Motion till riksdagen
1997/98:L706
av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

Konsumentpolitiken


Det bästa sättet att hävda konsumenternas intressen är marknadsekonomi med fri etableringsrätt, fri konkurrens och fri handel med omvärlden. Marknadsekonomin skapar valfrihet och ger utrymme för enskilda människors initiativ.

Marknadsekonomin ger konsumenterna en stark ställning. Det är ytterst de som genom sina köpbeslut styr produktionen.

Utgångspunkten för marknadsekonomin är konsumenternas önskemål och behov. De tillgodoses bäst om många producenter fritt konkurrerar om köparnas gunst. Människors behov förändras ständigt, liksom de tekniska och ekonomiska villkor som styr produktionen. Att försöka bevara det bestående leder i en föränderlig värld till stagnation och tillbakagång. En viktig egenskap i marknadsekonomin är förmågan till förändring. Etable­rings­frihet och konkurrens är det effektivaste sättet att skapa förändrings­tryck. Politiska åtgärder som arbetsmarknadspolitik, utbildning och ekono­miskt skydd ger människor större möjligheter att klara omställningar och minskar därmed motståndet mot förändringar.

Konsumenternas ställning skall skyddas genom lagar som effektivt mot­verkar monopol och konkurrensbegränsningar samt konsumentlagar som främjar en god produktinformation och skydd mot oseriösa producenter. Påfallande ofta är det tvärtom politiska regleringar och subventioner som minskar eller snedvrider konkurrensen. Jordbruk, bostäder, byggande och kommunikationer är exempel på sektorer där politiken måste bli mer marknadsinriktad.

Konsumentens ställning

Liberal konsumentpolitiks grundbult är att människor själva är kapabla att värdera vad de vill konsumera respektive avstå från att konsumera, mot bakgrund av tillgänglig kunskap om olika varors och tjänsters egenskaper, kvalitet, pris etc. I denna grundsyn ligger en tilltro till människors vilja att t ex konsumera miljövänliga produkter framför miljöskadliga, sådana som inte skadar hälsan framför sådana som kan göra det etc. I detta ligger också att det är viktigt med fungerande konkurrens mellan många sinsemellan oberoende producenter – truster, karteller och monopol driver upp priserna och håller tillbaka alla impulser till utveckling av bättre varor och tjänster. Politikens uppgift är då inte att ställa upp pekpinnar av olika slag utan att medverka till att konsumenternas information är så fullständig och korrekt som möjligt. I den mån man kan tala om ”önskvärda konsumtionsmönster” så skall de skapas genom att människor själva styr produktionens inriktning genom fria val av allt bättre produkter. Inom miljöområdet kan miljömärkning, miljöavgifter och andra former av ekonomiska styrmedel förstärka en omläggning av konsumtionsmönstret – genom att faktiska miljökostnader driver upp priset på produkter som skadar miljön eller tillverkas på ett miljöskadligt sätt minska efterfrågan. Kommittéer och kampanjer riktade till grupper har troligen betydligt mindre inverkan på människors konsumtionsval än den påtagliga informationen om olika varors för- och nackdelar som avspeglas i priset, genom miljömärkning etc.

Ännu en politisk uppgift är givetvis att stödja konsumentens rätt gentemot producenter som inte hållit vad de lovat. Detta är en annan sida av konsu­men­tens starka ställning på marknaden. Producenten skall inte bara veta att konsumenterna aktivt väljer mellan olika produkter, utan också inse att det kan bli konsekvenser av olika slag om en konsument kan visas ha blivit lurad att köpa en vara som inte håller måttet.

Unga konsumenter

För att barn och ungdom kritiskt skall kunna granska marknadens utbud av varor och tjänster är det viktigt att de så tidigt som möjligt tränas och utbildas i konsumentfrågor. Det handlar både om att värdera pågående marknadsföring och att i vardagslivet tillreda sin egen måltid och att inse betydelsen i sambandet mellan kost, motion och hälsa. Huvudansvaret för detta ligger hos föräldrarna, men det är också en viktig uppgift för skolan.

Konsumentfrågorna är integrerade i hemkunskapsutbildningen. I gymna­siet däremot är det beroende på vilket program eleven väljer som möjligheter ges eleven att få kunskaper om konsumentfrågor. Därför bör konsument­frågor också tas upp i t ex ämnesområdena samhällskunskap, matematik, ekonomi och svenska.

För de äldre ungdomarna är den ekonomiska rådgivningen speciellt viktig. Hur skall man hantera sin privatekonomi; boendet, hushållsbudgeten, krediter, samboavtal? Det är viktigt att det arbete som bl.a. olika ungdoms­organisationer har drivit som projekt kan fortsätta och att man stimulerar fler ungdomsorganisationer att aktivt arbeta med konsument­frågor.

Privatpersoners ekonomi

I begreppet hushållsekonomi inbegrips normalt inte sådant som konsumtion av offentligt finansierade tjänster, bank- och försäkringstjänster, hushållssparande eller pensionsförsäkringar. Detta trots att dessa är av stor betydelse för hushållen och tar en stor del av hushållens budget. Folkpartiet anser att tyngdpunkten inom konsumentpolitiken måste förskjutas och synen på hushållsekonomin breddas, så att den innefattar hela det spektrum av utgifter, inkomster och tillgångar som i praktiken är av stor betydelse för de flesta människor. Detta måste avspeglas i Konsumentverkets och de lokala konsumentvägledarnas/budgetrådgivarnas arbete med hushållsekonomiska frågor.

De familjeekonomer/privatekonomer/hushållsekonomer som finns på Kon­sument­verket, banker och större organisationer gör ett bra arbete. Resultatet skulle bli bättre och få större tyngd och genomslag om det fanns fristående institutioner som lade fram rapporter, arbetade med metodutveckling, fick fram avhandlingar mm. Detta skulle i sin tur leda till att det beslutsunderlag som regering och riksdag m fl får skulle vara bättre genomlyst och därmed få större genomslag. Framväxten av fristående institut och organisationer bör uppmuntras.

Budgetrådgivning och skuldsanering

Ekonomi är att hushålla med knappa resurser. För många blir det allt svårare att få lönen att räcka lika länge som månaden. Det är angeläget att kommunerna arbetar förebyggande genom att upprätthålla och bygga ut budgetrådgivningen. Många kommuner har redan upptäckt att detta lönar sig även i form av minskade socialbidrag.

Än mer förebyggande är givetvis en privatekonomisk debatt i media, en väl fungerande utbildning i skolan – såväl ungdomsskolan som vuxen­utbildningen. Särskilt viktigt kan det vara för invandrare och andra med kort utbild­ning att inom ramen för vuxenutbildningen få kompletterande kunska­per i privatekonomiska frågor.

Skuldsaneringslagen innebär att ett mindre antal extremt skuldsatta perso­ner kan få skuldsanering under vissa förutsättningar. Den stora vinsten ligger dock snarare i just budgetrådgivning och annan förebyggande verksamhet samt att frivillig skuldsanering lättare kan komma till stånd. Det är viktigt att skuldsaneringslagens möjligheter inte tas till intäkt för att minska den förebyggande verksamheten och den frivilliga skuldsaneringen, utan istället att skuldsaneringslagen används som hävstång för ett större arbete.

Elektronisk marknadsplats

Konsumentens ställning förändras på ett revolutionerande sätt genom utvecklingen på IT-området. Varor och tjänster erbjudes alltmer via IT-basera­de system, där den gränsöverskridande handeln ökar i snabb takt.

I detta läge blir det av central betydelse att informationstekniken är till­gänglig för de flesta konsumenter. Här handlar det både om tillgång till teknik, alltså dator, och om kunskap att hantera tekniken. För vissa konsu­mentgrupper kan medborgarkontor med s.k. medborgarterminaler fylla en viktig uppgift.

Under alla omständigheter krävs en kontinuerlig bevakning till hjälp och skydd för konsumenterna och då särskilt ungdomsgruppen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konsumentfrågornas vikt för unga konsumenter,

  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokala konsumentvägledares arbete med hushållsekonomiska frågor,

  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om budgetrådgivning och skuldsanering,

  4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den nya informationstekniken.

Stockholm den 5 oktober 1997

Lars Leijonborg (fp)

Anne Wibble (fp)

Isa Halvarsson (fp)

Eva Eriksson (fp)

Kerstin Heinemann (fp)

Elver Jonsson (fp)

Bengt Harding Olson (fp)