Motion till riksdagen
1997/98:Kr273
av Fanny Rizell m.fl. (kd)

Utgiftsområde 17, Kultur, medier, trossamfund och fritid


1 Idrotten

Idrotten spelar en viktig roll i många människors liv. Idrottsrörelsen bidrar till ett rikare socialt liv, ger meningsfulla fritidsaktiviteter och en god folkhälsa.

Det offentliga stödet till idrotten skall främst satsas på ungdoms- och motionsidrotten. Statens stöd till fritidspolitiken skall prioritera det ideella föreningslivet. Mer än 500 000 ideellt arbetande ledare gör en insats som är ovärderlig för samhället. Idrottsrörelsen har fostrat många unga människor till ansvarskännande, solidariska medborgare och ett gott kamratskap. Våld, drogmissbruk och rasism är växande problem i samhället och då blir idrottens roll som ungdomsfostrare viktigare än någonsin. Därför bör idrottsrörelsen i högre utsträckning betona de etiska frågorna.

Idrottsrörelsen gör stora ansträngningar för att motverka användningen av dopningmedel och andra droger. På detta område kan idrotten var en motkraft. Idrottens etiska hållning och avståndstagande från dopning och idrottsanknutet våld är viktig inte minst då elitidrottare är viktiga förebilder för barn och ungdomar. Även idrottsledare och tränare bör avstå från droger för att vara goda förebilder.

Från kristdemokratiskt håll anser vi att idrottsrörelsen skall ha samhällets stöd men vara självständig i förhållande till stat, kommun och näringsliv.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att besparingar görs på anslaget till idrotten. Kristdemokraterna går emot denna besparing och anslår 30 miljoner utöver regeringens förslag till idrottsrörelsen.

2 Folkbildning

Folkhögskolorna och studieförbunden har en viktig funktion för att bevara och stärka demokratin och har alltid stått som förmedlare av bildning och utbildning. I den stora satsning på utbildning som nu sker gör folkhögskolor och studieförbund en ovärderlig insats. Inom Kunskapslyftet har folkbildningen stora möjligheter att göra värdefulla insatser både på grundskole- och gymnasienivå.

Vi kristdemokrater vill upprepa vår ståndpunkt att studieförbunden, i likhet med folkhögskolan, bör få sig tilldelat ett eget utbildningsanslag inom Kunskapslyftet, att fördelas och följas upp av Folkbildningsrådet.

I budgetpropositionen för 1998 föreslår regeringen, liksom föregående år, att 40 miljoner av folkbildningsanslaget genom regeringens förmedling skall gå till intresseorganisationer och fackliga organisationer för uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor. Vi anser fortfarande att det inte finns någon anledning att regeringen fördelar dessa medel. Folkbildningsrådet har den överblick och förmåga som krävs för att avgöra var pengarna gör mest nytta. Dessa 40 miljoner bör därför överföras till folkbildningsrådet.

Under 90-talet har folkbildningen drabbats av neddragningar på sammantaget 600 miljoner kronor. Med hänsyn till de goda resultat man uppnått är det naturligt och önskvärt att åtminstone en liten del av de indragna medlen återförs. Vårt förslag är att 40 miljoner kronor utöver regeringens förslag tillförs folkbildningen.

3 Trossamfunden

Stödet till trossamfunden är uppdelat i tre delar; verksamhetsbidrag, lokalbidrag och utbildningsbidrag. Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit en nedskärning med 1 600 000 kronor för år 1998. I propositionen anges inte på vilka bidrag nedskärningen kommer att göras.

Verksamhetsbidraget har inte utvecklats i samma grad som antalet betjänade inom trossamfunden. Anslaget per betjänad person har under den senaste treårsperioden minskat med 21 %.

Lokalbidraget kan täcka upp till 30 % av kostnaderna för renovering och byggnation. En stor del bekostas av samfundens insamlade medel. Samtidigt som bidraget ger församlingarna möjligheter att underhålla sina lokaler ger det byggnadsverksamhet som genererar arbetstillfällen. En del av de utbetalade medlen återförs dessutom till staten i form av mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter. Det är för statens del väl använda medel.

Under 90-talet har de ordinarie lokalbidragen sänkts från en årlig nivå på ca 13 miljoner kronor till 2,5 miljoner kronor 1997, varför Samarbets­nämnden för statsbidrag till vissa trossamfund (SST) endast har kunnat ge bidrag till handikappanpassning.

1993 års samlingslokalutredning redovisade att de fria samfunden har
4 000 kyrkor/synagogor/moskéer och att behoven av handikappanpassning inte kommer att minska inom den närmaste 20-årsperioden. Kristdemo­kraterna anser därför inte att det är motiverat med ytterligare nedskärningar på detta område. Vi anslår 3 miljoner kronor utöver regeringens förslag.

4 Länsmusik

I budgetpropositionen föreslås en minskning av bidraget till länsmusiken, detta trots den överenskommelse som 1986 träffades mellan parterna om att ingen kostnadsövervältring skulle ske till landstingen. Med de minskningar som föreslås hotas på många håll den regionala musiken. Det kan innebära att vissa regioner förlorar sin enda professionella musikensemble. På det sättet hotas också dans- och teaterverksamheter vars förutsättning är den regionala musikresursen.

Kristdemokraterna motsätter sig den neddragning som regeringen föreslår och anslår 20 miljoner kronor utöver regeringens förslag för 1998.

5 Musikarrangörer i samverkan

Mais består av sex ideella riksorganisationer. De representerar tillsammans mer än 800 arrangörer av musikevenemang i alla landets kommuner och består av 100 000 medlemmar.

Dessa ideella föreningar spelar en avgörande roll för att göra levande musik tillgänglig i hela landet. I kulturutskottets betänkande 1996/97:KrU1 kan man läsa att ”regeringen har för avsikt att i budgetpropositionen för år 1998 och år 1999 föreslå ytterligare 4,8 miljoner för vardera budgetåret för ökat stöd till arrangerande musikföreningar och förstärkta insatser i övrigt för det fria musiklivet”. Regeringen har nu beslutat att minska det utlovade stödet till 1,8 miljoner kronor. Vi kristdemokrater anser att riksdagen av anständighetsskäl bör stå fast vid de 4,8 miljoner kronor som utlovades i Kulturutskottets betänkande som riksdagen ställt sig bakom. Vi anslår därför ytterligare 3 miljoner kronor för detta ändamål.

6 Ideell verksamhet

Utvecklingen av den ideella sektorn är av mycket stor betydelse för samhället i stort. De ideella organisationerna kan spela en viktig roll i opinionsbildning, som remissinstanser och i den allmänna debatten. För den enskilde individen är de lokala och frivilliga engagemangen och sammanhangen betydelsefulla. Genom sin omfattning är dessa verksamheter en del i en demokratisk uppbyggnad av samhället.

I årets budget sägs att nya former för medborgarnas inflytande och delaktighet behöver utvecklas och att den ideella sektorn har en avsevärd samhällsekonomisk betydelse.

Det uttalandet är inte trovärdigt när man avvecklar stödet till ideella organisationer. Engagemanget kommer från människorna själva, men vi tror att ett stöd från samhällets sida kan öka människors möjligheter att delta i den demokratiska processen, öka människors möjligheter till inflytande och insikt över sina rättigheter, skyldigheter och sitt ansvar i samhället. Krist­demokraterna föreslår med hänvisning till det som sagts ovan att anslaget för den ideella sektorn återinförs och anslår till detta 10 miljoner kronor.

Det finns på många håll i landet en omfattande ideell verksamhet som har möjlighet att möta människors behov av gemenskap och engagemang. Där skapas möjligheter till delaktighet för människor som idag står utanför samhällsgemenskapen. Där får man ett ökat engagemang för sin egen bygd samtidigt som nya folkrörelser och föreningar tas till vara och nya mötesplatser skapas.

För att ta vara på de erfarenheter som finns och sprida kunskap om den utveckling som pågår har behovet av ett nätverk aktualiserats. Ett förslag är att ett centrum för ett sådant nätverk organiseras som en stiftelse och samordnas med stiftelsen Cesam i Örebro. Denna har tillgång till rådgivare, databas, nationella och internationella kontakter och nätverk när det gäller arbetet med utveckling av den ideella sektorn. Stiftelsen skall vara ett nationellt centrum för lokal demokrati och social utveckling och bör skapas med uppgift att arbeta med erfarenhetsinsamling, kunskapsförmedling och rådgivning och vara till stöd för demokratiutveckling.

Om Cesam får status som nationellt kompetenscentrum för demokrati och social utveckling behövs ett samhällsstöd. Vi föreslår därför att Stiftelsen Cesam i Örebro tillförs 1 miljon kronor av de 10 miljoner som anslagits för utveckling av den ideella sektorn.

7 Moms på barnböcker

Många länder har ingen eller låg mervärdesskatt på böcker. I Sverige har vi 25 %, vilket måste anses vara mycket högt. Vi kristdemokrater anser att all litteratur bör vara befriad från moms. I nuvarande ekonomiska läge ter det sig svårt att genomföra en generell sänkning. Staten fick under 1995 in 669 miljoner i momsintäkter från böcker, därav 70 miljoner från barnböcker. Vi kristdemokrater föreslår som en början att barnböcker undantas från beskattning. Det är i linje med den prioritering som det råder stor enighet om, nämligen att i större utsträckning satsa på kultur för barn. Vi anslår 70 miljoner kronor.

8 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen inom anslaget L 1 Bidrag till folkbildningen,

  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om följande ändringar beträffande utgiftsområde 17 i förhållande till regeringens förslag:

Anslag

Regeringens förslag

Anslags­förändring

B 2

Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musik­institutioner

602 427

+ 20 000

B 3

Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål

94 894

+ 3 000

K 1

Stöd till trossamfund

55 700

+ 3 000

N 2

Stöd till idrotten

483 240

+ 30 000

Nytt anslag: Ideell verksamhet

0

+ 10 000

Summa för utgiftsområdet

7 334 967

+ 66 000

Stockholm den 6 oktober 1997

Fanny Rizell (kd)

Åke Carnerö (kd)

Inger Davidson (kd)

Holger Gustafsson (kd)

Ingrid Näslund (kd)

Chatrine Pålsson (kd)

Tuve Skånberg (kd)

Rolf Åbjörnsson (kd)

Gotab, Stockholm 2002