Kulturutredningen föreslog i sitt slutbetänkande ”Kulturpolitikens inriktning” att regeringen i likhet med vad som skett i andra länder skulle ta fram ett förslag till nationellt arkitekturpolitiskt handlingsprogram. Utredningen drog också upp förslag till riktlinjer för en nationell politik för områdena bild och form i vilket inbegreps formgivning och industridesign.
I propositionen ”Kulturpolitik” 1996/97:3 bedömde regeringen att ett handlingsprogram för arkitektur och formgivning borde utarbetas och mål formuleras för ett sådant program. Kulturutskottet delade regeringens bedömning när det gällde mål och åtgärder.
En arbetsgrupp i Regeringskansliet har därefter tagit fram ett förslag till handlingsprogram, vilket har remissbehandlats. I den nu föreliggande proposition 1997/98:117 ”Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design” föreslås bl.a. mål, utbildningsinsatser och förändringar i lagstiftningen.
De föreslagna målen är:
Arkitektur, formgivning och design skall ges goda förutsättningar för sin utveckling.
Kvalitets- och skönhetsaspekter skall inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden.
Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer skall tas till vara och förstärkas.
Intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning och design och offentlig miljö skall stärkas och breddas.
Offentligt och offentligt understött byggande, inredande och upphandlande skall på ett föredömligt sätt behandla kvalitetsfrågor.
Svensk arkitektur, formgivning och design skall utvecklas i ett fruktbart internationellt samarbete.
Vad gäller lagstiftningen föreslår regeringen:
Plan- och bygglagen
En estetiskt tilltalande utformning i bebyggelsemiljön anges uttryckligen som ett allmänt intresse i plan- och bygglagen.
Lagtexten förtydligas så att det framgår att byggnader skall ges en yttre form och färg som är estetiskt tilltalande.
Ändringar av byggnader skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas.
I lagen införs en bestämmelse om kommunens ansvar att verka för en estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö.
Väglagen
Bestämmelser om estetisk utformning införs som ett allmänt intresse vid väghållning. När vägar byggs bör hänsyn tas till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden.
Lagen om byggande av järnväg
Bestämmelser om estetisk utformning införs som ett allmänt intresse vid planläggning, byggande och underhåll av järnvägar. Byggande av järnvägar skall ske med hänsynstagande till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden.
Handlingsprogrammet är välformulerat och innehåller många bra förslag. Jag vill dock fästa uppmärksamheten på några frågor där tydligare skrivningar och ytterligare förslag om ändringar i lagstiftningen skulle förstärka regeringens intentioner.
1. I remissmaterialet – Ds 1997:86 – behandlades inte arbetsplatserna och deras miljö. I svar på remissen ansågs detta vara en brist och där föreslogs att samma typ av förändringar som regeringen föreslår i plan- och bygglagen borde införas i arbetsmiljölagstiftningen samt att den i remissmaterialet föreslagna skriften med råd och anvisningar borde kompletteras med motsvarande råd och anvisningar för arbetsmiljöområdet. Att skolmiljöerna är särskilt viktiga arbetsmiljöer framhölls i flera remissvar.
Arbetsmiljön finns nu med i propositionstexten. I kapitlet ”Offentligt och förebildligt” skriver man: ”Sammantaget kan sägas att de miljöer staten medverkar till att skapa bör vara förebildliga exempel på god arkitektur, formgivning och design. I detta ingår skapandet av väl fungerande och vackra arbetsmiljöer som en mycket viktig fråga.” ”Särskild uppmärksamhet bör, som ett flertal remissinstanser framhävt, riktas mot skolan, som är vår största kulturinstitution med cirka 1,5 miljoner elever och anställda. Extra höga krav på skolmiljöerna är motiverat inte minst då det är obligatoriskt för eleverna att vistas i skolmiljön.”
Skolmiljön är särskilt viktig, men många andra arbetsplatser är långt ifrån att vara estetiskt tilltalande. Detta gäller inom både den offentliga och privata sektorn. Och om någon påtaglig förändring skall ske räcker inte enbart goda intentioner. De hittills föreslagna förändringarna i lagstiftningen bör i kommande proposition kompletteras med att arbetsmiljölagen förändras så att även den innehåller grundläggande krav på estetiskt tilltalande utformning.
2. I handlingsprogrammet framhålls på ett förtjänstfullt sätt vikten av kvalitet och långsiktighet: ”När tekniska och kortsiktiga ekonomiska aspekter tar över andra hänsyn riskerar vi att få miljöer och föremål med låg brukbarhet och begränsad livslängd. Sett i ett längre perspektiv är omsorgsfullt gestaltad arkitektur, formgivning och design mycket ändamålsenligt.”
Men i praktiken är arkitektens ställning inte särskilt stark och andra intressen tar alltför ofta över. Det är därför viktigt att den ansvarige arkitekten under byggprocessen får möjlighet att fullfölja ansvaret för den arkitektoniska processen, från det första idéstadiet till projektets slutförande. Endast då finns det förutsättningar att få den genomtänkta arkitektur och gestaltning som eftersträvas. Detta gäller såväl vid ny- som ombyggnation. I flera länder finns lagstiftning som förstärker arkitektens ställning i detta avseende och även i vårt land finns behov av förändringar i lagstiftningen.
Arbetet med arkitektur, formgivning och design kommer att fortsätta i Regeringskansliet och dessa lagstiftningsfrågor bör finnas med i det arbetet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar i arbetsmiljölagen,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar i lagstiftningen för att förstärka arkitektens ställning under byggprocessen.
|
Ola Rask (s) |