Den ekonomiska brottsligheten är ett allvarligt samhällsproblem. Den undandrar skattepengar till staten, förstör konkurrensneutraliteten och undergräver skattemoralen och allas solidariska ansvar att efter bärkraft medverka till finansieringen av det gemensamma allmänna. Det är oftast genom att hitta och utnyttja luckor i lagstiftningen och eller att kringgå samhällets olika lagar som de ekonomiska brottslingarna arbetar. En del av den ekonomiska brottsligheten har sin grund i en del brister i stiftelselagen. Kampen mot den ekonomiska brottsligheten måste föras på bred front. I denna motion behandlar vi förslag till åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten som har samband med brister i stiftelselagen.
Stiftelselagen är en civilrättslig reglering av stiftelseinstitutet. Den innehåller också offentligrättsliga bestämmelser om tillsyn över stiftelser. En stiftelse bildas genom att egendom enligt förordnande av en eller flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål. Det är en vanlig och effektiv form att använda inte minst i olika samhällsnyttiga verksamheter. Med de speciella regler som följer av stiftelselagen gäller särskilda insynsregler. Det finns ungefär 50 000 stiftelser i Sverige. De drygt 9 000 stiftelser som registrerats hos länsstyrelserna har lågt räknat ett kapital på 75 miljarder kr. Det är ansenliga belopp som förvaltas på sätt som regleras av stiftelselagen.
Den nya stiftelselagen är av sent datum. Lagen antogs av riksdagen i april 1994 och trädde i kraft den 1 januari 1996. Den nya stiftelselagen är en modern och ändamålsenlig lagstiftning men ger utrymme för oseriösa att operera med utnyttjande av lagen som hjälpmedel. Luckor i lagstiftningen är svåra att förutse i samband med en översyn. De får oftast täppas till i efterhand. Det är angeläget att nu justera stiftelselagen för att förhindra ekonomiska brottslingar att med hjälp av lagen begå ekonomiska brott.
För att kontrollen över stiftelserna skall kunna utföras på ett effektivt sätt är det viktigt att det finns ett register över de verksamma stiftelser som finns. Därför innehåller den nya lagen ett krav om registrering av stiftelser. Alla stiftelser skall stå under tillsyn. För kollektivavtalsstiftelser, insamlingsstiftelser, näringsdrivande stiftelser och stiftelser som har minst tio basbelopp, för närvarande 363 000 kr, gäller obligatorisk registrering.
Den kontrollfunktion som finns har visat sig vara alltför kraftlös. Av de 50 000 stiftelser som finns i landet har enbart en femtedel registrerats. Länsstyrelserna som är registreringsmyndighet har inga sanktionsmedel att åberopa för att registreringen skall fungera. Stiftelselagen bör skärpas på ett sådant sätt att en obligatorisk registrering frammanas och att underlåtenheter kan beivras.
Det är uppenbart att stiftelselagen innehåller andra luckor som fortfarande gör stiftelseformen attraktiv för dem som vill förhindra insyn i verksamheten eller ägna sig åt brottslig verksamhet. Moms- och kreditbedrägerier, insamlingssvindel eller penningtvätt är sådana exempel. Kredit- och mervärdesbedrägerier utförs av handelsbolag som bildas av stiftelser. Bolagsmännen i dessa handelsbolag kan vara stiftelser. Då finns det inget personligt ansvar. Stiftelsen kan också användas för att undandra egendomen från utmätning och konkurs.
Det finns inget i lagen som förhindrar personer med näringsförbud att bilda stiftelser – däremot äger en person med näringsförbud inte rätt att sitta i stiftelsens styrelse. En person som åsatts näringsförbud kan således fortsätta med den tvivelaktiga verksamheten som han tidigare dömts för fast nu i stiftelseform. Personen avhänder sig visserligen förfoganderätten över stiftelsekapitalet när stiftelsen bildas men kan ändå agera på ett sätt som gör att pengar t.ex. kan undanhållas skatt eller vara rörelsekapital för en typ av verksamhet som tidigare avsatt näringsförbud i annan verksamhetsform.
En person som egentligen inte kan få F-skatt kan kringgå detta och få detta genom verksamhet i stiftelse. Det är svårt för myndigheterna att kontrollera om en stiftelse är en giltig juridisk person eller inte. Det är också svårt att identifiera dem som företräder stiftelsen då personnummer inte behöver anges. Fiktiva personer kan förekomma som företrädare för en stiftelse.
En stiftelse kan säljas precis som färdiga aktiebolag. Konsulter rekommenderar att stiftelsen bildar ett handelsbolag för att slippa personligt ansvar. Stiftelser bildas med mycket allmänna mål och begränsad förmögenhet. Dessa stiftelser överlåts till företagsledare. Det finns i lagstiftningen inget krav på att stiftelseförordnandet skall bestå av enbart en handling. Det innebär att den som företräder stiftelsen kan åberopa flera olika versioner av stiftelsehandlingarna.
En annan form av ekonomisk brottslighet är de bedrägerier som sker under täckmantel av olika insamlingsstiftelser. Stiftarna utger sig för att samla in pengar i en stiftelse till välgörande ändamål. I själva verket används pengarna till helt andra ändamål. Ofta struntar de som vill fiffla att registrera stiftelsen. Lång tid hinner att gå innan brotten upptäcks. Därför är det viktigt att registreringsverksamheten kan stramas upp och att tiden 6 månader för årsredovisningarnas inlämnande kan hållas.
Det är inte försvarligt att stiftelselagen används i kriminellt syfte. Centerpartiet anser att en översyn bör ske för att täppa till de luckor som gör den ekonomiska brottsligheten möjlig. Centerpartiet föreslår att följande åtgärder övervägs:
för att underlätta kontroll och registrering bör stiftelsens rättskapacitet knytas till registreringen på samma sätt som gäller för handelsbolag och aktiebolag,
för att underlätta identifiering bör personnummer på stiftelsens företrädare registreras,
personer med näringsförbud bör inte tillåtas att bilda stiftelser och
för att förbättra insynen bör för bolagsmän i handelsbolag gälla registrering med fullständigt namn, personnummer och adress.
Riksdagen bör hos regeringen begära en översyn av stiftelselagen i syfte att förhindra vidare ekonomisk brottslighet med hjälp av stiftelselagen i enlighet med vad som förordas i motionen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändringar av stiftelselagen i linje med vad som anförts i motionen.
|
Agne Hansson (c) |
|
|
Ingbritt Irhammar (c) |
Görel Thurdin (c) |
|
Birgitta Hambraeus (c) |
Lennart Brunander (c) |
|
Sven Bergström (c) |
Sivert Carlsson (c) |
|
Birgitta Carlsson (c) |
Rigmor Ahlstedt (c) |
|
Ingrid Skeppstedt (c) |
Gotab, Stockholm 1997