Motion till riksdagen
1997/98:L414
av Tanja Linderborg m.fl. (v)

Homo- och bisexuella som föräldrar


Homo- och bisexuella kvinnor och män som föräldrar

Den svenska lagstiftningen diskriminerar på flera sätt homo- och bisexuella kvinnor och män. Den mest påfallande formen av särbehandling finns inom de bestämmelser som rör föräldraskap.

Enligt gällande lagstiftning kan endast gifta heterosexuella par adoptera barn. Det är med andra ord på förhand uteslutet att homosexuella par skall ges samma möjlighet. Det är inte ens möjligt med s k styvbarnsadoption, dvs att en kvinna eller en man adopterar sin homosexuella partners biologiska barn så att de tillsammans blir föräldrar i juridisk mening.

I juni 1996 blev Island det första landet i världen som ger homosexuella som ingått partnerskap möjligheten till gemensam vårdnad om barn. Vänsterpartiet är mycket positivt till den isländska lagstiftningen, men vi ser att den kan medföra problem för den svenska. Vad händer om en isländsk familj med barn och med två homosexuella föräldrar flyttar till Sverige? Kommer Sverige att splittra denna familj genom att vägra erkänna att två personer av samma kön kan vara juridiska föräldrar till ett barn? Vem tar till vara barnets intressen?

Nuvarande lagstiftning medger inte heterosexuella sambor rätt att adoptera barn gemensamt. Den viktiga skillnaden är dock att heterosexuella sambor alltid har möjligheten att gifta sig och därigenom få rätt att adoptera barn gemensamt. Ensamstående personer kan däremot adoptera barn. Här finns inget hinder i lagen för att homo- och bisexuella skulle komma i fråga som adoptivföräldrar. En fördomsfull och negativ syn från myndigheternas sida på homo- och bisexuella som föräldrar har emellertid medfört att det aldrig har hänt, att en öppet homo- eller bisexuell person fått godkännande som adoptivförälder.

Grundregeln i lagen om registrerat partnerskap är att alla rättsverkningar som avser gifta par också skall tillämpas på par som ingått partnerskap. I 3 kap 2§ stadgas dock: ”Registrerade partner får varken gemensamt eller var för sig anta adoptivbarn enligt 4 kap föräldrarbalken.”

Enligt Vänsterpartiets uppfattning har partnerskapslagens tillkomst inne­burit ett genombrott för erkännandet av homosexuell samlevnad; däremot har lagen medfört att vi har fått den första lag, som uttryckligen förbjuder homosexuella att adoptera barn.

Medan den som inte ingått partnerskap har en teoretisk möjlighet att bli adoptivförälder, är denna möjlighet utesluten för den som har ingått partner­skap.

Enligt Vänsterpartiets uppfattning har ingen rätt att adoptera barn. Utgångspunkten måste alltid vara barnets bästa. Att svensk lagstiftning utestänger homo- och bisexuella från möjligheten till adoption handlar inte om hänsynen till barnets bästa, utan om en negativ syn på kvinnor och mäns homosexualitet och homosexuella. All forskning och alla mänskliga erfarenheter på området pekar på att en persons lämplighet som förälder har mycket litet att göra med huruvida förälderns sexuella läggning är homo-, bi- eller heterosexuell. Det centrala är om föräldern har kapacitet att ge barnet trygghet, kärlek och bekräftelse.

Varje adoptionsbeslut måste fattas individuellt. Om det är till fördel för ett visst barn att adopteras av en viss person, och denna person råkar vara homo- eller bisexuell, bör inte lagen lägga hinder i vägen. Om det inte skulle vara till fördel för barnet att adopteras av den homo- eller bisexuelle kvinnan eller mannen skall ett beslut om adoption naturligtvis inte fattas. För detta behövs ingen lagstiftning som förbjuder homo- och bisexuella att adoptera barn. Vänsterpartiet föreslår att en utredning bör tillsättas för att skyndsamt återkomma med lagförslag för att undanröja särbehandlingen av homo- och bisexuella i lagstiftningen om föräldraskap.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lagstiftningen rörande adoptioner,

  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om homo- och bisexuella som föräldrar.

Stockholm den 2 oktober 1997

Tanja Linderborg (v)

Hans Andersson (v)

Charlotta L Bjälkebring (v)

Ingrid Burman (v)

Ulla Hoffmann (v)

Maggi Mikaelsson (v)

Alice Åström (v)