Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 1995 skall aktiekapitalet i privata aktiebolag uppgå till minst 100 000 kronor i stället för som tidigare 50 000 kronor (se prop. 1993/94:196, bet. 1993/94:LU32, rskr. 1993/94:422 och SFS 1994:802). För bolag som bildats före den 1 januari 1995 medgavs en treårig övergångstid för att även dessa bolag skulle få en rimlig chans att under då rådande lågkonjunktur hinna höja aktiekapitalet till den nya lägsta gränsen på 100 000 kronor. Övergångstiden sträckte sig fram till utgången av år 1997. Vidare angavs att företag som inte hade för avsikt att höja aktiekapitalet genom ett förenklat likvidationsförfarande kunde få bolaget avregistrerat. Åtgärder för denna avveckling skulle ske före den 31 oktober 1997.
I den aktuella propositionen, som överlämnades till riksdagen den 3 november 1997, föreslår regeringen att tidpunkten för när de aktiebolag som det här är fråga om skall ha höjt aktiekapitalet till 100 000 kronor skall flyttas fram ett år, dvs. aktiekapitalet skall vara höjt senast fr.o.m. den 1 januari 1999 i stället för vid utgången av 1997. Skälet för regeringens förslag är att regeringen så sent som i mitten av oktober i år uppmärksammades på att cirka 85 000 bolag då ännu inte hade inkommit till Patent- och registreringsverket med anmälan om höjning av aktiekapitalet. Enligt Företagarnas Riksorganisation, som upplyst regeringen härom, saknar i dag en stor del av dessa bolag de balanserade vinster som krävs för att öka aktiekapitalet med utnyttjande av bolagens egna medel. Vidare uppges bolagens ägare sakna möjlighet att tillskjuta egna medel. För att förhindra avregistrering av dessa bolag föreslås nu att bolagen skall få fram till utgången av oktober 1998 på sig att höja aktiekapitalet till 100 000 kronor.
Av skäl som närmare utvecklas i motionen kan Moderata samlingspartiet inte oreserverat godta regeringens förslag. För att lindra orättvisa och konkurrenssnedvridande effekter som regeringens förslag riskerar att få för bolag som redan hunnit inrätta sig efter gällande ordning bör förslaget enligt vår mening kompletteras med en möjlighet till kompensation. I annat fall framstår förslaget som alltför företagarfientligt, vilket torde bidra till att ytterligare försämra företagsklimatet i vårt land. En sådan utveckling torde även gå stick i stäv med regeringens uttalade ambition att förbättra förutsättningarna för småföretagare i vårt land.
Enligt Moderata samlingspartiets uppfattning är klara och tillförlitliga regler av stor vikt för framväxten av ett mer gynnsamt företagsklimat. Förutsägbarhet är i detta sammanhang mycket centralt. Regeringens förslag, som med kort varsel ändrat på givna förutsättningar, innebär att ett stort antal småföretagare som ännu inte har hunnit återhämta sig ekonomiskt efter senare års lågkonjunktur, får en möjlighet att ackumulera vinster som kan användas till att öka aktiekapitalet. Härigenom kommer företag att kunna undvika avregistrering och ombildning av företagsformen, vilket för det stora flertalet berörda torde framstå som positivt för den fortsatta företagsverksamheten.
Med beaktande av att övergångstiden har varit känd sedan 1994 finns det dock ett stort antal företag som inte klarat av att höja aktiekapitalet och därför redan före utgången av oktober 1997 anmält att aktiebolaget skall avregistreras. För dessa företagare framstår inte den nu föreslagna förlängningen som rättvis eller konkurrensneutral. Vidare finns det bolag som saknat medel för fondemission varför ägarna varit tvungna att fatta beslut om att tillskjuta egna medel för att höja aktiekapitalet.
För att dessa företagare skall bli jämställda med dem som inte ökat aktiekapital krävs enligt vår mening att de kompenseras i någon form. Ett sätt att ge kompensation till ägare som tvingats tillskjuta egna medel vore att ge ägarna en rätt att från aktiebolaget erhålla ränta på tillskjutet kapital varigenom dessa pengar skattemässigt blir likställda med att ägaren haft pengarna inlånade till bolaget. Härigenom undgår ägaren dubbelbeskattning av aktiekapitalet. Vidare bör de som avregistrerat sina bolag beredas möjlighet att kostnadsfritt återgå till aktiebolagsform där så är möjligt.
Regeringens sent påkomna förlängning riskerar dessutom att leda till ytterligare kostnader för företag, organisationer och myndigheter som redan lagt ned kostnader för t.ex. informations- och anpassningsinsatser, då dessa kan komma att helt eller delvis behöva göras om. Kompensation bör således även utgå för redan nedlagda kostnader som till följd av regeringens förslag nu blivit onyttiggjorda.
En förutsättning för att vi skall kunna stödja regeringens förslag är således bl.a. att påvisade negativa effekter av den föreslagna lagstiftningen elimineras. Riksdagen bör därför uppdra åt regeringen att komplettera förslaget med en möjlighet till kompensation enligt vad som anförts ovan.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att komplettera regeringens förslag i syfte att kompensera bl.a. de bolag som inrättat sig och agerat efter den ordning som gällde fram till den 31 oktober 1997.
|
Rolf Dahlberg (m) |
|
|
Stig Rindborg (m) |
Henrik S Järrel (m) |
|
Tomas Högström (m) |
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) |
|
Eva Björne (m) |
Lennart Fridén (m) |