”Huvudpersonerna kan vara hjälplösa offer som slaktats av psykopatiska mördare. Eller de kan själva vara personlighetskluvna mördare som måste avslöja sin egen mörka hemlighet och göra slut på den, kanske genom att dö.”
Citatet är hämtat ur regelboken för rollspelet Kult. Rollspel är en relativt ny företeelse som skapat sig en bred bas i samhället. Hobbyn utövas främst av pojkar och unga män. Det finns i Sverige 150 000–200 000 utövare av rollspel. Många är medlemmar i renodlade rollspelsföreningar som är anslutna till organisationen Sveriges roll- och konfliktspelsförbund (SVEROK), men rollspel förekommer också inom ett stort antal ideella och kristna organisationer liksom inom studieförbund och politiska ungdomsförbund. SVEROK uppbär genom Ungdomsstyrelsen f.n. statsbidrag med 3,5 mkr. Verksamheten syftar till att engagera barn och ungdomar (7–25 år) i s.k. hobbyrollspel.
Hobbyrollspelen grundar sig på samma metod som den som används för utbildning och psykoterapi. Spelmetoden syftar till snabb inlärning och bygger på olika former av grupptryck. Rollspelen leds normalt av personer som är yrkesverksamma som psykologer, psykiatriker eller specialpedagoger. Dessa har ett yrkesetiskt ansvar för deltagarnas såväl psykiska som fysiska hälsa. I hobbyrollspelen omsätts samma metod av ungdomar själva som inte har motsvarande kompetens.
Innehållet präglas av att hobbyrollspelen utvecklats ur militära strategi- och konfliktspel. Oavsett om spelens världsbilder skiftar från fantasi- medeltida, nutida eller framtidsvärldar, förekommer olika stridsmoment som en central ingrediens. I spellitteraturen informeras om vapenteknologi, stridsmetoder, lönnmördarscenerier och avancerade kunskaper föremedlas även om ockultism, droger, gifter och terrormetoder m.m. Hjälterollen framhäver ofta föraktet för den svage och inte sällan på ett sätt som strider mot grundläggande demokratiska värden. Detta innehåll gestaltas ofta under en lång tid, då spelaren är inne i sin roll, ibland veckovis. Många av spelen är uttalat rasistiska och uppvisar i flera fall mer eller mindre utstuderade former av kvinnoförakt.
Ungdomsstyrelsen publicerade våren 1997 den i kulturutskottets betänkande 1994/95:KrU27 aviserade rapporten om rollspel. Rapporten, som också i centrala delar återges i Kulturutskottets betänkande 1996/97:KrU10, belyser endast ofullständigt rollspelens effekter och innehåll. Den utgör därför inte något svar på frågan om rollspelshobbyn är en verksamhet av sådan karaktär som bör finansieras med statsbidrag. Bl.a. förbigår ungdomsstyrelsen lättvindigt det förhållandet att ungdomar med svag självkänsla och/eller verklighetsförankring kan ta allvarlig skada av rollspel samtidigt som man förnekar att det kan finnas orsakssamband mellan rollspel och våld i olika former.
I själva verket påvisar flera rättsfall under senare år klara samband mellan intensivt rollspelande och kriminella handlingar. Kamratmordet i Bjuv, mordet i Hammarbyhamnen och mineringen av en buss i Umeå, för att ta några exempel, är samtliga brott, där influenser från rollspel eller live funnits i bakgrunden. Gärningsmännen i Bjuv – endast 16 och 17 år gamla – dömdes för mord på sin 15-årige kamrat. De rättspsykiatriska undersökningarna, utförda var och en på sitt håll i Malmö och Göteborg, gav vid handen att morden inte utförts under inflytande av ”allvarlig psykisk störning.” Av de läkarutlåtanden som inkom till tingsrätten i Helsingborg framgår rollspelens och de våldsamma videofilmernas betydelse för utvecklingen av det scenario som till slut ledde fram till mordet. Professorn i rättspsykiatri, Lars Lidberg, framhåller bl.a. att personer som ofta i tankarna lever sig in i en roll där man våldtar, torterar eller mördar, kan skapa beredskap att göra det också i verkligheten. Hans slutsats blir därför att det kan vara farligt för ungdomar med bristande verklighetsförankring att spela rollspel. Inom polisen noterar man idag att unga, begåvade människor, som tidigare aldrig varit kända i brottsliga sammanhang och som kommer från välartade hem, ”oförklarligt” gör sig skyldiga till grova våldsbrott. I många fall har bakgrunden varit ett långvarigt rollspelande.
Eftersom innehållet i rollspelsverksamheten i många fall är av tvivelaktigt slag utifrån demokratiska principer är det enligt vår mening motiverat att nu göra en förnyad och fördjupad granskning av marknadens utbud av rollspel utifrån samma principer som vad gäller våldsinslag i videofilmer. Innan en sådan granskning är genomförd och utvärderad bör inga budgetmedel utgå till SVEROK. En sådan restriktion är synnerligen befogad mot bakgrund av att det åligger ungdomsstyrelsen att beakta de i förordning angivna målen för bidragsgivningen, vilka bl.a. innefattar att statsbidragen skall främja barns och ungdomars demokratiska fostran.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rollspel.
|
Bengt Silfverstrand (s) |
Birthe Sörestedt (s) |