Energitorv är idag ett betydande komplement i många värmeverk. Med tanke på den ökande efterfrågan från bioenergimarknaden är det viktigt med alternativ till skogsråvara. Eldning med enbart skogsråvara skulle pressa upp energipriserna i både producentled och konsumtionsled. I likhet med framförallt Finland bör Sverige även fortsättningsvis använda sig av torv för energiändamål.
I Sverige är ca 25 procent eller 10 miljoner ha av landarealen täckt av torv. Det är en yta som motsvarar hela Norrbottens län. Av landets samlade torvmarksareal utnyttjas endast två promille för torvbrytning. Energitorvens bidrag till landets energibalans uppgår till 4 TWh. Torven är en växande resurs där uttaget av torv motsvarar ca 20 procent av den årliga tillväxten. En ökning av energiproduktionen till 12 TWh med torv som energibas skulle ta i anspråk en täktareal motsvarande 40 000 ha.
Torvbruket är koncentrerat till glesbygd i såväl norra som södra Sverige. Här har skapats 1 200 årsarbetstillfällen vid skörd och förädling av torv. Varje TWh motsvaras av 300 arbetstillfällen.
Torvens status som biobränsle har ifrågasatts med hänvisning till dess klimatpåverkan. Torven påstås därvid vara ett sämre alternativ än skogsbränsle. Det är dock ett förenklat antagande eftersom torvmyrarnas tillväxt är ca fem gånger större än uttaget. Torvbildande miljöer har sedan istiden ackumulerat kol. När myren växer tar den upp och lagrar kol. Vidare sker i samband med dikning av torvtäkt en minskning av metangasutsläppen. Metangas är 20–30 gånger skadligare per viktenhet än koldioxid ur klimatsynpunkt. Tas dessutom hänsyn till ökad kolbindning i efterbehandlade torvtäkter kan torvbränsle jämställas med träbränsle ur kretsloppssynpunkt. Jämfört med kol, olja och naturgas är torveldning ett miljövänligare alternativ. Torven som energikälla måste därför jämställas med annan bioenergi och därmed likställas vid beskattning och tillämpning av övriga styrmedel.
I dagsläget råder osäkerhet om energitorven fortsättningsvis skall undantas från koldioxidavgift. Ett undanröjande av denna osäkerhet skulle ge förutsättningar för tillväxt inom energitorvbranschen och resultera i positiva sysselsättningseffekter. Med ökad användning av inhemsk bioenergi följer minskad användning av fossila bränslen såsom kol, olja och naturgas till gagn för vår miljö.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energitorv som biobränsle.
|
Ola Sundell (m) |