Sveriges buddhistiska samarbetsråd (SBS) fick avslag på sin ansökan om statsbidrag. I skrivelsen nämns bl.a. att Samarbetsrådet för statsbidrag till trossamfund (SST) inte haft några invändningar vad gäller statsbidragsberättigande.
Jag anser att förfarandet kring det upprepade avslaget är mycket anmärkningsvärt om man ser till religionsfrihetslagens utformning. Av den berörda religiösa minoritetsgruppen upplevs detta otvetydigt som diskriminerande från regeringen och från representanter från de etablerade religionerna gentemot dem som ej anses ha den ”rätta” livsåskådningen.
Invandrarnas kyrkor/tempel har en betydande samhällsfunktion. De tillhandahåller för sina medlemmar och andra betjänade det psyko-sociala och andliga stödet som särskilt behövs i den livskris som flykten till ett annat land innebär. Regeringen säger sig sträva efter en utökad integration. Detta kan inte åstadkommas så länge man inte respekterar utan kränker invandrarnas psyko-sociala och andliga identitet, genom att förvägra dem det stöd och de förmåner som de etablerade trossamfunden har.
För att de buddhistiska organisationerna skall klara av att ge det stöd medlemmarna förväntar sig är det i hög grad en fråga om ekonomiska resurser för att kunna hålla lokaler och försörja deras andliga företrädare. Statsbidraget är ett nödvändigt kompletterande stöd och kan ses som minimal ersättning för den samhällsinsats trossamfunden utgör.
Vad jag erfar består SBS av väletablerade medlemsorganisationer inom en av de största världsreligionerna. Rådet har sökt statsbidrag sedan 1993. Det är i högsta grad önskvärt att SBS snarast får samma rättigheter som de statsbidragsberättigade trossamfunden.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att behandla alla religioner lika även när det gäller ekonomiskt stöd.
|
Ragnhild Pohanka (mp) |