
Den h�r ordningen ter sig inte rimlig. Moderata samlingspartiet anser att
str�van b�r vara att �stadkomma n�gon form av regressr�tt som s�kerst�ller
att staten vid ett st�rre skadefall kan �terkr�va medel intill dess att
reaktor�garens egna kapital �r helt f�rbrukat.
N�gra andra sk�l till att �ndra atomansvarighetslagen f�religger inte.
Enligt v�r uppfattning �r det viktigt att Sverige �ven forts�ttningsvis �r
anslutet till det internationella konventionssystemet (Paris-, Bryssel- och
Wienkonventionerna). Det faktum att konventionerna visserligen �l�gger
reaktor�garen ett strikt skadest�ndsansvar men samtidigt begr�nsar
ers�ttningsbeloppens storlek kan inte - s�som ibland g�rs g�llande - tas till
int�kt f�r att k�rnkraften skulle vara "subventionerad".
8.6 K�rnkraftens kostnader
Det �r inte ekonomiska, utan f�rs�kringstekniska sk�l som i praktiken
f�rhindrar reaktor�garna att teckna fulla ansvarsf�rs�kringar. Att s.k.
restriskolyckor �r s� osannolika att de inte f�rv�ntas intr�ffa saknar
d�rvid betydelse. De strikta begr�nsningarna av f�rs�kringsbolagens
m�jligheter att g�ra �taganden mot en och samma kund leder till att det
saknas erforderligt utrymme p� den kommersiella f�rs�kringsmarknaden.
D�remot g�r det att teoretiskt ber�kna vad f�rs�kringspremien skulle ha
varit p� en f�rs�kringsmarknad d�r utrymmet hade funnits. Det visar sig d�
att det handlar om j�mf�relsevis blygsamma belopp, som p� intet s�tt
f�r�ndrar bilden av k�rnkraften som en idag billig och l�nsam form av
energiproduktion. I sj�lva verket ryms en s�dan, t�nkt f�rs�kringspremie
flera g�nger om inom ramen f�r den s�rskilda produktionsskatt som staten
redan tar ut p� k�rnkraftsproducerad el.
Att en katastrof ytterst f�r �terverkningar p� hela samh�llet ligger i
begreppets natur. Det �r inte unikt f�r k�rnkraft, utan g�ller �ven f�r t.ex.
dammkatastrofer, stora oljeutsl�pp, jordb�vningar, �versv�mningar och
vulkanutbrott. Samma likheter f�religger i f�rs�kringsh�nseende. S�ledes
kan inte exempelvis �garen till en stor kraftverksdamm ansvarsf�rs�kra sig
f�r varje t�nkbar olycka och v�ra hemf�rs�kringsvillkor t�cker heller inte
skadorna till f�ljd av ett dammbrott.
Som princip bejakar Moderata samlingspartiet en ordning d�r varje
energislag s� l�ngt som m�jligt b�r sina egna kostnader. I en fri ekonomi �r
prisbildningen viktig och dolda subventioner leder till att resurserna styrs
fel.
Det �r d�rf�r bra om olika s.k. externa kostnader som kan uppst� vid
produktionen av en vara, t.ex. i form av milj�f�rst�ring, ocks� �terspeglas i
dess pris. F�r energiproduktion �r en s�dan internalisering av externa
kostnader dock f�renad med betydande v�rderingsproblem.
Energikommissionen bes�kte under sitt arbete urangruvor i Kanada och
kunde p� plats konstatera att det knappast f�religger n�gon skillnad i
milj�p�verkan mellan uranbrytning och vilken annan gruvbrytning som helst.
Men hur skall man v�rdera fossileldningens inverkan p� jordens klimat? Hur
skall man v�rdera f�rst�rd fj�llnatur efter �lvdalar d�r vattenkraften byggs
ut? Driver man det principiella resonemanget alltf�r l�ngt l�mnar man
nationalekonomins omr�de och betr�der i st�llet filosofins; Alla m�nskliga
aktiviteter leder till p�verkan p� omgivningen. Om vi skall ekonomiskt
v�rdera, ber�kna och "internalisera" all denna p�verkan blir slutsatsen
sannolikt att vi inte har r�d att leva �verhuvudtaget.
Trots v�rderingsproblemen har flera seri�sa f�rs�k gjorts att uppskatta de
externa kostnaderna vid olika slag av elproduktion. Exempel p� detta �r EU-
kommissionens Externe-projekt och den rapport External Costs And Benefits
of Fuel Cycles som har tagits fram p� uppdrag av USA:s energidepartement.
Trots att n�gra kostnader f�r v�xthuseffekten inte har tagits med indikerar
rapporterna genomg�ende mycket l�ga externa kostnader f�r k�rnkrafts-
producerad el, i synnerhet i j�mf�relse med motsvarande kostnader f�r olja,
kol och bioenergi.
9 Klimatpolitiken
9.1 Ett klimatpolitiskt svek
Socialdemokraterna medger numera �ppet att �kade koldioxidutsl�pp blir
den oundvikliga f�ljden av den energipolitiska uppg�relsen om en f�rtida
k�rnkraftsavveckling. Sverige �verger d�rmed de klimatpolitiska
riktlinjer som riksdagen v�ren 1993 antog p� den d�varande, borgerliga
regeringens f�rslag. D�r fastlades den nationella strategin att
koldioxidutsl�ppen fr�n fossila br�nslen skall stabiliseras p� 1990 �rs
niv� �r 2000 f�r att d�refter minska. Denna m�ls�ttning om�jligg�rs vid
en f�rtida k�rnkraftsavveckling.
I riksdagens klimatbeslut 1993 understr�ks att klimatpolitiken m�ste
utformas i ett internationellt perspektiv och i ett internationellt samarbete.
Detta tycks Socialdemokraterna nu ta till int�kt f�r att tona ner v�rt
nationella ansvar. Man tycks mena att Sverige p.g.a. ett s�rskilt �rorikt
f�rflutet p� klimatpolitikens omr�de b�r ha f�rtj�nat att framgent f� b�ra
mindre b�rdor �n andra l�nder. I f�rhandlingar med �vriga EU-l�nder har
socialdemokraterna ocks� utverkat en r�tt f�r Sverige att �ka koldioxid-
utsl�ppen med 5 procent till �r 2010, i st�llet f�r att minska dem som de
flesta andra EU-l�nder kommer att g�ra.
F�r Moderata samlingspartiets vidkommande har v�xthusgasernas
klimatp�verkan karakt�ren av en global �verlevnadsfr�ga. Det var sk�let till
att moderaterna p� 1980-talet drev fram det f�rsta klimatpolitiska beslutet i
riksdagen. Den omst�ndigheten att Sverige har l�ga koldioxidutsl�pp per
capita j�mf�rt med m�nga andra industril�nder tycker vi �r positivt. Men det
kan f�r oss aldrig bli ett argument f�r att medvetet - och helt i on�dan -
sl�ppa ut mer koldioxid till atmosf�ren.
9.2 Importen av el
N�r elproduktionen fr�n vattenkraft och k�rnkraft inte r�cker till f�r att
f�rs�rja Sverige t�cks underskottet med el fr�n de oljeeldade
reservkraftverken i Stenungsund och Karlshamn samt genom import av
el fr�n grannl�nderna. Redan �kat utnyttjande av de tv� inhemska
oljekondensverken medf�r en betydande milj�p�verkan. Om dessa
kraftverk k�rs f�r full kapacitet adderar de mer koldioxid till atmosf�ren
�n utsl�ppen fr�n samtliga bensindrivna personbilar i hela landet.
Ett �nnu st�rre milj�problem uppkommer n�r tillskottselektriciteten �r
kolbaserad, vilket �r fallet med huvuddelen av importen. Under 1996 - d�
den svenska vattenkraftproduktionen l�g ca 20 procent under genomsnittet p�
grund av d�lig vattentillg�ng - nettoimporterade Sverige drygt 5 TWh
elkraft, vilket motsvarar mer �n halva �rsproduktionen vid Barseb�ckverket.
Under de kallaste perioderna vintern 1995/96 skedde import samtidigt fr�n
alla grannl�nder - Danmark, Tyskland, Norge och Finland. Inte minst
importen fr�n sistn�mnda land �r v�rd att notera. Genom det finska
elsystemets hopkoppling med det ryska importerades i praktiken rysk
k�rnkraftsel till Sverige under denna period.
Planerna p� att koppla ihop Litauens eln�t med �vriga Europa har p�
senare tid tagit fastare former. D�rigenom kan Sverige komma att importera
el fr�n Ignalina om importbehovet �kar.
Runt om Sveriges gr�nser finns ledig elproduktionskapacitet. Den har det
gemensamt att produktionen d�r sker i former som vi av milj�sk�l inte vill
acceptera i v�rt eget land. Det �r till dessa milj�skadliga anl�ggningar - allt
fr�n rysk k�rnkraft till gammal, dansk kolkraft - som vi tvingas lita vid en
f�rtida k�rnkraftsavveckling..
9.3 Utsl�ppen �kar
K�rnkraftsavvecklingens milj�skadliga konsekvenser begr�nsar sig inte
till �kade utsl�pp av koldioxid till atmosf�ren. Ocks� utsl�ppen av
f�rsurande �mnen som svavel och kv�veoxider kommer att �ka. Den
realistiska bed�mningen �r att det v�sentligen blir �kad import av
kolbaserad el fr�n Danmark som kommer att kompensera bortfallet av
ren och utsl�ppsfri el fr�n Barseb�ck. F�r att ers�tta Barseb�ck med
s�dan el �tg�r det sex ton stenkol i minuten! Det f�rsurande nedfallet fr�n
denna produktion kommer genom de f�rh�rskande vindarna att drabba
fr�mst sydv�stra Sverige, som redan i utg�ngsl�get �r h�rt drabbat av
f�rsurning och �verg�dning. Fr�n milj�synpunkt ter sig en s�dan
utveckling mycket olycklig.
Nedanst�ende tabell visar de betydande effekter som uppst�r om dagens
elproduktion i Barseb�ck fullt ut ers�tts med motsvarande m�ngd el fr�n
moderna kolkondenskraftverk. D� skall noteras att de produktions-
anl�ggningar i Danmark som kan komma ifr�ga f�r �kad import dessv�rre �r
av betydligt �ldre datum och har s�mre rening och st�rre utsl�pp �n de
moderna verk som tabellens ber�kningar grundas p�.
Tabell 1. Utsl�pps�kning om Barseb�cksverket ers�tts av modern
kolkondenskraft.
Nu �r det naturligtvis om�jligt att i detalj ber�kna hur stora
utsl�pps�kningarna blir om Barseb�cksverket avvecklas. F�r det f�rsta
p�verkas behovet av ers�ttande kraft av v�derleken och den inhemska
elf�rbrukningens utveckling. F�r det andra varierar milj�p�verkan med
det slag av kraftproduktion som kommer i Barseb�cks st�lle. Den
socialdemokratiska regeringen har sj�lv f�rmodat att "det kan uppskattas
att en stor del av det ers�ttande br�nslet inledningsvis skulle utg�ras av
olja". (prop. 1996/97:84)
Avvecklingspartierna har emellertid ocks� aviserat att det befintliga
fossilgasn�tet skall anv�ndas i st�rre utstr�ckning och att nya satsningar skall
g�ras f�r att �ka andelen biobr�nslebaserad kraftv�rme. All ers�ttning
kommer s�ledes inte att ske genom import fr�n Danmark. Oaktat detta
kommer milj�effekterna att bli v�sentliga om Barseb�ck st�ngs. Detta g�ller
�ven om Barseb�cksverkets produktion p� sikt skulle kunna ers�ttas med
fossilgas och biokraftv�rme:
Tabell 2. Utsl�pp om Barseb�cksverket ers�tts med fossilgas eller
biobr�nslen.
Tabell 2: (Utsl�pps�kningar Koldioxid ton Svaveldioxid ton Kv�veoxider
ton )
F�rtida k�rnkraftsavveckling �r en �tg�rd som har betydande r�ckvidd
och p�verkar energif�rs�rjningen, milj�n, hush�llens ekonomi,
investeringarna, industrisyssels�ttningen och samh�llsekonomin i stort.
Trots detta har aldrig n�gra seri�sa bed�mningar gjorts av avvecklingens
konsekvenser i dessa olika h�nseenden.
En st�ngning av Barseb�ck 1 f�r omedelbara och direkta konsekvenser f�r
statens finanser. Inte heller p� denna punkt l�mnar regeringen n�gra besked.
Budgetpropositionen inneh�ller inte ens en antydan till bed�mning av vilken
kostnad som en st�ngning �samkar staten - och d�rmed de svenska
skattebetalarna - redan n�sta �r.
Fr�nvaron av besked motiveras med att det skulle vara d�lig "f�rhand-
lingstaktik" att ange kostnaden innan f�rhandlingarna med Sydkraft har
slutf�rts. Samtidigt inneb�r energiuppg�relsen mellan Socialdemokraterna,
Centern och V�nstern att en st�ngning skall beslutas av regeringen med st�d
av en ny lag om k�rnkraftens avveckling - allts� helt oberoende av n�gra
f�rhandlingar.
Moderata samlingspartiet finner det uppr�rande att socialdemokraterna p�
detta s�tt driver fram beslut som p�verkar v�rt lands industriella framtid, utan
att f�rst presentera n�got som helst beslutsunderlag v�rt namnet.
Det har inte ens klargjorts hur den �syftade st�ngningen av Barseb�ck
egentligen skall g� till. I energipropositionen sades visserligen att
"f�rhandlingar skall inledas med �garen av Barseb�cksverket om att st�nga
en reaktor f�re den 1 juli 1998 och en andra reaktor f�re den 1 juli 2001".
Detta indikerar att regeringen efterstr�var n�gon sorts frivillig
f�rhandlingsuppg�relse mellan staten och Sydkraft och samtal p�g�r ocks�.
Men samtidigt f�resl�s en s�rskild k�rnkraftsavvecklingslag. Och energiupp-
g�relsen mellan Socialdemokraterna, Centern och V�nstern utlovar att man
"avser att omedelbart efter lagens ikrafttr�dande fatta beslut om avst�llning
av k�rnkraftsreaktorerna Barseb�ck 1 och Barseb�ck 2". Detta f�r inte
precis tankarna till f�rhandlingar och en frivillig �verenskommelse.
Beskeden �r s�ledes mots�gelsefulla och oklara. Den mest n�raliggande
slutsatsen �r att regeringen med hj�lp av den nya lagstiftningen skall f�rs�ka
att tvinga Sydkraft till en skenbart frivillig f�rhandlingsuppg�relse under
h�sten. Detta s�tt att anv�nda den lagstiftande makten inger stark oro.
10.2 Lagen om k�rnkraftens avveckling
Moderata samlingspartiet utvecklar i en s�rskild partimotion sina motiv
till varf�r riksdagen b�r avsl� regeringens f�rslag till lag om k�rnkraftens
avveckling.
Lagen �r ett utpr�glat hastverk som p� mycket kort tid har pressats fram av
en arbetsgrupp inom regeringskansliet och d�refter lagr�dsgranskats p�
rekordtid. Redan denna handl�ggningsordning �r uppseendev�ckande,
eftersom lagf�rslaget har en stor principiell r�ckvidd med b�ring p� s�v�l den
enskilda �gander�tten som svensk grundlag och den europeiska
konventionen ang�ende skydd f�r de m�nskliga r�ttigheterna och de
grundl�ggande friheterna (Europakonventionen). Sedan den 1 januari 1995
g�ller Europakonventionen dessutom som svensk r�tt.
Hela hanteringsordningen har varit uppr�rande. Redan f�re
remissbehandlingen, lagr�dsgranskningen och regeringens eget beslut drev
socialdemokraterna fram ett godk�nnande i riksdagen av att denna
fortfarande obefintliga lagstiftning redan om tre m�nader skall anv�ndas f�r
att med ytterligare sex m�naders varsel ber�va ett b�rsnoterat f�retag
r�digheten �ver tillg�ngar i m�ngmiljardklassen!
Trots fr�gans komplicerade art f�rel�g s� sent som f�r ett �r sedan inget
annat underlagsmaterial inom regeringskansliet �n en fyrsidig promemoria
fr�n r�ttschefen vid n�ringsdepartementet. I denna promemoria framh�lls
bl.a. att "ett definitivt beslut om avst�llning av en viss reaktor m�ste ocks�
fattas i s� god tid att reaktorinnehavaren kan planera avst�llningen p� ett
rimligt s�tt". I en till promemorian fogad, ofullst�ndig skiss till lagtext
angav
r�ttschefen denna f�rvarningstid till tre �r.
�ven inom ramen f�r en s�dan, tre�rig f�rvarningstid skulle det vara helt
om�jligt f�r en drabbad reaktor�gare att hinna uppf�ra ny kraftproduktion till
ers�ttning f�r den avst�ngda. Nu f�rkortas f�rvarningstiden till mindre �n ett
halvt �r, vilket st�ller varje reaktor�gare i en helt om�jlig situation. En
s�dan
lagstiftning st�r enligt v�r uppfattning inte i �verensst�mmelse med de
principer som b�r g�lla i en r�ttsstat.
Enligt v�r mening kommer en lagstiftning av de f�reslagna arten menligt
att p�verka omv�rldens tilltro till Sverige som en stabil, marknadsekonomisk
r�ttsstat. Det faktum att reaktorerna i Barseb�ck innehas av ett b�rsnoterat
aktiebolag med utl�ndska �garintressen f�rst�rker denna mycket negativa
signal till investerare i v�r omv�rld.
10.3 Avvecklingslagens brister
Verksamheten vid Barseb�ck och �vriga k�rnkraftverk bedrivs med st�d
av drifttillst�nd enligt lagen om k�rnteknisk verksamhet. Vissa
drifttillst�nd �r tidsbegr�nsade men �ven f�r dessa tillst�nd g�ller
presumtionen att de skall f�rl�ngas om reaktorerna uppfyller de
s�kerhetskrav som tillsynsmyndigheterna st�ller med st�d av lagen.
Avvecklingslagstiftningen blir mot denna bakgrund direkt konfiskatorisk
och ger reaktor�garen r�tt till full ers�ttning f�r sin f�rlust enligt reglerna
om egendomsskydd i 2 kap 18 � regeringsformen och enligt artikel 1 i
f�rsta till�ggsprotokollet till Europakonventionen.
�ven i detta h�nseende �r f�rslaget bristf�lligt. Som s�rskild f�ruts�ttning
vid ers�ttningens best�mmande f�resl�s antagandet att en k�rnkraftsreaktor
inte kan nyttjas mer �n 40 �r efter det att den togs i kommersiell drift. Tiden
40 �r kommer d� att fungera som en maximigr�ns f�r v�rderingen av
r�relseskadan, trots att en reaktor mycket v�l kan anv�ndas och generera en
ers�ttningspliktig vinst under l�ngre tid.
Enligt grundl�ggande r�ttsstatliga principer skall all lagstiftning ges en
generell utformning. Det inneb�r att lagformen inte f�r anv�ndas f�r beslut
som uttryckligen avser endast ett enskilt fall. Ett annat krav �r att en lag
m�ste vara tydlig och f�rutsebar s� att den som omfattas av lagen kan f�rutse
dess till�mpning.
Mot bakgrund av Socialdemokraternas energiuppg�relse med Centern och
V�nsterpartiet �r det uppenbart att avvecklingslagen avser verksamheten vid
just Barseb�cksverket. Samtidigt �r f�rslagets formella kriterier f�r st�ngning
mycket vaga. Det talas allm�nt om att "reaktorns geografiska l�ge" samt
"andra s�rskilda f�rh�llanden s�som �lder, konstruktion och betydelse f�r
energisystemet" skall beaktas. Antingen inneb�r lagen ett dolt utpekande av
ett best�mt f�retags lagliga verksamhet eller ocks� �r den en bristf�llig
juridisk produkt p� grund av sin vaghet.
Slutligen �r det s� att en konfiskatorisk lag �verhuvudtaget inte �r m�jlig
att stifta med mindre �n att det finns ett behov av att tillgodose "angel�gna
allm�nna intressen" (RF 2:18). I f�revarande fall anges att syftet med
lagf�rslaget �r att �stadkomma en "ekologiskt och ekonomiskt h�llbar
energif�rs�rjning byggd p� f�rnybara energislag". Detta allm�nintresse
synes inte f�religga, eftersom elproduktionen vid Barseb�cksverket enligt
regeringens egna uppgifter kommer att ers�ttas med �kad anv�ndning av
fossila br�nslen.
11 Biobr�nslen, vattenkraft och fossilgas
11.1 Storskalig biobr�nsleanv�ndning
F�rhoppningar knyts nu till m�jligheterna att snabbt kunna f� till st�nd
en storskalig anv�ndning av biobr�nslen. Biobr�nsleanv�ndning har en
stor f�rdel, eftersom den inte bidrar till v�xthuseffekten. Den koldioxid
som frig�rs vid f�rbr�nningen binds �ter n�r gr�dan v�xer upp igen.
Emellertid g�r det inte att blunda f�r att biobr�nslen kan leda till utsl�pp
av cancerframkallande, polyaromatiska kolv�ten och andra milj�- och
h�lsoskadliga substanser.
Om bioenergi motsvarande elproduktionen i Barseb�ck skulle odlas i
Sydsverige skulle n�stan hela �kerarealen i det nya Sk�ne l�n beh�va tas i
anspr�k. Detta �r naturligtvis orimligt. D�rf�r talar man om �kad anv�ndning
av hyggesrester och �kad exploatering av v�ra skogar. Farh�gor framf�rs nu
om att den biologiska m�ngfalden i de svenska skogarna kan komma att
hotas vid en forcerad, storskalig anv�ndning av biobr�nsle.
Den snabbaste tillv�xten av biomassa sker vid relativt l�g �lder.
Energiskogar avverkas d�rf�r med korta omloppstider till skillnad fr�n det
traditionella skogsbruket. N�r allt mindre br�nnbart material l�mnas kvar
riskerar detta att leda till n�ringsbrist i markerna samt utarmning av antalet
v�xt- och djurarter. M�nga menar idag att f� organismer i skogen i l�ngden
klarar ett s�dant skogsbruk.
Moderata samlingspartiet ser en �kad biobr�nsleanv�ndning som positiv.
Vi vill emellertid p�tala att det inte finns n�gra patentl�sningar - alla slag
av
energiproduktion har sina f�rdelar men ocks� sina nackdelar. Man m�ste
g�ra en ordentlig milj�konsekvensbeskrivning av en storskaligt �kad
biobr�nsleanv�ndning.
Biobr�nslen �r idag ett bra alternativ f�r v�rmeproduktion men ett d�ligt
f�r elproduktion. Forskning och utveckling p�g�r d�rf�r kring en teknik med
f�rgasning av biomassa i kombination med kraftv�rme- eller
kondensproduktion. Om Socialdemokraterna lyckas i ambitionen att snabbt
�stadkomma en utbyggnad av den konventionella biokraftv�rmen kommer
detta att fylla fj�rrv�rmeunderlaget med s�dana anl�ggningar. Vi riskerar d�
att det l�ngre fram inte kommer att finnas n�gon marknad f�r utprovning och
pr�vning av f�rgasningstekniken om och n�r denna n�rmar sig kommersiell
anv�ndbarhet.
�verhuvudtaget riskerar k�rnkraftsavvecklingen att framtvinga nya
storskaliga l�sningar - det m� sedan g�lla i biobr�nsleanv�ndningen eller i
form av utbyggda fossilgasn�t. Detta �r olyckligt och vi vill erinra om vad
Energikommissionens sakkunnige milj�expert, professor Arne Jernel�v,
anf�rde i ett s�rskilt yttrande till kommissionens bet�nkande: "Om man tittar
i backspegeln kan man konstatera att s�v�l den omst�llning som resulterade
i vattenkraftens utbyggnad som den som gav oss k�rnkraften resulterat i
milj�effekter och -problem, som vi idag bed�mer som mycket mer allvarliga
�n vad de bed�mdes vara vid omst�llningstidpunkten". Professor Jernel�vs
slutsats blev "att med f�rsiktighet och gradvisa f�rb�ttringar driva de
energisystem vi har vidare i st�llet f�r att kraftfullt st�lla om till nya med
delvis ok�nda milj�risker, vore nog den klokaste till�mpningen av
milj�v�rdens f�rsiktighetsprincip".
11.2 Vattenkraften
Moderata samlingspartiet mots�tter sig - som framg�r under avsnitt 4.3
Investeringsst�d - b�de f�rslaget om att skattesubventionera
vattenkraftsutbyggnad och en f�rsvagning av �lvskyddet.
Det r�der ingen tvekan om att vattenkraften p� m�nga s�tt �r bra fr�n
milj�synpunkt. Det �r en f�rnybar energik�lla och den avger inga utsl�pp till
omgivningen. Samtidigt �r det ofr�nkomligt att exploateringen av vattendrag
f�r elproduktion har en mycket stor lokal milj�p�verkan. Det g�ller �ven de
koncept f�r en mer skonsam exploatering som p� senare �r har utarbetats av
kraftindustrin och det g�ller ocks� vid utbyggnad av sm� vattenkraftverk.
En mer betydande potential f�r ny vattenkraft finns i de �lvstr�ckor som
idag �r skyddade i naturresurslagen, framf�r allt de fyra or�rda
norrlands�lvarna. Vi �r inte beredda att medverka till n�gon exploatering i
dessa omr�den. Vi ser det som v�rt ansvar gentemot kommande generationer
att i g�rligaste m�n bevara dessa unika naturmilj�er.
Moderata samlingspartiet anser att dagens �lvskydd �r v�l avv�gt. Vi
kommer d�rf�r inte att medverka till n�gra f�r�ndringar i lagstiftningen,
varken f�r att underl�tta eller f�rsv�ra en utbyggnad av vattenkraften.
11.3 Fossilgasen
Efter elmarknadens avreglering finns f�ruts�ttningar f�r att m�ta
framtida �kningar av inhemsk elefterfr�gan p� ett diversifierat och
sm�skaligt s�tt. En konsekvens av en f�rtida k�rnkraftsavveckling �r
�kade risker f�r att vi �nyo tvingas in i nya storskaliga energisystem.
Socialdemokraterna planerar f�r ett �kat utnyttjande av det befintliga
fossilgasn�tet i Sydsverige. Det �r inv�ndningsfritt att utnyttja befintlig
infrastruktur, i detta fall gasledningar, fullt ut. Det allvarliga �r att
k�rnkraftsavvecklingen nu snabbt bygger upp ett tryck p� att introducera
fossilgasen i stor skala i Sverige.
I j�mf�relse med kol och olja ger fossilgasen l�gre utsl�pp av koldioxid.
Milj�vinster kan d�rf�r erh�llas om fossilgas ers�tter andra fossila br�nslen,
exempelvis inom transportsektorn eller f�r uppv�rmnings�ndam�l. Om
fossilgas d�remot ers�tter utsl�ppsfri k�rnkraft f�r elproduktion blir
resultatet
kraftigt �kade utsl�pp av s�v�l koldioxid som kv�veoxider. Fossilgasen �r
och f�rblir ett fossilt br�nsle - en �ndlig och icke inhemsk naturresurs.
En utbyggnad av fossilgasn�tet b�r ses ocks� ur ett nordiskt och
internationellt perspektiv. S�v�l fr�n Norge som Finland och Ryssland finns
ett intresse av att knyta ihop gasn�ten. Det st�r emellertid klart att ett
ledningsn�t genom Sverige f�ruts�tter avtappning och ett betydande
utnyttjande av gasen i Syd- och Mellansveriges befolkningst�ta omr�den. En
s�dan storskalig gasintroduktion skulle snabbt sl� ut biobr�nsleanv�ndningen
i kraftv�rme- och fj�rrv�rmeproduktion. En �kad gasanv�ndning kommer
endast till en del att ske p� bekostnad av andra fossila br�nslen.
Till milj�aspekterna kan fogas att uppbyggnad av ett gasn�t �r
utomordentligt kapitalkr�vande. Ett betydande investeringsutrymme skulle
intecknas f�r att bygga upp en dubbel infrastruktur i form av gasledningar
bredvid elledningarna.
Mot angiven bakgrund mots�tter sig Moderata samlingspartiet en
storskalig fossilgasintroduktion i Sverige.
12 Energipolitiken i �vrigt
12.1 Energibeskattningen
Moderata samlingspartiet anser att den viktigaste uppgiften p�
energiskatteomr�det nu �r att f� till st�nd en �kad harmonisering av
energibeskattningen mellan de nordiska l�nderna. �kande skillnader och
olika beskattningsprinciper mellan l�nderna hotar effektiviteten p� den
gemensamma, nordiska elmarknaden. Det inneb�r att de samlade
produktionsresurserna utnyttjas mindre effektivt, vilket leder till
samh�llsekonomiska kostnader och en �kad milj�p�verkan.
Moderata samlingspartiet anser att de s�rskilda produktionsskatterna p�
vattenkraft och k�rnkraft skall slopas. Endast milj�styrande skatter och
avgifter b�r anv�ndas i produktionsledet och den fiskala beskattningen i
st�llet ske p� ett konkurrensneutralt s�tt i konsumtionsledet. Det �r ocks�
viktigt att alla styrmedel utformas p� ett s�tt som g�r dem kostnadseffektiva.
Koldioxidbeskattning kan st�dja klimatpolitiken genom att medverka till
en begr�nsning av utsl�ppen fr�n fossila br�nslen. Den f�ruts�tter dock
�tminstone en europeisk samordning, eftersom effekten annars blir att
produktion flyttar till andra l�nder. Man b�r heller inte ha en �vertro p�
m�jligheterna att med s�dana styrmedel internalisera milj�kostnaderna i
elpriset. Risken �r d� att man hamnar i ett slags statlig prispolitik som leder
till ineffektivitet och s�mre resurshush�llning.
12.2 Vattenfall AB
Vattenfall AB skall vara ett strikt aff�rsm�ssigt bolag som deltar i
konkurrensen p� j�mb�rdiga villkor med andra kraftproducenter. Under
de fem �r som har g�tt sedan bolagiseringen har Vattenfalls ledning
ocks� lyckats att etablera bolaget som en professionell, trov�rdig och
oberoende akt�r p� kraftmarknaden. Alla de m�l som riksdagen satte upp
vid bolagiseringen har uppfyllts. F�rvaltningen av statens kapital har
effektiviserats till fromma f�r skattebetalarna. Verksamheten har
rationaliserats till fromma f�r kunderna och den har anpassats till den
fortg�ende internationaliseringen av elmarknaden. Betydande satsningar
- m�ngmiljardbelopp under 1990-talet - har gjorts p� forskning och
utveckling.
Allt detta �r ett resultat av att Socialdemokraterna och de borgerliga
partierna - huvudsakligen i samf�rst�nd - har genomf�rt en bolagisering av
Vattenfall och en avreglering av den svenska elmarknaden. N�r
Socialdemokraterna nu tilldelar Vattenfall AB vad man kallar en "strategisk
roll i omst�llningsarbetet" och politiserar f�retagets ledning bryts detta
samf�rst�nd. Det inneb�r ett stort steg tillbaka.
Regeringen m�ste anpassa sig till de nya f�ruts�ttningar som g�ller p� en
konkurrensutsatt elmarknad. Den �kade politiska styrningen skadar
f�rtroendet f�r Vattenfall inom och utom landet. Bolagets fortsatta
utveckling h�mmas n�r politiska sk�l l�gger hinder i v�gen f�r ett
aff�rsm�ssigt agerande.
Politiseringen riskerar ocks� att snedvrida konkurrensen. N�r staten
best�mmer spelreglerna p� en �terigen alltmer politiskt styrd energimarknad
och samtidigt �kar den politiska kontrollen �ver det st�rsta f�retaget p�
denna marknad uppst�r en skadlig intressesammanblandning. Risken �r
dessutom �verh�ngande f�r att det uppst�r skadliga spridningseffekter d.v.s.
att politiseringen skapar en generell os�kerhet om den roll som stora statliga
f�retag spelar p� konkurrensutsatta marknader.
Moderata samlingspartiet anser att Vattenfall AB �ven forts�ttningsvis
skall bedriva sin verksamhet sj�lvst�ndigt och p� aff�rsm�ssiga grunder samt
att �gandet i Vattenfall AB skall breddas.
12.3 Energimyndigheten
P� f�rslag av en socialdemokratisk regering besl�t riksdagen att 1991 sl�
samman Statens energiverk, Statens industriverk och Styrelsen f�r
teknisk utveckling till en ny central f�rvaltningsmyndighet, ben�mnd
N�rings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). Efter sex �r �ngrar sig
nu en annan socialdemokratisk minist�r och �mnar �teruppr�tta
Energiverket i ny form.
N�gra egentliga sk�l f�r att bryta s�nder NUTEK har aldrig redovisats. Det
f�refaller i st�llet som om �tg�rden �r ett sj�lv�ndam�l. Detta framgick ocks�
n�r man f�rst fattade riksdagsbeslut om att inr�tta den nya myndigheten f�r
att f�rst d�refter l�ta utreda vilka uppgifter denna nya myndighet egentligen
skall ha. Moderata samlingspartiet anser att n�gon form av omv�nt
f�rfarande hade tett sig mer passande.
N�r f�rslaget om en ny myndighet f�rst framf�rdes av
Energikommissionen - med en om m�jligt �n mer knapph�ndig motivering -
konstaterade Statskontoret i sitt remissvar att det framgick varken om de
f�reslagna myndighetsuppgifterna �verhuvudtaget beh�vs eller varf�r de i
s�dana fall inte skulle kunna fullg�ras av NUTEK. De statliga
myndighetsinsatserna inom energipolitiken st�ller krav p� kompetens inte
bara inom energiomr�det, utan ocks� n�r det g�ller teknisk forskning,
utveckling och demonstration, f�retagsutveckling och transportfr�gor. S�dan
kompetens finns samlad p� NUTEK. Dessutom kostar en ny myndighet
on�diga skattepengar.
Enligt Moderata samlingspartiets uppfattning �r det en felaktig �tg�rd att
organisera en ny myndighet ocks� av det sk�let att energisektorn inte �r
betj�nt av �kad politisk styrning. Som tidigare har redovisats kr�vs inga
politiska beslut f�r att s�kerst�lla en l�ngsiktig avveckling av k�rnkraften.
F�rnyelsen och omst�llningen av energisystemet gagnas b�st av stabila
spelregler och ett minimum av politisering. Myndighetsuppgifterna p�
energiomr�det kan och b�r �ven forts�ttningsvis sk�tas av NUTEK.
12.4 Slutf�rvaret av k�rnavfall
Kraftindustrin har i lag �lagts ansvaret f�r det slutliga omh�ndertagandet
av allt anv�nt k�rnbr�nsle och annat h�gaktivt avfall fr�n
k�rnkraftverkens drift. F�r att m�ta detta krav har industrin bildat bolaget
Svensk K�rnbr�nslehantering AB (SKB).
Inga politiska beslut har fattats om formerna f�r slutf�rvar. SKB:s
arbetshypotes �r inriktad mot ett koncept som inneb�r inkapsling och
slutdeponering av allt h�gaktivt avfall i ett djupf�rvar 500 meter ner i det
svenska urberget.
Innan SKB:s koncept kan utvecklas f�rdigt f�r att v�rderas och
myndighetspr�vas fr�n bl.a. s�kerhets-, str�lskydds- och milj�synpunkt
beh�ver f�retaget genomf�ra f�rstudier och platsunders�kningar p� ett antal
orter i landet. Hittills har detta f�rhindrats i bl.a. Storuman och Mal� efter
lokala folkomr�stningar.
I de ber�rda orterna har folkomr�stningarna i praktiken gjorts till en fr�ga
om godk�nnande eller ej av ett slutf�rvar i kommunen. Resultatet blir dels att
SKB inte kan f�rdigutveckla sitt koncept f�r avfallshanteringen, dels risk f�r
att f�rstudierna styrs till orter med potentiellt positiv opinion snarare �n
till
orter med optimala geologiska och andra f�ruts�ttningar. Detta �r givetvis
olyckligt.
En l�sning av slutf�rvarsfr�gan br�dskar visserligen inte men det �r en
nationell angel�genhet. D�rmed blir det ocks� ett ansvar f�r regering och
riksdag att f�ra processen fram�t. Den lokala opinionen i olika kommuner �r
givetvis mycket viktig att beakta men den b�r rimligen inte v�gas in f�rr�n
en godk�nd slutf�rvarsmetod finns framme och olika alternativ till
lokalisering f�religger.
Mot denna bakgrund anser Moderata samlingspartiet att det b�r ankomma
p� regeringen att vidta erforderliga �tg�rder f�r att s�kerst�lla
slutf�rvarsfr�gans l�sning.
12.5 Os�kerheten sl�r ut arbeten
Det saknas fortfarande besked om hur den framtida energibeskattningen
skall utformas. Det finns inga bed�mningar av de samh�llsekonomiska
kostnader som oundvikligen kommer att uppst� om staten medvetet
f�r�der produktionsresurser genom att st�nga Barseb�ck. Det finns ingen
antydan till ber�kning av de direkta kostnader som inom kort kommer att
drabba den svenska statsbudgeten. �n mindre har hush�llen och industrin
f�tt n�gra besked om vilka ytterligare b�rdor som �r att v�nta.
Tidigare har investerare inom och utom landet f�rlitat sig p� att
socialdemokratisk retorik �r just retorik. N�r den socialdemokratiska
partikongressen 1996 uttalade att "enligt v�r m�ls�ttning b�r
k�rnkraftsavvecklingen inledas under mandatperioden ..." s� trodde flertalet
utomst�ende bed�mare att rationalitet och saklighet s� sm�ningom skulle ta
�verhanden. N�r denna tro sedermera visade sig vara felaktig tvingades
investerarna att ta fasta ocks� p� kongressbeskedet att "... d�refter skall
k�rnkraftsavvecklingen forts�tta i j�mn takt".
Om denna fortsatta, j�mna avvecklingstakt ges emellertid inga besked.
Den energiuppg�relse som har ing�tts mellan Socialdemokraterna, Centern
och V�nstern �r v�sentligen en kortsiktig �verenskommelse om vissa
energianslag i statsbudgeten och om en eller m�jligen tv� reaktorer i
Barseb�ck. F�r tiden fr.o.m. �r 2001 utlovas investerarna ingenting annat �n
ett fortsatt partipolitiskt schackrande med nya f�rhandlingar, utv�rderingar,
kontrollstationer och �verl�ggningar.
Ett stort antal av landets energiintensiva f�retag har idag inslag av
utl�ndskt �gande. Var f�retagen skall g�ra sina investeringar �r inte givet p�
f�rhand. Alternativ till fortsatta investeringar i Sverige finns n�stan alltid.
En
st�ngning i Barseb�ck s�nder ett mycket negativt budskap till dessa akt�rer.
Tillsammans med fr�nvaron av besked om vad som sedan skall h�nda skapar
detta en best�ende os�kerhet om vilka de l�ngsiktiga f�ruts�ttningarna
egentligen �r f�r att bedriva industriell verksamhet i Sverige. Denna
os�kerhet kommer att kosta v�rt land ett stort antal arbetstillf�llen. H�ri
ligger den riktigt stora kostnaden f�r energiuppg�relsen, som s�ledes b�r
rivas upp.
13 Hemst�llan
13 Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om energipolitikens betydelse f�r den ekonomiska
utvecklingen,
2. att riksdagen beslutar godk�nna riktlinjer f�r energipolitiken i
enlighet med vad som anf�rts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om effektivisering och hush�llning med energi,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om fortsatt anv�ndning av s.k. avkopplingsbara
elpannor,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om de energipolitiska programmen,
6. att riksdagen beslutar slopa investeringsst�d f�r ny
energiproduktion i enlighet med vad som anf�rts i motionen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om energiforskningens betydelse,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om vikten av fortsatt svenskt deltagande i den
internationella fusionsforskningen,1
9. att riksdagen beslutar upph�va det s.k. tankef�rbudet i 6 �
k�rntekniklagen i enlighet med vad som anf�rts i motionen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om hush�llens energikostnader,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om industrins elkostnadsl�ge,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om energipolitikens regionalpolitiska effekter,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om utslagning av arbetsplatser vid en f�rtida
avveckling av k�rnkraften,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om att utslaget i 1980 �rs folkomr�stning b�r f�ljas,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om energipolitikens nya f�ruts�ttningar p� en
avreglerad elmarknad,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om en "naturlig" utfasning av den svenska
k�rnkraften,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om riskerna f�r k�rns�kerheten vid en f�rtida
avveckling av svensk k�rnkraft,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om �versynen av atomansvarighetslagen,2
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om k�rnkraftens kostnader,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om utformningen av en offensiv klimatpolitik,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om milj�effekterna av �kad elimport,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om fortsatt drift vid k�rnkraftverket i Barseb�ck,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om storskalig biobr�nsleanv�ndning,
24. att riksdagen hos regeringen beg�r en utredning av
milj�konsekvenserna vid en storskaligt �kad biobr�nsleanv�ndning i
enlighet med vad som anf�rts i motionen,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om skyddet f�r vattendrag mot exploatering f�r
energi�ndam�l,3
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om en storskalig fossilgasintroduktion i Sverige,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om behovet av �kad harmonisering av
energibeskattningen mellan de nordiska l�nderna,4
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om att fiskal energibeskattning endast skall ske i
konsumtionsledet,4
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om koldioxidbeskattning,4
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om internalisering av externa kostnader i
energipriserna,4
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om Vattenfalls oberoende och aff�rsm�ssighet,
32. att riksdagen hos regeringen beg�r f�rslag om breddning av
�gandet i Vattenfall AB i enlighet med vad som anf�rts i motionen,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om att en ny energimyndighet ej skall inr�ttas,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om statsmakternas ansvar f�r fr�gan om slutf�rvar
av k�rnavfall,5
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om vikten av besked r�rande de l�ngsiktiga
f�ruts�ttningarna f�r att investera i industriell verksamhet i Sverige.
Stockholm den 27 september 1997
Carl Bildt (m)
Lars Tobisson (m)
Gullan Lindblad (m)
Anders Bj�rck (m)
Beatrice Ask (m)
Knut Billing (m)
Birger Hag�rd (m)
Gun Hellsvik (m)
Bo Lundgren (m)
Inger Ren� (m)
Karl-G�sta Svenson (m)
Per Unckel (m)
Per Westerberg (m)
1 Yrkande 8 h�nvisat till UbU.
2 Yrkande 18 h�nvisat till LU.