I propositionen 1997/98:87 lägger regeringen fram förslag som skall förbättra konstnärernas villkor. Enligt propositionstexten syftar förslagen till att stimulera konstnärernas arbetsmarknad så att en ökad efterfrågan uppstår. Regeringen konstaterar helt riktigt att en ökad efterfrågan leder till ökade arbetsmöjligheter och därmed till ökade inkomster. Regeringen säger sig vilja skapa sådana villkor för de professionella konstnärerna att de kan basera sin försörjning på ersättning för utfört konstnärligt arbete.
Jag finner emellertid att regeringens förslag är otillräckliga. En viktig åtgärd för att underlätta för konstnärer att kunna leva på sin verksamhet är att förbättra momsvillkoren för konstnärer och gallerier. Vid ett flertal tillfällen har i riksdagsmotioner beskrivits hur negativt dagens momsregler påverkar konstnärernas och galleriernas verksamhet.
Momsvillkoren lägger en hämsko på konstmarknaden och minskar därmed möjligheterna för konstnärerna att kunna leva på sin konst.
Det ligger i konstnärernas intresse att onödiga hinder för galleriernas verksamhet tas bort. Konstgallerierna har väsentlig betydelse för konstnärerna och för deras möjligheter att öka efterfrågan och försäljning av konstverken. För de flesta konstnärer är det galleristen som ger den draghjälp som behövs för att bli känd och erkänd.
Momssatsen för en tavla som säljs genom lagerförsäljning från ett konstgalleri ligger på 25 procent. Till detta kommer kraven på en avgift på 5 procent för ”droit de suite”.
Momsregler av olika slag försvårar galleriernas möjligheter att bedriva verksamhet och de begränsar samtidigt konstnärernas arbetsmarknad.
Även för förmedlingsavgiften, som är anpassad till de kostnader som galleriet har för att kunna driva sin verksamhet, beskattas en gallerist i Sverige med 25 procent i moms. Skillnaden när det gäller momsregler mellan gallerier och ideella organisationer är en uppenbar orättvisa, som försämrar galleriernas konkurrenssituation. Ideella organisationer kan förmedla och sälja konst utan att mervärdesskatt utgår. Momsreglerna för gallerierna får den orimliga konsekvensen att en tavla som säljs genom ett galleri blir avsevärt dyrare än om samma tavla säljs via en konstförening som ställer ut i exempelvis Folkets Hus. Alternativet är att galleristen tvingas lägga momsen på konstnären. Är då konstnären momspliktig är reglerna oklara, med följd att dubbelbeskattning kan uppstå.
Momssatsen på tavlor är olika hög beroende på hur konsten distribueras. Dessa skillnader i försäljningsförutsättningar minskar incitamenten för ett galleri att köpa konst av konstnären, och i motsvarande grad försvåras konstnärens möjligheter att kunna sälja sina tavlor till ett galleri.
Den höga gallerimomsen snedvrider konstmarknaden och bidrar dessutom till att föda en grå marknad som ingen är betjänt av – vare sig konstnären, galleristen, den konstintresserade allmänheten eller staten.
Den 25-procentiga momssatsen för gallerier i Sverige gör det dessutom praktiskt taget omöjligt för svenska galleriföretag att konkurrera med exempelvis tyska gallerier, som bara betalar 7 procent i moms, oavsett varifrån konstnären kommer. Det är i dag betydligt mer förmånligt att inhandla ett konstverk i Tyskland än i Sverige. Beroende på den höga svenska gallerimomsen är det t.o.m. en god affär att köpa svensk konst på kontinenten i stället för i Sverige. Genom momsreglerna snedvrids konkurrenssituationen i Europa till nackdel för svenska konstnärer och svenska gallerier.
Konstnärer som säljer bra, för mer än 300 000 kronor brutto under ett år, betalar i dag en särskild 12-procentig moms. Så länge den omsättningsgränsen inte är passerad är konstnären momsbefriad. Eventuell moms skall enligt reglerna tas ut av köparen. Dock, när en tavla säljs kan konstnären inte ta ut momsen av köparen, eftersom man vid försäljningstillfället inte vet om bruttoomsättningen för året kommer att överstiga 300 000 kronor.
För att stimulera konstnärernas arbetsmarknad så att en ökad efterfrågan kan uppstå bör såväl momsen för bildkonstnärer som momsen för konstgallerierna sänkas och läggas på samma nivå som gäller för många övriga verksamheter inom kultursektorn. Momssatsen för konstnärernas och konstgalleriernas försäljning liksom för galleriernas provision bör göras enhetlig och sänkas till 6 procent.
Det internationella kulturutbytet ges i propositionen visst ökat stöd. Dock är fortfarande inte problemen kring momsdepositionskravet löst. Kulturministern har nyligen i ett svar på skriftlig fråga hänvisat till Generaltullstyrelsens hantering av regelverket. Det finns skäl att än en gång slå fast vikten av att gallerier som tar in konst som kommer från länder utanför EU-området undantas från kravet att deponera en momsavgift under den tid konstverken ställs ut i Sverige. En sådan ändring av nuvarande bestämmelse om ställande av säkerhet för moms bör snarast beslutas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sänkt momssats för konstnärer och konstgallerier,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undantag från momsdepositionskrav för gallerier när de ställer ut utomeuropeisk konst.
|
Karin Falkmer (m) |