Vid länsmusikreformen 1988 skedde en medelstilldelning till de nyskapade länsmusikorganisationerna, som baserade sig på respektive läns tidigare regionmusikresurs.
Kalmar län kunde vid reformtillfället inte tillgodoräkna sig någon sådan. Detta ledde till att Kalmar län, tillsammans med Gävleborgs län, från början erhöll väsentligt mindre statliga anslag än landets övriga län.
Den årliga revision av bidragets storlek som skett genom förhandlingar mellan staten och Landstingsförbundet har resulterat i ett generellt procentpåslag, lika för alla länsmusikorganisationer, vilket inneburit att de från början stora skillnaderna i bidragsnivåerna kontinuerligt krontalsmässigt förstärkts.
Med anledning av föreslagen neddragning av det statliga bidraget till länsmusiken, har regeringen uppdragit åt Statens kulturråd att göra en kartläggning av länsmusiken i syfte att ge underlag till bidragsfördelningen till länsmusiken 1998 och 1999.
I den rapport som behandlats av Kulturrådets styrelse sägs bl.a.: ”Kalmar och Gävleborgs län har särskilt drabbats av en allt mer accelererande obalans när det gäller storleken av statsbidraget till följd av att dessa län inte kunde tillgodogöra sig en regionmusikresurs vid den ursprungliga fördelningen 1988. Kulturrådet finner det därför angeläget att denna orättvisa i någon mån repareras och föreslår därför att statsbidraget i dessa län får en förstärkning motsvarande 12,2 respektive 13,5 procent.”
Det är glädjande att Statens kulturråd uppmärksammar situationen och föreslår att hittillsvarande orättvisa i bidragsgivningen åtminstone ”i någon mån korrigeras”.
Kalmar län kommer dock, trots föreslagen korrigering, att erhålla ett anslag som är mindre än hälften av genomsnittet för landets län. En jämförelse av statliga bidrag till musikverksamhet uträknat per capita visar att Kalmar län ligger näst sist i riket. Det är därför, av flera skäl, viktigt att utjämningen inte stannar vid ett engångsingrepp utan följs upp med ytterligare åtgärder för en jämnare och mera rättvis bidragssituation.
Länsmusiken har en viktig uppgift och ligger väl i linje med kravet på en decentraliserad, nära verksamhet som når ut till så många som möjligt.
Kalmar Läns Musikstiftelses verksamhet kan grovt indelas i tre verksamhetsområden:
Barn och ungdom, som är ett av Länsmusikens viktigaste områden,
Samverkan med det lokala musiklivet, som är en förutsättning för att förankra verksamheten lokalt,
Verksamhet kring kammarorkestern Camerata Roman, som är en av Sveriges ledande och mest framgångsrika stråkorkestrar.
Bland utvecklingsprojekten kan nämnas
Pedagogiska projekt i syfte att integrera verksamheten som en resurs i grundskola, gymnasium och kulturskola,
Att kunna ge varje barn/ungdom 4–16 år minst en levande musikupplevelse per år,
Att ytterligare utveckla Kalmar län till en region där kulturturismen utövar en stark dragningskraft till förmån för bl.a. besöksnäringen,
Att ytterligare utveckla Camerata Roman så att dess ställning stärks som en ensemble av nationellt intresse,
Att via olika projekt kunna ytterligare stärka samverkan med det lokala musiklivet,
Att ytterligare utveckla kontakterna inom Östersjöområdet, inte minst med tanke på Kalmar läns geografiska läge och de kontakter som redan finns i länet.
Såväl ur kulturell synpunkt som ur regional och rättvisesynpunkt är det därför angeläget att statsbidraget till länsmusiken i Kalmar län ökas och på sikt justeras upp till en nivå jämförbar med landets övriga län. Detta finansieras genom en omfördelning inom ramen för länsmusiken i anslaget B 2 inom utgiftsområde 17.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att Länsmusiken i Kalmar län 1998 tilldelas statsbidrag enligt Statens kulturråds förslag, 4,7 miljoner kronor, och 1999 med en förstärkning på ytterligare 12,2 %.
Sivert Carlsson (c) |
Agne Hansson (c) |