Den framtida ekonomiska tillväxten anses av många ska komma främst genom tjänsteföretagen, ofta då småföretag. En särskilt viktig roll spelar här kunskapsföretag i konsultbranschen. Men dessa upplever sin rättsliga situation som problematisk vilket i sin tur kan hämma den önskvärda ekonomiska utvecklingen.
Kunskapsföretag som begrepp är svårdefinierat. Alla företag bygger väl i någon mening på kunskap men här menas typiskt kunskapsbaserade företag, som helt eller nästan helt bygger på kunskapskapital. En mer sofistikerad definition bygger på begreppet intellektuellt kapital, som i sin tur uppdelas i två delar, nämligen dels humankapital dvs. arbetstagarna och deras kunskaper och kompetens och dels strukturkapital (=alltså organisationsstrukturer, manualer, kundregister, nätverk, databaser, m.m.). Här bör noteras att humankapital kan övergå till strukturkapital genom att personalens arbetsprodukt dokumenteras i skriftlig eller elektronisk form. Som ett övergripande kapitalvärde bör man se själva affärsidén (=tjänstekonceptet). Man kan kanske benämna de nu aktuella företagen för ”IK-företag”.
Frågan om kunskapsföretagens rättsskydd berör många rättsområden. Det finns ett generellt skydd mot kriminella handlingar och illojal konkurrens och ett specifikt skydd genom immateriellt rättsskydd samt skydd för företagshemligheter och mot otillbörlig marknadsföring. Därutöver berörs arbetsrätt och redovisningsrätt inkl. värdering samt även associationsrätt och skatterätt.
Kunskapsföretagens strukturkapital kan skyddas i många former, såsom upphovsrätt, företagshemligheter och marknadsrätt. Men dessa skyddsmöjligheter anses oklara och otillräckliga enligt företagarnas uppfattning samt begränsade och outnyttjade enligt expertisen. Av särskilt intresse är här lagen om företagshemligheter (FHL).
Den nu gällande lagen om företagshemligheter (FHL) skyddar företagshemligheter under vissa bestämda förutsättningar.
För det första: Det ska vara fråga om information i en näringsidkares rörelse. Denna information behöver inte vara unik men väl ha en viss särprägel. Lagens informationsbegrepp ska ges en bred tolkning som borde täcka det mesta av strukturkapitalet. Häri borde ingå även själva tjänstekonceptet, alltså det som knyter ihop delarna till den helhet som krävs för att uppnå resultatet.
För det andra: Informationen ska hållas hemlig för att få skydd. Därför krävs någon aktiv åtgärd från näringsidkarens sida; kraven är dock inte så stora men fordrar någon medveten åtgärd.
För det tredje: Den som röjer en företagshemlighet kan drabbas av både straff och skadestånd. Då måste informationen ha ett ekonomiskt värde, som innefattade försprång i konkurrensen. Röjandet måste ha medfört skada i konkurrenshänseende eller i vart fall varit ägnat att medföra sådan skada.
För det fjärde: Arbetsgivarens skydd är efter arbetstagaren slutat sin anställning närmast obefintligt eftersom det då krävs synnerliga skäl för skadestånd.
FHL är i stort behov av modernisering särskilt på tre viktiga punkter. Definitionen av vilken information som ska kunna utgöra företagshemlighet är i princip acceptabel men måste tydligt inkludera affärsidén/tjänstekonceptet. Vad gäller själva hemlighållandet bör lagregeln få en tydligare inriktning. Den naturliga utgångspunkten måste vara att intern företagsinformation inte får behandlas som allmängods. Vidare måste skaderekvisitet omarbetas. Nu uppfattas skadekravet mera strängt än det egentligen är av både företagare och jurister. Därför är det nödvändigt att effektivisera skaderekvisitet. Så kan ske på olika sätt antingen genom ett ändrat skaderekvisit eller genom en särskild bevisregel men också genom en kombination av dessa möjligheter. Slutligen borde skyddet för företagshemligheter utsträckas åtminstone någon tid efter anställningens upphörande, i vart fall för vissa nyckelpersoner.
En moderniserad FHL skulle kanske kunna bli kunskapsföretagens räddare eller i vart fall kraftigt bidraga till att förbättra deras rättsliga situation.
Kunskapsföretagens grundbult är deras affärsidé. Därför måste lagstiftaren anlägga detta synsätt på FHL. Affärsidéer måste få ett rimligt rättsskydd. Detta är avgörande för kunskapsföretagen och utgör nyckeln till ekonomisk växtkraft och därmed för ekonomisk tillväxt. Detta leder i sin tur till ökad sysselsättning i näringslivet, varav följer minskad arbetslöshet och ökad välfärd.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om företagshemligheter.
|
Bengt Harding Olson (fp) |