Aktiebolagslagen (ABL) är i stort behov av modernisering inräknat harmonisering med EU. Beklagligtvis har reformarbetet skett genom partiella förändringar med risk för förlorad helhetssyn. Dessutom har arbetet varit mycket långdraget och är ändå ännu inte avslutat.
Nu aktuella regeringsförslag står dock i princip i överensstämmelse med EU-direktiv. Regeringsförslaget kan därför godtagas i huvudsak, dock med några viktiga förbättringar beträffande ledningsorgan, minoritetsskydd och revision.
Aktiebolagets ledande roll spelas naturligtvis av styrelsen. Stränga krav måste därför ställas på styrelsens ledamöter. Lagförslaget är i behov av skärpning på flera punkter.
En nomineringskommitté bör bereda frågan om styrelsevalet, i vart fall i marknadsnoterade bolag. Redan i kallelsen till bolagsstämman bör finnas en presentation av föreslagen styrelse och då inklusive kandidaternas andra uppdrag. En sådan presentation bör ske i alla bolag, möjligen med undantag för de allra minsta.
Jäv är i princip oacceptabelt oavsett form och sammanhang och gäller även ställföreträdarjäv. Risken för jävssituationer måste minimeras särskilt inom kommun och landsting. Därför bör huvudregeln om ställföreträdarjäv gälla och inget undantag göras för kommunala bolag.
Aktiebolagets företrädare bör få behörighet att företräda bolaget först efter registrering hos Patent- och registreringsverket. Detta är både viktigt och möjligt och dessutom nödvändigt ur rättssäkerhetssynpunkt.
Styrelsens skadeståndsansvar är otillräckligt och EU är inne på samma linje. Riksdagen bör uttala sig för en skärpning i princip. Men utformningen i detalj får avvakta kommande EU-direktiv.
Reglerna om hur stor en aktieägarminoritet måste vara för att åtnjuta särskilt skydd är en mycket viktig fråga. Nu gällande svenska regler får anses otillräckliga för ett rimligt minoritetsskydd. Förbättring av minoritetsskyddet har också aktualiserats inom EU.
Som huvudregel bör det vara tillräckligt med ett aktieinnehav om 5 % av samtliga aktier för att grunda minoritetsskydd. Riksdagen bör redan nu uttala sig positivt om en sådan förstärkning. Den närmare utformningen bör dock anstå till kommande EU-direktiv.
Utgångspunkten är naturligtvis att all revision utövas självständigt och objektivt samt står fri från sidointressen.
Jävsfrågan är naturligtvis mycket viktig även i revisionssammanhang. Jäv riskerar alltid att rubba förtroendet för revisorns opartiskhet.
I nu aktuella lagförslag finns två känsliga punkter. För det första uppkommer redovisningsjäv om en revisor skulle granska sin egen redovisning. Revision och redovisning måste skötas av olika personer. Dessa personer kan ingå i samma revisionsbyrå men får då inte gälla grundbokföring. För det andra har en revisor rätt att lämna råd och förslag till förbättringar av bolagets redovisning. Däremot får revisorn inte biträda med konsulttjänster, som kan rubba förtroendet för revisorn.
I båda dessa fall bör riksdagen uttala att det föreligger ett stort behov av både strängare och klarare regler.
Vad slutligen gäller frågan om revisors skyldighet att agera vid misstanke om brott, så är detta en mycket känslig fråga. Här gäller det att göra en avvägning mellan bolagets förtroende för revisorn och samhällets intresse av effektiv brottsbekämpning. Resultatet blir enligt vår uppfattning att regeringsförslaget i huvudsak kan godtas, dock med det undantaget att anmälan bör göras till PRV i stället för till åklagaren.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nomineringskommitté,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kallelsens innehåll,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ställföreträdarjäv,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten att företräda aktiebolag,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skadeståndsansvar,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om minoritetsskydd,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om revisors redovisningsjäv,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om revisors rådgivningsförbud,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om revisors anmälningsskyldighet.
|
Bengt Harding Olson (fp) |
Kerstin Heinemann (fp) |