Motion till riksdagen
1997/98:Kr9
av Barbro Andersson m.fl. (s)

med anledning av prop. 1997/98:87 Konstnärernas villkor


I propositionen förordar regeringen en ökning av stödet till bl.a. lokala och regionala teater-, dans- och musikinstitutioner.

Det allmänna intresset för folklig musik, dans och sång ökar. Inom samtliga delområden finns möjlighet till akademisk utbildning. Årslånga folkhögskolekurser finns, och musikgymnasierna har tagit upp dessa ämnen. Det finns dock ett stort behov av ett centrum där genrerna kan samverka i en kreativ miljö.

Eric Sahlströminstitutet invigdes i Tobo i januari. En fantastisk dag fylld av glädje, musik och dans. Där spelades på nyckelharpa, fiol, kantele, med flera instrument, och där blåstes i näverlur. Duktiga dansare visade sina färdigheter och sången hade sin givna plats. Detta institut har kunnat komma till stånd tack vare ett stort arbete av frivilliga krafter.

Våra grannländer i Norden har sedan länge ett flertal sådana verk­samhetscentra, delvis statligt finansierade. I Norge finns fem institut, och i Finland tre.

Nyckelharpan, ett av vårt lands värdefullaste kulturobjekt, är förknippad med Norduppland. I Tobo, nyckelharpspelmannen Eric Sahlströms hembygd, finns fortfarande en levande och högtstående kulturell tradition. Det är av stort nationellt intresse att bevara detta till kommande generationer.

Intresset för Sahlströminstitutet visas bl.a. genom att i styrelsen ingår representanter för Kungl. Musikaliska akademien, Kungl. Musikhögskolan, Danshögskolan, Sveriges Spelmäns Riksförbund, Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur, Riksföreningen för Folkmusik och Dans, Tierps kommun och landstinget.

Ett nationellt centrum för folkmusik behövs även i Sverige.

En motion med liknande innebörd behandlades i riksdagen tidigare. Kulturutskottet anförde att man instämde i det som sades i motionen om vikten av att folkmusiken, folksången och folkdansen kan bevaras, utvecklas och föras vidare till kommande generationer. Folkmusiken är en mycket betydelsefull och variationsrik del av musiklivet i hela landet och ett institut som inriktar sig på folkmusik i hela dess bredd och i synnerhet på pedagogisk verksamhet blir därvid betydelsefullt.

Utskottet framhöll vidare att det utgår ifrån att regeringen och berörda myndigheter i kommande utvärderingar redovisar hur folkmusiken och stödet till den utvecklas och att man i sammanhanget även prövar om det behövs nya insatser på området och i så fall i vilka former. Utskottet pekade bl.a. på att statligt stöd till folkmusiken kan utgå i form av tidsbegränsat utveck­lingsbidrag från Statens kulturråd.

Riksdagen följde utskottet och har därmed pekat på vilja och möjlighet till stöd för folkmusiken. Tidsbegränsade utvecklingsbidrag är naturligtvis väl­komna men vi vill med denna motion också peka på vikten av ett långsiktigt tänkande när det gäller ett nationellt centrum för folkmusik i Sverige.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett nationellt centrum för folkmusik i Sverige.

Stockholm den 24 mars 1998

Barbro Andersson (s)

Ingrid Andersson (s)

Tone Tingsgård (s)

Mats Berglind (s)