Motion till riksdagen
1997/98:L13
av Yvonne Ruwaida (mp)

med anledning av skr. 1997/98:67 Konsumenterna och miljön - en handlingsplan för hållbar utveckling


Regeringen vill med sin politik uppmuntra och underlätta för hushållen att ta ett ökat ansvar för miljön och resurshushållningen. Hushållen står idag för nära hälften av de svenska skadliga miljöutsläppen. Men det räcker inte med fina ord och kosmetiska förändringar. Om vi ska kunna förverkliga en hållbar konsumtion är det viktigt att miljömålet inom konsumentpolitiken har samma tyngd som övriga konsumentpolitiska mål.

I nuläget finns det dock en motsättning i det faktum att miljömålet kan stå i konflikt med andra konsumentpolitiska mål. Detta problem grundar sig i den verklighet som finns idag, att hållbart producerade varor kan vara dyrare än icke hållbart producerade varor vilket i sin tur grundar sig på att politiken idag inte sätter pris på miljöförstöring. Det bör alltså vara ett mål även för konsumentpolitiken att påverka politikens utformning så att man sätter ett pris på miljöförstöring för att kunna uppnå ett samhälle med en hållbar konsumtion. I och med det faktum att många politiska områden påverkar konsumtionsvanor så bör man vid offentliga utredningar och propositioner beakta förväntade effekter på hushållens miljöpåverkan.

Det är bra att Konsumentverket får ett sektorsansvar för konsument­relaterade frågor. Men samtidigt avser regeringen först återkomma år 2001 med en lägesrapport till riksdagen om hur miljömålet i konsumentpolitiken fortskrider. Detta mål är alldeles för lågt satt. Vi vill att regeringen årligen redovisar till riksdagen hur miljömålet utvecklas.

Dessutom behövs det ett forum som arbetar med denna redovisning. Vi föreslår att regeringen inrättar en delegation för miljö- och konsumentfrågor. Denna delegation kan vidare arbeta med att debattera och utveckla konsu­ment- och miljöfrågor samt se över möjligheter och behov att samordna insatserna för en hållbar konsumtion. Denna delegations representanter bör nomineras av Konsumentverket, Naturvårdsverket, Boverket, andra berörda myndigheter, av Kommunförbundet och frivillig- organisationer med anknytning till miljö- och konsumentfrågor. Detta forum är nödvändigt om man verkligen vill slå vakt om en hållbar konsumtion, då dessa frågor griper in i så många samhällssektorer.

Dagens lag om vilseledande reklam i marknadsföringen har luckor. En organisation av tillverkare kan kringgå lagen då de är en organisation av näringsidkare och inte enskilda näringsidkare. Detta är ett kryphål som måste täppas till i enlighet med Miljöpartiets motion 1997/98:L703 Marknads­föringslagen, m.m.

I och med det faktum att många politiska områden påverkar konsumtions­vanor så bör man vid offentliga utredningar och propositioner beakta för­väntade effekter på hushållens miljöpåverkan.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att årligen redovisa för riksdagen hur miljömålet utvecklas,

  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta en delegation för miljö- och konsumentfrågor,

  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en miljöinriktad konsumentpolitik.

Stockholm den 17 mars 1998

Yvonne Ruwaida (mp)