Det finns en samstämmighet om att onykterheten på sjön, det s.k. sjöfylleriet, är omfattande och att behovet om förbättrad nykterhet inom sjötrafiken är mycket angeläget. Den allt tätare trafiken i våra farvatten med allt större och snabbare båtar, ökar kraven på nykterhet för såväl rorsmän som besättningar. Varje sommar är, som exempel, flera tiotusental båtar ute på sjön längs den relativt korta kuststräckan på ca 100 sjömil från norra Halland till norska gränsen.
Ser man på lagstiftningen så kan man konstatera att lagen inte uttryckligen förbjuder att man är onykter när man framför båt på sjön. Det är tillräckligt att man inte utgör någon fara för egen eller andras säkerhet. Någon promillegräns finns i realiteten inte till sjöss, även om det kan bli straffbart om 1,5 promille överskrides.
En enig statlig utredning förordade för några år sedan en promillelagstiftning för sjötrafiken. Detta är inget orimligt krav. Kustbefolkningen, som ofta får bistå vid de många tillbuden förorsakade av onykterhet på sjön, likställer krav på säkerhet och nykterhet i sjötrafik med de krav som gäller trafiken på våra gator och vägar.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag angående promillegräns vid sjötrafik i svenska farvatten i enlighet med vad som anförts i motionen.
|
Stig Grauers (m) |
Kent Olsson (m) |