Idrotten erhåller ett betydande stöd från stat och kommuner dels ett direkt stöd i form av bidrag, dels ett indirekt stöd i form av bl a subventionerade hyror och befrielse från att betala för polisinsatser vid olika arrangemang. Inte minst det indirekta stödet har stor betydelse för elitidrotten. Det är tyvärr inte ovanligt att de extra polisinsatserna vid elitmatcher i fotboll och ishockey kostar hundratusentals kronor.
Vi tycker att det är bra att stat och kommun stödjer idrotten. Därmed blir den tillgänglig för fler. Stödet får dock inte vara villkorslöst. En förutsättning måste vara att idrotten är en folkrörelse, som styrs av medlemmarna, och som har som mål att aktivera och engagera många.
Idag är det tveksamt om fotbollens och ishockeyns elitklubbar kan beskrivas som ideella föreningar. När det köps och säljs för miljonbelopp, när det trixas och fixas med löner och skatter, då är inte längre folkrörelsestämpeln självklar.
När allt ansvar för verksamheten läggs i ett aktiebolag, som i fallet Djurgården Hockey, har enligt vår mening en definitiv gräns passerats. Det är inte rimligt att med skattepengar stödja en verksamhet vars syfte är att ge avkastning på aktieägarnas pengar. Djurgården måste ta konsekvenserna av sin förvandling från en medlemsstyrd förening till ett kommersiellt bolag, och ta hela ansvaret för den egna verksamheten. Vi tycker t ex att det är självklart att Djurgården som alla andra företag ska svara för kostnaderna för extra polisinsatser vid sina arrangemang.
Vi är medvetna om att det krävs mycket pengar för att nå framgångar inom många idrotter. Därför är det inte alltid så enkelt att dra en skarp gräns mellan ideell verksamhet och kommersiell. Vi är dock övertygade om att idealiteten behövs för att idrotten ska förbli en betydande rörelse i vårt samhälle.
Idrotten måste innehålla både allvar och lek. Visst finns det många som lever med och för sina favoriter, och för vilka resultatet betyder allt. För alla dessa spelar det säkert ingen roll om verksamheten styrs av medlemmar eller aktieägare. När en misslyckad klackspark eller ett stolpe ut-skott kan leda till kursfall, då tror vi att många vänder idrotten ryggen. Därför förstår vi varför många inom idrottsrörelsen kritiserat Djurgårdens bolagisering.
Även riksdagen har skäl att reagera. Det finns idag en utredning som ser över stödet till idrotten. Djurgårdens bolagisering visar emellertid att det brådskar med ett tydligt besked. Riksdag och regering måste i handling göra klart att stödet till idrotten, det direkta såväl som det indirekta, förutsätter att verksamheten styrs demokratiskt och att vinsten av verksamheten inte riskerar hamna i de enskilda aktieägarnas fickor.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det direkta och indirekta stödet till idrotten.
|
Lars Stjernkvist (s) |
Berndt Sköldestig (s) |