Barsebäcksverket är en energiproducerande kärnkraftanläggning med hög säkerhetsnivå och med en lång återstående livslängd som innebär att verket fortsatt kan producera stora mängder elektricitet på ett kostnadseffektivt och miljövänligt sätt.
Säkerheten är lika hög som den som gäller för nya anläggningar i dag. FN:s atomenergiorgan IAEA bedömer Barsebäcksverket som en anläggning av klassen ”good plants”, vilket är ett högt betyg. Barsebäcks egna uppsatta mål för gränsvärdena för säkerhetsindex är max 2,9 per block i en 10-gradig skala. År 1996 blev värdet 1,1. Man uppfyller alla villkor för fortsatt drift enligt SKI:s bedömning.
Anläggningen har en lång återstående livslängd. Den är ursprungligen byggd för minst 40 års driftstid och all dagens kunskap befäster att man säkerhetsmässigt och tekniskt kan driva verket längre än 40 år. Man har hög produktionstillgänglighet med låg produktionskostnad, kring 15 öre/kWh (exklusive produktionsskatter). Detta innebär att man med mycket god marginal kan fortsätta att satsa på att förbättra anläggningarna utan att på en avreglerad marknad förlora sin konkurrenskraft.
Barsebäck har liten miljöpåverkan. Barsebäcksverket har hittills i dag producerat 160 TWh el, vilket motsvarar ungefär 1,2 gånger Sveriges totala förbrukning under ett år. Denna produktion motsvarar förbränningen av 60 miljoner ton kol som skulle medföra ett utsläpp av bl.a. 140 miljoner ton koldioxid tillsammans med stora mängder svavel och kväveoxider. Barsebäcksverket har så gott som nollutsläpp av växthuspåverkande, ozonpåverkande och försurande ämnen.
Barsebäck har liten strålningspåverkan. Barsebäcksverkets påverkan på omgivningen ger en stråldos av 0,0003 mSv per år till de närmast boende kring kraftverket. Denna siffra skall jämföras med att en genomsnittlig svensk utsätts för 1 mSv per år genom naturlig bakgrundsstrålning och cirka 4 mSv genom sjukvård och bakgrundsstrålning. Under hela den hittillsvarande driftperioden, d.v.s. drygt 20 år, har påverkan på de närboende varit 0,02 mSv. Tillskottet motsvarar alltså två dagars naturlig strålning.
Barsebäcks personal vill bevara kraftverket. Personalorganisationerna (Ledarna, SIF, CF, SEKO och SEF) vid landets fyra kärnkraftverk genom Samarbetskommittén för Personalorganisationerna vid Kärnkraftverken, SPOK, har med bestörtning tagit del av partiöverenskommelsen om den förtida kärnkraftavvecklingen. Man säger: ”Vi som arbetar inom kärnkraften är vana vid att vår verksamhet ifrågasätts och debatteras av både kunniga och okunniga personer. Trots detta har personalen på kärnkraftverken under alla år drivit elproduktionsanläggningarna på ett föredömligt sätt med säkerhet, miljö och produktion i fokus. Vi vill dessutom kraftigt protestera mot det sätt på vilket personalen vid det utpekade Barsebäcksverket blivit behandlad. Att politiker utan föregående information till de anställda kan gå ut i medierna och ”lägga ner” en arbetsplats är ett rått och oansvarigt handlande av dem som är valda att företräda oss. Har politikerna verkligen tänkt igenom vad som händer på kärnkraftverken om detta fatala beslut, att stänga en reaktor, verkligen drivs igenom? Hur skall kompetensen hos de övriga verken säkras? Det tar åtskilliga år att utbilda en operatör på ett kärnkraftverk. Hur skall vi få unga välutbildade människor att stanna kvar? Hur skall vi kunna rekrytera? Risken är att de övriga anläggningarna tvingas stänga långt tidigare än vad i alla fall en seriös politiker kan ta ansvar för. Hur kommer det att gå för Sverige och svensk industri då? Vi inom SPOK hävdar att förslaget om en förtida avveckling av kärnkraft är skadligt för Sveriges välfärd, sysselsättning och miljö och kräver att det aldrig går till beslut.”
Barsebäck innebär många arbetstillfällen i Skåne. Stängningen av Barsebäck innebär direkt att cirka 1 000 jobb försvinner i regionen. Härtill kommer ytterligare ett antal arbetsplatser på andra håll i Sverige. För att lindra några av de negativa effekter som energiuppgörelsen fått och för att dämpa den oro och osäkerhet som finns bland personalen har företaget givit alla anställda en anställningsgaranti till och med december år 2001.
En stängning av Barsebäck innebär sämre miljö i Skåne. Barsebäck har i mer än 20 år svarat för 60 procent av Skånes elförsörjning. Stängs Barsebäck genom förtida avveckling ersätts produktionen av kolkraft, främst från Danmark. Nya anläggningar tar minst 4–5 år att bygga och blir med all sannolikhet fossileldade. Miljökonsekvenserna av denna ersättning blir betydande. Ett block i Barsebäck ersatt med kolkraft innebär ett utsläpp av koldioxid på cirka 5 miljoner ton. Detta motsvarar en tredubbling av hela Skånes bilpark. Härtill kommer utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider som kommer att innebära en accelererande försurning i sydvästra Sverige. Det är nu naturligtvis omöjligt att i detalj beräkna hur mycket utsläppen ökar om Barsebäcksverket avvecklas. För det första påverkas behovet av ersättande kraft av väderleken och den inhemska elförbrukningens utveckling. För det andra varierar miljöpåverkan med det slag av kraftproduktion som kommer i Barsebäcks ställe. Den socialdemokratiska regeringen har själv förmodat att ”det kan uppskattas att en stor del av det ersättande bränslet inledningsvis skulle utgöras av olja” (Energipropositionen). Avvecklingspartierna har emellertid också aviserat att det befintliga fossilgasnätet skall användas i större utsträckning och att nya satsningar skall göras för att öka andelen biobränslebaserad kraftvärme. All ersättning kommer således inte att ske genom import från Danmark. Oaktat detta kommer miljöeffekterna att bli väsentliga om Barsebäck stängs. Detta gäller även om Barsebäcksverkets produktion på sikt skulle kunna ersättas med fossilgas och biokraftvärme:
Utsläppsökningar |
Koldioxid ton |
Svaveldioxid ton |
Kväveoxider ton |
Biobränsleeldad kraftvärme |
190 000 |
2 100 |
11 800 |
Fossilgaseldad kraftvärme |
3 350 000 |
0 |
2 800 |
Utsläpp om Barsebäcksverket ersätts med fossilgas eller biobränslen.
(Källa: Biobränslekommissionen, Statens energiverk)
Att stänga Barsebäck kommer att bli dyrt. Stängningen av Barsebäck innebär en stor kapitalförstöring. Verket har mer än 20 års produktionstid kvar till mycket konkurrenskraftiga kostnader. Barsebäck betalar årligen 200 miljoner kronor till statskassan enbart i produktionsskatt. Härtill kommer samhällets kostnader för en förtida höjning av elpriset. Vi konstaterar att regeringen i årets budgetproposition inte avsatt några medel för att finansiera kostnaderna för en avveckling.
Hushållens kostnader ökar. Styrelseordföranden i Sydkraft AB, den tidigare socialdemokratiske kommunalpolitikern Nils Yngvesson, har beräknat statens direkta skadestånd vid en stängning av Barsebäck till minst 20 000 mkr. Inrättandet av en ny energimyndighet och nya statliga omställningsprogram kostar ytterligare drygt 9 000 miljoner kronor. Till detta kommer bortfallande energiskatteinkomster i den utsträckning det så småningom blir möjligt att ersätta beskattat kol med obeskattade biobränslen. Om den elintensiva industrin skall skyddas mot dessa kostnadseffekter krävs energiskattehöjningar på i storleksordningen 8 öre/kWh för hushållen. Om den elprishöjning som följer av minskat utbud på en kortsiktigt given elmarknad inkluderas, och om de ytterligare vinster som kan uppstå för Vattenfall exkluderas, har energiforskaren Karl-Axel Edin översatt konsekvenserna till mer begripliga termer. Uttryckt i engångsbelopp skulle regeringens politik enligt Edin komma att innebära en merkostnad om ca 21 000 kronor för ett villahushåll med elvärme och med ca 4 000 kronor för ett villahushåll med annat uppvärmningssätt. Ett beslut om stängning av en reaktor i Barsebäck bygger på att hushållens elförbrukning skall kunna minskas genom en övergång från eluppvärmning till annan uppvärmning. Både regeringen och Villaägarnas riksförbund har uppskattat kostnaden för en konvertering av ett småhus uppvärmt med direktverkande el till mellan 80 000 och 150 000 kronor. Trots skattefinansierade investeringsbidrag på 30 procent så kommer kostnaderna alltså att bli mycket stora för de hushåll som tvingas att byta värmesystem för att undkomma höjda elpriser. Varje berörd småhusägare kommer att tvingas betala mellan 55 000 och 105 000 kronor ur egen ficka. Vissa kommuner i Skåne har ett mycket stort inslag av eluppvärmda småhus i sitt bostadsbestånd. Främst gäller detta kommuner med många småhus byggda på 1970-talet, då staten uppmuntrade just denna, nu så förkastliga uppvärmningsform. I många kommuner som expanderade under denna tid har betydligt mer än hälften av småhusen någon form av eluppvärmning, varav de flesta har direktverkande elvärme. I dessa kommuner riskerar hushållen att få lägga en väsentligt ökad andel av sina resurser på boendet, vilket kan komma att ge betydande effekter på hushållens efterfrågan och på hushållens marginaler att klara sitt uppehälle på egen hand.
Skåningarna har förtroende för Barsebäck. Vad gäller opinionen är förtroendet för verksamheten i Barsebäck högt. Mer än 90 procent av skåningarna och mer än 70 procent av köpenhamnarna känner sällan eller aldrig oro för en olycka vid Barsebäcksverket. Följden av det höga förtroendet och den låga oron blir att så gott som inga skåningar stödjer en snabb stängning av Barsebäck. Det är bara 2 procent som vill att Barsebäck skall stängas omedelbart. 96 procent stödjer fortsatt drift under varierande tidsperioder. Säkerhetsutredningen år 1994 konstaterade: ”Upprätthållandet av full säkerhet i verken fordrar en vision av fortsatt drift...Vi förordar att den årtalsbundna avvecklingsinriktningen byts mot en enbart säkerhetsrelaterad avveckling. Den politiska målformuleringen blir därmed förstärkande för säkerhetsmotivationen i stället för som i dag motverkande.”
Marginalerna blir små. Tabellen nedan visar effektbalansen för Sydsverige. Förutsättningar: Barsebäck 1 avställs den 1 juni 1998. Barsebäck 2 avställs den 1 juni 2001. Maximal förbrukning i Sydsverige och på Själland.
Effektbalans |
1997/98 Referens |
1998/99 Utan B1 |
2001/02 Utan B1 och B2 |
Produktion: |
|||
Vattenkraft |
240 |
240 |
240 |
Kärnkraft |
1 200 |
600 |
0 |
Mottryck och kondens |
1 400 |
1400 |
1400 |
Gasturbiner1 |
(500) |
(500) |
(330) 170 |
Summa produktion |
2 840 |
2 240 |
1 810 |
Import: |
|||
Norrifrån via stamnätet2 |
3 500 |
3 400 |
3 3 100 |
Från Själland 4 |
300 |
300 |
300 |
Från Tyskland 5 |
300 |
300 |
300 |
Summa import |
4 100 |
4 000 |
3 700 |
Summa tillförsel |
6 940 |
6 240 |
5 510 |
Max förbrukning inkl. stamnätsförluster |
5 050 |
5 080 |
5 100 |
Effektmarginal |
1 890 |
1 160 |
410 |
Effektmarginal utan import från utlandet |
1 290 |
560 |
-190 |
1 Gasturbinerna i Sydsverige behövs som snabb reserv. Avvecklingen av Barsebäck minskar behovet av snabb reserv inom området.
2 Siffrorna i tabellen avser kapaciteten i stamnätet söder om linjen Ringhals–Oskarshamn,
3 Efter drifttagning av linjen Alvesta–Hemsjö ökar kapaciteten.
4 Bedömd importmöjlighet, beräkningen bygger på en kall vinterdag med svårigheter att erhålla mer än den angivna effekten.
5 Bedömd importmöjlighet, samma förutsättningar som för Själland.
Marginalerna blir små om Barsebäck stängs. Tillförseln till regionen år 2001 kommer alltså att klaras med hjälp av import från främst Danmark och Tyskland. Med säkrad importmöjlighet klaras ett nätfel eller bortfall av största produktionsenhet, men marginaler för att klara ytterligare fel eller höglastsituation vid extremt kallt väder finns inte. Leveranssäkerheten blir försämrad jämfört med dagens situation. Detta innebär således att nya ledningar, anläggningar för spänningsreglering och nya skyddsutrustningar behöver byggas. Även utrustning för reaktiv kompensering behöver installeras i Malmö–Helsingborgsområdet för att upprätthålla elkvaliteten. En avveckling av Barsebäck aktualiserar naturligtvis också frågan om ersättande produktion i området.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kärnkraftsproduktionen i Barsebäck skall behållas.
Jan Backman (m) |
|
Sten Andersson (m) |
Gun Hellsvik (m) |
Rune Rydén (m) |
Anna Åkerhielm (m) |
Ingvar Eriksson (m) |
Inga Berggren (m) |
Peter Weibull Bernström (m) |
Margit Gennser (m) |
Annika Jonsell (m) |
Bertil Persson (m) |
Bo Lundgren (m) |
Maud Ekendahl (m) |