Motion till riksdagen
1997/98:Kr270
av Birger Schlaug m.fl. (mp)

Kulturpolitik


1 Inledning

De flesta politiska partier, i Sverige och internationellt, talar om liknande principiella överordnade värderingar. Medmänsklighet bör utgöra grund för handling, sägs ofta. Tolkningen kan spänna över solidaritet till kärlek till sin nästa. – Hur kan det då komma sig att enbart ett fåtal människor tycks låta detta påverka det praktiska livet? Är det just här som kulturarbetarens centrala roll kan sökas? Att öka människans förståelse för sitt eget handlande och öka delaktigheten i samhällsbygget?

Miljöpartiet de gröna menar att den snabba materiella utvecklingen gjort att inte hela människan har hunnit med, andligheten och mystiken rationa­li­se­ras bort och urgammal kunskap om människan och hennes sammanhang med naturen faller i glömska. Detta kan säkert också förklara mycket av det främlingskap många känner i och gentemot samhället. Det är nödvändigt att ge utrymme för hela människan att växa, låta henne vara den kulturella, den kreativa och skapande varelse hon i grunden är. Miljöpartiet anser därför att kulturpolitikens uppgift är att ta till vara initiativ från människor och orga­ni­sationer för att erbjuda alla möjligheter till ett aktivt och berikande kulturliv. När regeringen minskar anslagsnivåerna för regional teater, musik och museiverksamhet, för att i stället ge riktade bidrag till projekt man finner särskilt intressanta, glöms inte bara att olika regioner arbetar utifrån olika för­ut­sättningar, utan också att det minskar människors delaktighet och möjlighet att påverka den egna situationen.

Kultur är en viktig kunskapskälla och ökar gemenskap och förståelse mellan människor. Miljöpartiet vill värna om det inhemska kulturarvet samtidigt som vi strävar efter kulturell mångfald och vill att det svenska samhället ska vara öppet för impulser, idéer och kulturyttringar från hela världen. Samhället lider i dag brist på mänskliga kontakter, staden gör oss lätt anonyma, till främlingar för varandra, och med TV, internet etc vet vi ofta mer om vad som händer runt om i världen än vilka som är våra grannar. Vi ser på samma typ av program, matas med samma ”nyheter” och blir därmed allt mer likriktade. För att i ett sådant klimat kunna stärka den kulturella mångfalden krävs att människor ges ökade möjligheter att möta varandra, och en viktig uppgift för landets kulturpolitik är därför att förädla de mötesplatser som finns och skapa utrymme för nya mötesplatser att växa fram.

En solidarisk kulturpolitik innebär att mer satsas på dem som har mindre resurser eller av andra orsaker har svårt att ta del av kulturutbudet. Därför är det också viktigt att biljettpriser etc hålls på en sådan nivå att alla kan ha råd att besöka teatrar, konserter mm. Miljöpartiets målsättning är naturligtvis också en jämn resursfördelning mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. Idag råder tyvärr också en kraftig könsmässig snedrekrytering, både i producent- och i recensentledet.

Miljöpartiets ståndpunkt är att investeringar i kulturell verksamhet inte är en framtidsbelastning för de offentliga budgeterna, utan tvärtom genererar inkomster, en investering. Varje ort eller län med anspråk på att locka till sig – eller behålla – ekonomiska aktiviteter måste kunna visa upp ett brett kulturutbud. Trots det utgår idag endast en blygsam summa av de offentliga utgifterna till kultur och i realiteten görs ständiga nedskärningar, i form av utebliven löne- och kostnadsutvecklingskompensation. Miljöpartiet kräver att anslagen skall skrivas upp så att även kulturarbetare kan få rimliga löner utan att det samtidigt innebär att kollegor får sparken! När vi forskar om äldre kulturer bedömer vi dem genom de konstföremål som har åstad­kommits, husens arkitektur, formgivning och samhällets sociala struktur. Så kommer också andra att bedöma oss. Ett samhälle må vara hur funktionellt eller effektivt som helst – utan ett blomstrande kulturliv kan det knappast räknas som livsbejakande eller ens framstående.

Ett återkommande problem är att det i tabeller över statens anslag till olika kulturinstitutioner inte går att utläsa hur mycket som går till den faktiska verksamheten, då en mycket stor del av kakan går till hyror etc. Av stödet till de stora nationella institutionerna avgår cirka halva beloppet till att betala hyra för de nationalmonument de är verksamma i, vilket naturligtvis innebär att anslagsnivåerna ser ut att vara större än vad de i realiteten är. Miljöpartiet föreslår därför att hyror fortsättningsvis skall redovisas separat.

Många kulturinstitutioner har tvingats samarbeta med olika sponsorer när inte statsanslagen längre räckt till. Det kan naturligtvis vara ett värdefullt extratillskott, men det innebär också ett hot mot kulturens fria röst. Vad händer t ex om en teater bygger upp sin verksamhet på pengar från ett företag och företaget plötsligt inte anser sig ha råd med sponsringen eller inte tycker det valda projektet ger tillräcklig reklam? Hur bör man agera mot tvivel­aktiga företag, företag som kanske bryter mot mänskliga rättigheter i andra länder? Samtidigt som teatern ger bolaget goodwill kan det vara blodspengar de tar emot, även om pengarna kommer en positiv verksamhet till del. Miljö­partiet anser att det bör upprättas tydliga etiska regler som reglerar kultur­sponsring.

Miljöpartiet menar att en arbetstidsförkortning skall genomföras, i takt med den kommer naturligtvis människors fria tid att öka och därmed också kraven på meningsfulla fritidsaktiviteter. Det måste därför finnas en beredskap att möta detta behov med möjligheter för nya initiativ av olika former att utvecklas.

Statens kulturråd och framtidens kultur

Statens kulturråd har en mycket viktig funktion i att fördela statsbidrag till olika kulturområden. För att den kulturpolitiska inriktning riksdagen fastslår ska kunna bli verklighet krävs att Kulturrådet kan arbeta aktivt och kraftfullt nära brukarna. Att bidrag endast kan ges till institutioner, föreningar och grupper kan i vissa fall vara hämmande. Att exempelvis fonogramstöd endast kan utgå till bolag som har en regelbunden utgivning försvårar för nya idéer att kunna förverkligas. Miljöpartiet menar därför att även enskilda projekt ska vara berättigade till bidrag, om ansökan i övrigt uppfyller villkoren.

Stiftelsen Framtidens kultur instiftades av medel ur löntagarfonderna och dess styrelse är utsedd av Sveriges riksdag. Sammanlagt disponerar stiftelsen över ca 600 miljoner kronor att fördela under en tioårsperiod. Medlen ska bland annat användas till projekt av varaktig betydelse för kulturlivet. En svårighet har varit att utbetalningar ofta betraktats som skattepliktiga: mer än hälften av de beslutade kulturstödsmedlen från Framtidens kultur är, eller har varit, föremål för skatteteknisk prövning. Det kulturstöd som slutligen ges kan därför bli väsentligt mindre än avsett. De fondmedel varifrån stiftelsen utgått har redan en gång beskattats; Miljöpartiet anser därför att kulturstöd från Stiftelsen Framtidens kultur generellt ska skattebefrias. Eftersom hela 1 600 ärenden/år förbereds av kulturrådet, som föreslår vilka projekt stiftelsens pengar skall användas till, anser vi att Framtidens kultur bör organiseras direkt under Statens kulturråd. Idag finns ingen övergripande kontroll hur de stöd som ges används, vilket kan leda till en ”kultur­snuttifiering”. Då det rör sig om förhållandevis mycket pengar önskar Miljöpartiet därför en utredning kring effekterna på de bidrag Framtidens kultur delar ut, om bidragsprojekten leder till långvarig kulturell utveckling.

Konstnärers ekonomiska situation

Dagens system där endast ett fåtal kulturarbetare ges möjlighet att leva på inkomster av sitt skapande – medan övriga får mer betalt när de är arbetslösa än de har chans att förtjäna genom sitt arbete – är mycket olyckligt. Många utövande konstnärer, inom samtliga konstformer, lever under svåra ekonomiska villkor med bl a en extremt hög arbetslöshet som inte heller i någon större omfattning är konjunkturberoende. En vanlig missuppfattning eller generaliserad åsikt är att en konstnär ”måste lida för att kunna skapa”. Miljöpartiet avvisar detta tankesätt bestämt och menar att professionella kulturutövare inom litteratur, film, musik, scen- och bildkonst m m ska ha en ekonomisk grundtrygghet. Vi är övertygade om att en ekonomisk grundtrygghet skulle stimulera och utveckla svenskt kulturliv och ge möjlighet till ett konstnärligt skapande under mer värdiga villkor.

Det förslag Konstnärsersättningsutredningen givit i sitt delbetänkande ”En fond för unga konstnärer” (SOU 1997:106) är lovvärt och ökar möjligheterna för bildkonstnärer att kunna leva av och utveckla sin konst. Problemet med förslaget är naturligtvis att det inte berör konstnärer inom andra områden. Konstnärspolitiken har genom åren speglats av olika punktinsatser i form av ersättningar, t ex biblioteksersättningen, eller bidrag, t ex de 157 inkomst­garantierna. Miljöpartiet förespråkar ett mer holistiskt synsätt för att åstad­komma drägliga villkor för kulturutövare och ser därför fram emot de utredningar om konstnärers villkor som skall läggas fram under hösten 1997. Vår förhoppning är att regeringen därefter återkommer med förslag till ett generellt konstnärstillägg, ett tillägg som utgår till konstnärer inom alla konstformer och stimulerar till förnyat skapande. Den exakta utformningen är naturligtvis av mindre betydelse; en möjlighet, som bl a presenterades av Miljöpartiet i förra årets kulturmotion (1996/97:Kr257) baseras på att kulturutövare med en inkomst på 50 000 kr per år ska kunna få ett direkt stöd på hälften av inkomsten. Stödet trappas sedan av, för att helt upphöra vid en årsinkomst på 150 000 kr. Finansieringen sker genom att medel förs över från Arbetsmarknadsverkets medel för åtgärdsprogram. Grundtanken med ett konstnärstillägg är att det är bättre att stärka fler konstnärers förutsättningar att överleva på arbetsmarknaden än att sysselsätta ett fåtal i åtgärdsprogram. Vi anser därför att de medel som Arbetsmarknadsverket idag disponerar för kulturutövare och kulturändamål ska föras över till Kulturdepartementet. Bedömningar som får uppenbara konsekvenser för svenskt kulturliv bör göras av sakkunniga. Idag faller ansvaret uppenbarligen mellan olika instanser, t ex har Konstnärsnämndens projektbidragsgivning syftet att skapa fler arbetsmöjligheter för konstnärer, men någon analys i vilken utsträckning projektbidragen faktiskt lett till fler arbetsmöjligheter står inte att finna i nämndens årsberättelse.

Ett återkommande problem i den konstnärspolitik som bedrivits har varit att vissa intresseorganisationer givits förslagsrätt till de nämnder som beslutat om bidrag och ersättningar, medan andra hållits utanför, vilket skapat misstankar om att bidrag ibland tenderar att gå till den egna kretsen. Miljöpartiet ifrågasätter inte om nomineringarna från konstnärernas orga­nisationer är baserade på kompetens och kunskap, men vi vill påminna om att det finns kunskap även på annat håll. Långt ifrån alla konstnärer är anslutna till någon facklig organisation och även en syndikalist måste kunna få föra fram sina åsikter. Vi menar att det är självklart att alla, organisationer såväl som enskilda, skall har förslagsrätt, det ska inte finnas minsta tvivel om att en styrelse är påverkad av intresseorganisationer.

Men konstnärernas situation är inte bara behjälpt av direkt ekonomiskt stöd. Bidrag till centrala organisationer och centrumbildningar är också av stor vikt med positiv inverkan på kulturarbetarnas situation, vilket Miljö­partiet menar måste beaktas. Därför utgår vi också ifrån att centrum­bild­ning­arnas betydelse för kulturarbetarnas möjligheter till arbets­tillfällen belyses i kommande proposition om konstnärernas ekonomiska villkor och att de i vårpropositionen ges ekonomisk förstärkning.

Till dess ett generellt konstnärstillägg verkligen finns motsätter sig Miljöpartiet naturligtvis inte de punktåtgärder som görs utan vill i stället lyfta fram grupper som idag är extra utsatta. En sådan grupp är dansare, en yrkesgrupp som är drabbad med hög yrkesskadefrekvens, hög arbetslöshet och dessutom har en kort yrkeskarriär, i regel endast koncentrerad till åldern 21–35 år. Detta faktum är mycket litet uppmärksammat både inom dansarutbildningarna och inom dansvärldens olika arbetsmiljöer. Ändå måste nästan alla dansare – i Sverige omkring 600 stycken – byta yrke. För att ge stöd vid yrkesbytet krävs personer med kunskap om dansares särskilda behov och vilka erfarenheter dansare med fördel kan ta med sig. I många länder finns speciella centrum där dansare får hjälp vid yrkesbyte. I Sverige finns ännu inte någon sådan speciell rådgivning. Miljöpartiet anser därför att ett speciellt rådgivningscentrum för dansare som står inför yrkesbyte borde inrättas. Ett sådant centrum kunde bl a ha till syfte att ge yrkesrådgivning, vara tillgängligt för dansare från institutionsteatrar som frilansare, förmedla juridisk, psykologisk och ekonomisk rådgivning.

Kassettersättningen

Musikindustrin har länge krävt en avgift eller skatt för att kompenseras för det intäktsbortfall som sker för varje CD som kopieras till kassett. Men att uteslutande fördela inkomsterna från kassettavgiften efter försäljningslistor slår oerhört fel. Även om den musik som ligger på hitlistorna rimligtvis också är den som kopieras flitigast, används en stor del av kassetterna till musik som aldrig når några försäljningslistor. Ett system där musiker tvingas betala en avgift när de spelar in egen musik, och där avgiften uteslutande går till ett ”kommersiellt toppskikt”, är därför fel och motarbetar den kulturella mångfald som väl ändå eftersträvas.

Förslaget (Ds 1996:61) går ut på att STIM fördelar avgiften (2 öre/minut) bland de ”ersättningsberättigade”. Detta är att allt för mycket inrikta sig på att tillfredsställa musikindustrins önskemål och innebär att ingenting kommer folkmusiken eller andra icke STIM-anslutna till del. Det är mycket olyckligt, inte minst som folkmusiken står tomhänt sedan Svensk folkmusikfond lades ner 1994, efter att Sveriges Radio slutat betala in medel med hänvisning till att ”de kommersiella radiostationerna” inte betalade någonting. Kassettersätt­ningen är ett ypperligt tillfälle att kunna ge förnyat stöd till folkmusiken.

I flera andra länder är systemet gjort så att en viss procent av inkomsterna fördelas kulturpolitiskt, i Danmark går 33,3% till gemensamma ändamål, i Finland hela 60%. Miljöpartiet anser därför att kassettavgiften även i Sverige ska fördelas av staten efter kulturpolitiska mål.

Länsmusiken

Miljöpartiet motsäger sig bestämt regeringens förslag på att minska statsbidraget till länsmusiken. De sparbeting som föreslås, 25 miljoner kronor både 1998 och 1999, är orimliga, i synnerhet som det står klart att landstingen kommer få mycket svårt att ta på sig något ökat betalningsansvar för läns­musiken.

Hela hanteringen av länsmusiken framstår som cynisk. De olika läns­musik­verksamheterna har, efter omorganisationen 1988, börjat hitta fungerande arbetsmetoder. Man når ut till allt fler människor och uppvisar en allt bredare repertoar. Skolkonsertverksamheten har hela tiden ökat och över huvud taget har länsmusiken ständigt kunna visa upp allt bättre verk­samhetsresultat. I den analys Kulturrådet gjort över länsmusiken framgår att de olika länen nu utvecklat arbetssätt som passar den egna regionens för­utsättningar. Men just som något verkligen börjar fungera bra – ja, då hotar regeringen med att ta bort möjligheten att fortsätta den verksamhet som byggts upp.

Vad händer om ett läns kanske enda professionella musikensemble eller länets pedagogiska skolverksamhet bortrationaliseras? Det innebär inte bara en avprofessionalisering av länets musikliv, att fasta ensembler och orkestrar läggs ner. Det innebär att länsinvånarna får allt mindre möjlighet att höra levande musik och i ännu större utsträckning enbart hänvisas till inspelad musik. Det innebär att barn och ungdomar ges minskad stimulans och upp­muntran till att själva musicera. Förra året genomförde länsmusiken ca 7 000 skolkonserter – hur många får man råd med 1998 eller 1999? Avsaknaden av topporkestrar kommer med säkerhet också leda till att breddmusiken, det nu utbredda amatörmusicerandet, kommer tappa terräng.

Både Kulturutredningen och regeringens kulturproposition lyfte fram barn- och ungdomsverksamheten inom musiken som prioriterade områden. Vidare talar regeringen om att kulturen måste nå alla. En huvudlinje ska vara att göra respektive konstform mer tillgänglig för den enskilda invånaren samtidigt som hög kvalitet och en viss kontinuitet uppfylls. Länsmusiken är en av de få områden som verkligen uppnår dessa kulturpolitiska mål. Nästan på varje punkt är länsmusiken den organisation som bäst svarar upp mot regeringens mål. Med den bakgrunden är nedskärningarna naturligtvis allt annat än logiska. I 1998 års budget vill Miljöpartiet anslå 25 miljoner kronor mer än regeringen till utgiftsområde 17 anslag B2, och anser också att inget beslut heller skall fattas om nedskärningar i 1999 års budget för läns­musiken.

Musik- och kulturskolan

De besparingar många kommuner runt om i landet tvingats till har också medfört stora besparingar på de kommunala musik- och kulturskolorna. Elva kommuner har lagt ned sina kommunala musikskolor och många andra har bantat ned i verksamheten och/eller höjt avgifterna. Köerna till den frivilliga musikundervisningen blir allt längre i takt med att lärarantalet per intresserade elever minskar. Flera kommuner har slutat erbjuda undervisning på alla skolor för att i stället koncentrera verksamheten till en sk kulturskola, vilket medfört att barn som bor långt därifrån i praktiken inte kan få någon grundutbildning på ett instrument. Egenavgifterna har också succesivt ökat, med resultat att många av ekonomika skäl inte tycker sig kunna delta i den kommunala musikskolan. Miljöpartiet anser att varje barn, oavsett var det bor i landet, ska ges möjlighet att få en grundutbildning på ett instrument och vill därför värna den kommunala musik- och kulturskolan med lag. Vi vill samtidigt värna och tillgodose barn och ungdomars behov av en god tillgång till egna repetitionslokaler för sina estetiska utövningar.

7 Svenska rikskonserter och lokalt arrangörsstöd

Även i budgeten för Svenska rikskonserter gör regeringen en nedskärning. Miljöpartiet anser inte att de besparingar Rikskonserter gjort inom organisationen motiverar en anslagsminskning; fortfarande finns många hål att fylla och Miljöpartiet anser därför att nuvarande nivå bör ligga fast även för 1998, dvs 3 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslår. Att, som regeringen, hävda att en liten anslagsökning för lokala musikarrangörer skulle väga upp nedskärningarna på länsmusiken och Rikskonserter är inte bara felaktigt utan skapar också en onödig polarisering mellan olika grenar av Sveriges breda musikliv. Konsekvenserna av nedskärningarna och omprioriteringarna är mycket oklara, och Miljöpartiet anser därför att en eventuell framtida omprioritering av hur musiklivet skall stödjas måste föregås av en kartläggning av hela Musiksverige. I 1998 års budget vill Miljöpartiet anslå 7 miljoner kronor mer än regeringen till utgiftsområde 17 anslag B1 och menar att av dessa skall 3 miljoner kronor tillfalla Svenska rikskonserter. Vi vill samtidigt anslå 5,4 miljoner kronor mer än regeringen till utgiftsområde 17 anslag B3 och menar att av dessa skall 3 miljoner kronor användas till att förstärka det lokala arrangörsstödet.

Norrlands Musik- och Dansteater

Miljöpartiet vill att Norrlands Musik- och Dansteater får ett permanent nationellt uppdrag. Det är inte rimligt att tro att de som bor i Norrland skall kunna utnyttja det utbud som finns i södra Sverige. Det behövs därför ett kontinuerligt stöd så att Norrlands Musik- och Dansteater i lugn och ro kan utveckla och bygga upp sin verksamhet utan att ständigt behöva söka nya bidrag och oroas över den framtida existensen.

Regeringens agerande i frågan är mycket märklig. Kulturutredningen lovordar Norrlands Musik- och Dansteater, berömmer den för att vara ett föredömligt exempel på samarbete mellan olika konstformer och hur man kan jobba när stora avstånd finns att täcka. Regeringen har tidigare avfärdat Miljöpartiets krav på ett nationellt uppdrag till Norrlands Musik- och Dansteater med motiveringen att verksamheten ännu inte var uppbyggd. För att klara denna uppbyggnad anser Miljöpartiet att Norrlands Musik- och Dansteater särskilt skall beaktas i utgiftsområde 17 anslag B2.

9 Bidrag till regionala teater-, dans- och musikinstitutioner

Vadstena-Akademien fyller en mycket viktig funktion i svenskt musik- och teaterliv genom att varje sommar kunna ge praktik åt musiker, sångare, hantverkare, teatertekniker etc som ännu går under utbildning eller är nyexaminerade. Miljöpartiet lägger därför även en motion som behandlar Vadstena-Akademien, där deras verksamhet och behov beskrivs mer ingående. Flera fonder har aviserat att de pga sina stadgar inte längre kan ge ekonomiska bidrag och nästa år står Akademien därför med en bantad budget.

Även vad gäller Marionetteatern lägger Miljöpartiet en särskild motion. Marionetteatern är föregångare inom barnkulturen med ett regelbundet utbud sedan 1958, den är Sveriges första representant för scenkonstformen dock­teater, tillika en av landets flitigaste kulturambassadörer i hela världen. Inför fyrtioårsjubileet och kulturhuvudstadsåret håller teatern på att genomföra en stor omstrukturering, vilken dock endast är finansierad till en tredjedel.

Miljöpartiet vill anslå 5,4 miljoner kronor mer än regeringen till utgiftsområde 17 anslag B3, och menar att av dessa skall minst 700 000 kr gå till Vadstena-Akademien och 700 000 till Marionetteatern.

Anslaget till de fria teatergrupperna bör i huvudsak användas till årliga verksamhetsbidrag och fördelas i enlighet med de kulturpolitiska målet.

10 Operan och Dramaten

Det nationella uppdraget till Operan får inte ifrågasättas. Trots att man har en svår uppgift – både att förvalta kulturarvet, ligga i frontlinjen vad gäller ny musik och samtidigt locka publik – lyckas man mycket bra och drar idag
t o m en ökande skara ungdomar till sig. Detta beror inte enbart på en lockande repertoar utan också på att biljettpriserna kunnat hållas på en relativt låg nivå. Det är därför angeläget att statsanslaget hålls på en sådan nivå att biljettpriserna inte tvingas upp. Att inte ge tillräcklig löne- och kostnadsutvecklingskompensation i budgeten är oroande; ökade hyres- och lönekostnader får inte innebära att den konstnärliga kvaliteten äventyras – som t ex när Operan till vissa balettföreställningar nöjt sig med inspelad musik – men samtidigt måste kulturarbetare naturligtvis få rimliga löner.

Dramaten har länge varit en av landets mest framgångsrika scener och räknas idag till ett av Europas ledande teaterhus och har vunnit stor inter­nationell uppmärksamhet. Även bakom kulisserna finns stora kultur­skatter att värna, bl a i form av en unik hantverksskicklighet. Miljöpartiet ställer sig frågande till propositionens skrivelse om att målet för Dramaten är att redovisa en årlig vinst på 5 miljoner kronor. Den konstnärliga verksamheten kan inte ha som mål att gå med vinst. De eventuella överskott som görs bör fonderas så att en buffert finns om Dramaten återigen hamnar i ekonomiska problem.

11 Samisk teater

I många år har samerna tryckt på för att få en samisk teater, inte minst med tanke på de möjligheter det skulle ge att bevara och utveckla den samiska kulturen och de samiska språken. Regeringen har intagit en avvaktande inställning genom att begära en utredning från Sametinget hur teatern skulle organiseras. I Norge har samerna ett nationellt teateruppdrag och erhåller 8 miljoner kronor om året i stöd från staten. Resultatet har varit mycket positivt och teatern har t o m kunnat ge föreställningar i Sverige och Finland. Miljöpartiet anser att det även är en angelägenhet för svenska staten att stödja samiska kulturyttringar och vill därför öka bidraget till Sametinget och ge samisk teater ett permanent nationellt uppdrag. Miljöpartiet vill anslå 5,4 miljoner kronor mer än regeringen till utgiftsområde 17 anslag B3 och menar att 1 miljon kronor av dessa skall gå till Samisk teater.

12 Barn- och ungdomsteater

Miljöpartiet anser att det behövs ett permanent nationellt uppdrag för barn- och ungdomsteater och att regeringen därför bör göra en kartläggning av den verksamhet som idag finns inom området, hur den kan stödjas och i vad mån befintlig verksamhet måste kompletteras.

13 Riksteatern

Svenska riksteatern är en ideell förening uppbyggd på lokala teaterföreningar och länsteaterföreningar. Som stadgarna är formulerade idag kan endast regelrätta föreningar bli medlemmar, vilket är en onödig inskränkning, då inte minst ungdomar ofta kan dra sig för att organisera sig i en förening, då det kan verka krångligt och svårt. Riksteatern är i full gång med att förändra sin organisation och Miljöpartiet menar att genom att göra det möjligt för andra än föreningar att bli medlemmar skulle svensk teater kunna få ett lyft.

Miljöpartiet ställer sig positivt till att Södra teatern stannar kvar hos Riksteatern och att ett uppdrag ges att lokalerna samtidigt skall användas av Forum för världskultur. Propositionsskrivningen om att Södra teatern skall upplåta kansliutrymme åt Forum för världskultur vill vi dock komplettera genom att poängtera vikten av att Södra teatern primärt bibehålls som teater.

Över huvud taget befarar Miljöpartiet att den ursprungliga idén med ett hus åt världskulturen gått förlorad under resans gång. I det förslag regeringens utredare Lars Engqvist lade fram i somras, och som nu förs vidare i propositionen, står att läsa om världskultur som "kulturyttringar från olika delar av världen som bidrar till att öka mångfalden i svenskt kulturliv, särskilt yttringar från länder och miljöer som naturligt inte blir tillgängliga för en publik i Sverige". Detta synsätt drar en gräns mellan "svenskt kulturliv" och "kulturyttringar från olika delar av världen”, som om de ute­slöt varandra. Miljöpartiet menar att poängen med begreppet "världskultur" är att det avvisar distinktionen mellan centrum och periferi, majoritet och minoritet, svensk och invandrare och vill därför att världskulturhuset ska ge möjlighet åt människor med olika kulturell bakgrund och identitet att visa upp sig och kunna samverka.

Men ett Forum för världskultur kan behöva flera olika typer av arenor att spela på. Många kulturarbetare har kastat längtansfulla blickar på Skepps­holms­kyrkan och en del har också använt kyrkan som kulturscen. Kyrkans arkitektur är mycket speciell med ett tak som närmast sänder tankarna till en moské. Kyrkan saknar församling och det vore synd om den inte fick vara kvar för allmänna ändamål. Miljöpartiet vill att regeringen överväger om Skeppsholmskyrkan kan ingå som scen för Forum för världskultur.

I den kommitté som ska tillsättas bör det fria kulturlivet ha majoritet. Den som ges förtroende att leda Forum för världskultur måste också ges stor befogenhet att utforma repertoaren. Miljöpartiet förutsätter också att vid tillsättningen av konstnärlig ledare till Forum för världskultur ges dess kommitté väsentligt inflytande.

I 1998 års budget vill Miljöpartiet anslå 7 miljoner kronor mer än rege­ringen till utgiftsområde 17 anslag B1 och menar att av dessa skall 4 mil­joner kronor tillfalla Svenska riksteatern för samverkan med Forum för världs­kultur.

14 Språk

Utvecklingen i världen går mot att allt fler språk dör ut. Enligt UNESCO går denna utveckling mycket snabbt: mellan 12 och 50 språk försvinner varje år vilket betyder att om hundra år finns mindre än 1 000 av dagens ca 5 500 språk kvar. Många nordiska språk, inklusive de samiska språken, är direkt hotade. Miljöpartiet anser därför att det skall vara en prioriterad uppgift för Nordiska rådet att aktivt bevara de språk som talas i Norden. Miljöpartiet stödjer också kravet på en samisk språklag i Sverige.

Även svenska språket är internationellt sett ett mycket litet språkområde. Den kanske viktigaste åtgärden för att bevara ett rikt svenskt språkbruk är att stimulera läsning av svensk litteratur. En sänkt bokmoms skulle gynna bokläsandet. Det visar exempel från bl a Australien, där man för några år sedan beslutade att slopa bokmomsen, varvid bokförsäljningen raskt sköt i höjden. Men det är också en fördelningspolitisk fråga – litteratur har i vårt land i det närmaste fått status av lyxartikel, unnad ett fåtal. Det är naturligtvis mycket olyckligt, prisnivån på böcker måste vara sådan att alla har råd.

Med en bokmoms på 25% har Sverige högst bokmoms i Europa. Norge, England och Irland saknar bokmoms helt och de flesta länder ligger någon­stans mellan 3 och 12%. I Kulturutredningen föreslogs en bokmoms på 6%. Att bokmomsen under sådana omständigheter inte ens ingår i utrednings­uppdraget till litteraturutredaren är mycket märkligt. Miljöpartiet kräver att bokmomsen skall flyttas in i utredningsuppdraget, och vi är övertygade om att det kommer visa sig att en sänkning av bokmomsen kommer betala sig genom ökade bokinköp, att fler bokhandlare kan vara kvar och att bok­handlar kan öppnas igen på mindre orter. För att ytterligare säkerställa en rimlig prisnivå på böcker vill Miljöpartiet att regeringen överväger fasta bokpriser.

15 Bibliotek

Biblioteken är mycket centrala för kulturlivet, inte minst på mindre orter, där ofta både musikliv, bildkonst, teaterverksamhet m m ryms inom bibliotekets väggar. Biblioteken är också viktiga för att ge alla tillgång till information och kunskap. De flesta svenskar besöker varje år ett bibliotek och många gör det regelbundet

Många bibliotek har i och med att kommunanslagen minskats tvingats ta ut avgifter för olika tjänster, bl a för lån av böcker som biblioteket saknar och alltså måste beställa. Detta slår hårt mot befolkningen i orter med mindre bibliotek och har i praktiken gjort att bibliotekslagen där tappat sin funktion. Miljöpartiet menar att oavsett var man bor i landet skall biblioteken kunna erbjuda ett brett utbud, och en skärpning av bibilotekslagen så att avgiftsfria lån helt kan garanteras är därför nödvändig. Vill riksdagen undvika en sådan skärpning bör i stället anslaget till regional biblioteksverksamhet höjas. Naturligtvis måste definitionen av vad som är glesbygd noga analyseras –
t ex hyser även en storstadsregion som Stockholms län glesbygd, bl a i form av skärgårdsöar.

Skolbiblioteken borde vara ett naturligt kunskapscentrum i varje skola, ett ställe dit eleverna kan söka sig i jakt på information. Många skolbibliotek har dock mycket begränsade öppettider och anslagsnivåer som inte medger någon nyanskaffning av litteratur. Relationen mellan de anslag som ges till inköp av litteratur kontra investeringar i datorer är häpnadsväckande. Miljö­partiet anser att datorer aldrig kan ersätta boken och att medelsfördelningen bör göras så de båda ej konkurrerar med varandra.

16 Statens konstråd

Konstnärlig utsmyckning av allmänna platser är av oerhörd vikt för att skapa trivsel i samhället. De konstbeställningar stat och kommuner gör har också stor betydelse i det att det skapar förutsättningar för konstnärer att leva på sin konst. Statens konstråd har uppgiften att ”genom förvärv av konstnärliga arbeten till statens byggnader och andra lokaler för statliga myndigheter verka för att konstnärliga värden införlivas med samhällsmiljön”. Miljöpartiet förutsätter att den omorganisation som Statens konstråd genomför gör att man bättre än tidigare sprider sina uppdrag och ger icke-etablerade konstnärer möjlighet att få uppdrag. Då det är fråga om gemensam konst för allmänheten anser Miljöpartiet att beslutsprocessen i större omfattning än idag måste involvera medborgarna så att fastighetsägare, brukare och allmänhet ges möjlighet att komma till tals.

17 Kollektivverkstäder

Det finns ett tjugotal större kollektivverkstäder i landet med totalt ca 3 000 konstnärer och konsthanverkare som medlemmar. En del av dessa får tillräckligt stöd från kommun eller landsting, medan andra knappast får något stöd alls. För att utjämna dessa regionala skillnader anser Miljöpartiet att kollektivverkstäderna skall kunna få stöd för underhåll och investeringar via Statens kulturråd, som de 16 konsthantverkskooperativen nu får. För att klara detta föreslår Miljöpartiet att utgiftsområde 17 anslag D5 utökas med 2 miljoner kronor.

18 Nämnden för hemslöjdsfrågor

Nämnden för hemslöjdsfrågor har i uppgift att samordna och göra insatser för att främja hemslöjden och fördelar statligt stöd till hemslöjdsfrämjande verksamheter. Inför kulturhuvudstadsåret hemställer nämnden om att
500 000 kr skall anslås utöver den ordinarie verksamheten för att Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund skall kunna arrangera den riksomfattande utställningen ”Slöjden är här! Slöjden är härlig”, som berör hemslöjdsverksamheten i samtliga län och ca 400 medverkande slöjdare från hela landet. Miljöpartiet finner det angeläget dessa medel anslås och påpekar därför vikten av att medel avsätts för hemslöjden ur anslaget för Kulturåret 1998, utgiftsområde 17 anslag A3.

19 Folkbildning och folkrörelser

Sveriges tradition av folkbildning och folkrörelser är världsunik. Miljöpartiet anser att svensk folkbildning i ännu högre grad än idag bör sprida sin idéburna rörelse, exportera, bl a inom EU. Forskning inom folkbildning är en förutsättning för att folkhögskolor och studieförbund skall kunna bedriva sina verksamheter med största möjliga utbyte. Nätverket för folkbildningsforskning, MIMER, har utfört ett värdefullt arbete för att utveckla intresset för folkbildningsforskning. Miljöpartiet vill att regeringen överväger att omfördela medel från utgiftsområde 16 till denna typ av forskning.

Idag har 2,8 miljoner svenskar förtroendeuppdrag i ideella föreningar, främst inom idrott, rekreation och vuxenutbildning. I genomsnitt lägger dessa ner sju timmar i månaden på sina uppdrag, vilket ger drygt 235 miljoner timmar/år, vilket skulle motsvara 145 000 heltidstjänster. Dessa siffror är lika höga som på 50-talet, vilket motsäger den allmänna uppfattningen att det ideella engagemanget är på utdöende.

Regeringen har föreslagit att det tidigare anslaget N2 Stöd till demokrati­utveckling, som använts för att stödja lokala demokratiprojekt, förs över till utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar. Miljöpartiet anser att demokrati­utvecklingsstödet är mycket viktigt och att det även fortsättningsvis måste finnas öronmärkta pengar för ändamålet, och vi motsäger oss därför omför­del­ningen.

Till folkbildningen kan också räknas kulturminnesvård och kulturland­skaps­vård, vilka syftar till att bevara och levandegöra kulturhistoriska värden. Endast identitet och förankring i den egna historien kan utgöra grund för förnyelse och utveckling. Tillgång till den egna historien är en med­borgerlig rättighet och museer m m har därför en stor uppgift att fylla.

Det är också värdefullt att ge folkbildningen utrymme och möjlighet att låta människor förutsättningslöst orientera sig i livsåskådningsfrågor som komplement till de rent politiska ideologierna så att människan kan växa och förstå sin plats i livet som en helhet.

20 Arkitektur

Vår inre miljö – hur vi mår – är intimt sammankopplad med vår yttre miljö. Skapar vi städernas betongmiljöer för att återspegla vår sinnesstämning eller är stadens karga fasader orsaken till vår dämpade livslust? Det är hög tid att vi skapar oss själva ett livsrum vi trivs i och mår bra av. Vikten av att beakta detta vid byggnationer formulerades redan av den romerske arkitekten Vitruvius med orden firmitas, commoditas et venustas. På svenska blir detta: beständighet, bekvämlighet och skönhet. I kulturpropositionen sägs att kvalitets- och skönhetsaspekter inte ska underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden. För att ge styrka åt dessa ord vill Miljöpartiet göra ett tillägg i plan- och bygglagen liknande det som gjorts i Norge, där kommuner kan stoppa planer för hus som inte är vackra nog.

Sedan 1937 finns en rekommendation om att 1 % av byggnadskostnaderna skall avsättas till utsmyckning för offentliga byggnader. Stat och landsting har någorlunda levt upp till detta under årens lopp, medan det har varit betydligt sämre ute i kommunerna. Miljöpartiet föreslår att riksdagen också skall fatta ett principbeslut om att minst 1 % av den totala investerings­kostnaden avsätts till estetisk utsmyckning även vid infrastruktursatsningar, som byggande av vägar och broar, och vid all ny- och ombyggnation av offentliga lokaler, hyresbostäder och bostadsrätter som stöds med någon form av statligt stöd.

Anslaget till icke-statliga kulturlokaler är mycket viktigt för att kunna bevara och restaurera värdefulla byggnader i stället för att låta dem förfalla, skapa meningsfulla och nyttiga arbetstillfällen, men också för att möjliggöra att en gammal hantverkstradition kan fortleva. Miljöpartiet ser med stor oro på hur regeringen år efter år minskat anslaget och begränsat vilka lokaler som kan komma ifråga. Vi vill att begreppet vidgas till att omfatta mer än vissa icke-statliga kulturlokaler så som musei-, teater- och konsertlokaler, till att gälla mer generellt – en kvartersbiograf, ett lokalt kulturhus eller en hembygdsgård ska också kunna komma i fråga. Vi anser också att det idag är fel instans som fattar beslut om bidraget: besluten borde flyttas från Boverket till Kulturdepartementet. För budgetåret 1998 vill vi höja anslaget till 30 miljoner kronor, dvs 20 miljoner över regeringens förslag, genom att överföra medel från arbetsmarknadsområdet till utgiftsområde 17 anslag H5. Regeringen menar i budgetpropositionen att stödet ska utvärderas. Miljöpartiets ståndpunkt är att detta borde ha gjorts innan förslaget till nedskärningar av anslaget lades.

21 Kulturmiljö

Regeringen lyfter fram satsningar på kulturmiljön som viktiga i propositionstexten, men Miljöpartiet anser inte att detta motsvaras i de faktiska anslagen. I stället lyfts EU fram och de möjligheter som finns att därifrån söka medel för bevarandet av odlingslandskapets kulturvärden. Miljöpartiet ser flera faror med detta. Dels finns en risk att vi bygger fast oss i ett bidragsberoende vi inte själva kan styra över, dels borde Sveriges målsättning vara att medlemsavgiften till EU minskade för att ge större prioriteringsutrymme åt de enskilda nationerna. Men det finns också praktiska problem då det för enskilda är svårt, eller upplevs som svårt, att sätta sig in i EU:s bidragssystem. Länsstyrelserna har en viktig uppgift att fylla i att ge stöd och hjälp i bidragsdjungeln.

Miljöpartiet anser att resultatet av de anslag som givits till byggnadshyttor har varit mycket positivt och vill därför ge ett fortsatt stöd. Byggnadshyttorna hjälper både till att bevara vårt kulturarv, i form av gammal hantverks­kunskap, och skapar meningsfulla och nyttiga arbetstillfällen. Vi föreslår därför att 3, 7 miljoner kronor omfördelas från Arbetsmarknads­departemen­tet till Riksantikvarieämbetet, utgiftsområde 17 anslag G1, att fördelas för särskilda insatser avseende byggnadshyttor.

22 Arkeologi

Miljöpartiet anser att det måste bli enklare för fristående arkeologer att få uppdrag. Det viktigaste i sammanhanget är att kvalitetsnormer följs och till rimlig kostnad, en konkurrenssituation kan dessutom stimulera utveckling av metoder och tekniker. Regeringens förslag innebär att även när det finns fler än en utövande aktör är det upp till länsstyrelsen att överväga om det är lämpligt och ändamålsenligt att ta in förslag från fler och att anbudsförfarande får vägas mot förhållandet att det kan vara tidskrävande och därmed kostnadsdrivande. Miljöpartiet menar att det i längden är lönande att alltid ta in anbud och att det därför måste vara praxis.

Det är inte rimligt att Riksantikvarieämbetet både är tillsynsmyndighet över kulturmiljövården och själv som myndighet deltar i den arkeologiska undersökningsverksamheten. Vi föreslår därför en utredning om separation av uppgifterna.

23 Kvinnomuseum

Miljöpartiet anser att genusaspekterna skall lyftas fram inom alla områden, inte minst på våra museer. Detta anser vi vara självklart, men inte tillräckligt, och därför vill vi också att projektering påbörjas av ett speciellt kvinnomuseum. Ett sådant museum vore världsunikt och skulle med säkerhet vinna internationell uppmärksamhet. Genusforskning från världens universitet borde utgöra grund och museet lyfta fram kvinnor genom historien och belysa kvinnans ställning som t ex gudinna, moder, husslav, diva, hemmafru, yrkespersonlighet, riksdagsledamot samt gör det ur ett renodlat feministiskt perspektiv. Miljöpartiet vill utöka anslaget i utgiftsområde 17 anslag H4 med 600 000 kronor och menar att 300 000 kronor av detta utökade anslag skall gå till projekteringen kring ett kvinnomuseum.

24 Filmmuseum

Trots att Nationalkommittén för ett filmmuseum inte fick några medel i förra årets budget har deras arbete för att bevara svensk filmhistoria fortsatt. Grunderna för ett svenskt filmhistoriskt museum finns redan inom Svenska Filminstitutets filmarkiv och dokumentationsavdelning. Samlingarna omfattar även kläder, rekvisita, biografinredningsdetaljer och annat som hör den svenska filmhistorien till. Bildens betydelse för vår verklighetsuppfattning är mycket stor. Miljöpartiet anser att ett filmmuseum skulle vara mycket intressant, inte minst för att belysa den påverkan rörliga bilder har och har haft på samhällsutvecklingen och analysera filmens betydelse ur ett genusperspektiv. Miljöpartiet vill utöka anslaget i utgiftsområde 17 anslag H4 med 600 000 kronor och menar att 300 000 kronor av detta utökade anslag skall gå till projekteringen kring ett filmmuseum.

25 Centrala museer

Miljöpartiet motsäger sig beslutet att föra samman och flytta Folkens museum – etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet till ett samlat etnografiskt centralmuseum. Icke-centralisering borde gälla i högsta grad när det gäller folkens museer och Miljöpartiet anser därför att det är fel att samla de olika etnografiska museerna på ett ställe. Att olika forskningstraditioner samarbetar är naturligtvis bra, men det innebär inte att att man måste samlas till en gemensam myndighet. Vi ifrågasätter också skarpt hur organisationen skall kunna klaras utan att mer medel har reserverats för ändamålet och kan inte acceptera en hantering som innebär att andra museer tvingas dra ner i sina budgetar.

Över huvud taget ser Miljöpartiet med oro på propositionens skrivning om organisationsförändringar inom museiområdet. Vi misstänker att Musei­utredningen kan komma att föreslå att placera de 34 statliga museerna i tio enheter, för att få överblick och styrning över hela museiområdet. Ett sådant förslag riskerar att utmynna i betongorganisationer som i stället kväver den verksamhet som fungerar idag och försvårar samverkansformer som byggts upp. Miljöpartiet ifrågasätter också vilka de positiva effekterna är av att t ex organisera Nordiska museet under Historiska museet.

Ett annat problem är att det i anslagsfördelningen inte går att utläsa hur mycket som går till lokalhyror och hur mycket som går till den faktiska verksamheten, vilket innebär att anslagsnivåerna ser ut att vara större än vad de i realiteten är. Miljöpartiet föreslår därför att hyror fortsättningsvis skall redovisas separat.

26 Regionala museer

Det nya bidragssystemet för regionala museer går ut på att en nedskärning görs i den gemensamma budgeten på 2% för 1998 och 4% för 1999. Dessa medel skall sedan användas som ett riktat, tidsbegränsat stöd för museer som tar sin utgångspunkt i teman som klass, kön, generation och kulturell bakgrund. För den regionala museiverksamheten totalt blir detta då inget sparbeting, men för det enskilda museet kan det innebära nedskärningar. De teman som valts är förvisso viktiga att belysa, men passar kanske inte alla regionala museer. Miljöpartiet motsäger sig därför reformen och anser att anslagen skall fördelas utan denna styrning.

27 Media, övergripande

Ägarkoncentrationerna ökar på viktiga delar av mediemarknaden. Detta är mycket oroande då det minskar objektiviteten och mångfalden i medieutbudet, och därmed i praktiken hotar yttrandefriheten. Miljöpartiet anser att det är angeläget att motkrafter sätts in mot ägarkoncentrationer och ett allt mer ensidigt utbud. Även en på ytan frodande mångfald, t ex den nya floran av lokal- och regionalradiostationer, har i själva verket inneburit ett misslyckande; mångfalden har blivit ensidig. Tyvärr är mediasektorn idag mycket kapitalkrävande, inte minst när det gäller auktionsförfarandet av radiofrekvenser. Miljöpartiet motsätter sig denna typ av direkt koppling mellan möjlighet till medial verksamhet och stort eget kapital.

Idag tillbringar en svensk ca 5,5 timmar dagligen med någon mediaform. Det är därför angeläget att utöka konsumenternas möjlighet att påverka mediautbudet. Miljöpartiet anser därför att begreppet konsumentmakt i mediasammanhang bör utredas.

28 TV

Den tekniska utvecklingen av marksänd digital-TV kommer möjliggöra ett stort utbud av TV-kanaler med god teknisk kvalitet. Även om försök med digitala TV-sändningar nu görs på ett antal orter kommer en allmän övergång till digital-TV naturligtvis inte kunna ske över en natt, då en majoritet av den svenska TV-publiken under överskådlig tid kommer utnyttja den analoga utrustning de investerat i. De analoga TV-sändningarna måste därför fortsätta till dess övervägande delen av TV-tittarna har införskaffat teknik för digital mottagning. Detta är dock inget hinder mot att redan nu vidga basutbudet. Miljöpartiet vill därför trycka på att överskottet på rundradiokontot används för digital utveckling.

Som ett led i strävan att knyta de nordiska länderna närmare varandra borde norsk, dansk och finsk TV också ingå i det svenska basutbudet, på samma sätt som våra nordiska grannländer kan ta in svensk television i sina apparater. Miljöpartiet anser att den lag som nu ålägger företagen att i sina nät utan kostnad ha med SVT1, SVT2, TV4 och en lokal kanal skall kompletteras med ett åläggande att erbjuda kunderna en sk publicservice-kanal från i första hand Norge och Danmark. För denna tjänst skall bolagen ha rätt att ta ut en rimlig tilläggsavgift för att kunna finansiera upphovs­rättskostnader.

I Sören Holmbergs larmrapport om det minskande förtroendet för de folk­valda fanns en politikerkanal med som ett förslag på hur förtroendet skulle kunna återupprättas. Miljöpartiet anser att utbildningsradions förslag om en UR-Arena med direktsändning från regionala politiska debatter, riksdag, EU-parlament, FN och andra politiska forum är mycket bra. Kanalen föreslås också bli interaktiv genom telefonväkteri och koppling till en hemsida på Internet med länkar till politiska tal etc. Nya vägar måste prövas för att återuppväcka det allmänna intresset för politik och demokrati. En kanal där möjlighet ges att följa timslånga debatter, där politikerna slipper samman­fatta komplicerade frågor på sju sekunder eller få sitt budskap filtrerat kan vara ett steg på vägen. Erfarenheterna från C-SPAN-kanalen i USA är mycket goda, och idén är väl värd att prova även i Sverige, varför vi hem­ställer att regeringen i vårbudgeten återkommer med förslag hur UR-Arena kan finansieras.

TV-tittarnas möjlighet att styra utbudet är idag allt för dåligt. Ett problem är att kabelbolagen styr utbudet genom att bunta ihop olika kanaler till paket. Miljöpartiet anser att Sverige skall arbeta internationellt för att få till stånd regler som gör det möjligt för konsumenterna att köpa enstaka kanaler.

Den explosionsartade utvecklingen av IT-samhället har också baksidor. Elektronikprodukterna innehåller både många kända miljöfarliga ämnen och många ämnen med okända effekter på hälsa och miljö. Det förväntade teknikskiftet från analog till digital teknik kommer resultera i att en otrolig mängd TV-apparater kommer att skrotas. Ett katodrör för en 28-tums TV innehåller drygt 1 kg bly. Blyoxiden i katodstrålerör står för det största bidraget av bly från elektronik till det kommunala avfallet. Vid produkt­utvecklingen har miljöaspekterna haft en underordnad betydelse – för att nå framgångar på marknaden har tekniska prestanda varit långt viktigare. Detta gör det speciellt angeläget att få fram ett fungerande producentansvar för elektronikprodukter. Tillverkare av elektriska och elektroniska produkter måste ta ansvar för produkternas miljöeffekter. Även återförsäljarna måste ta sitt ansvar som följd av att de på marknaden för ut produkter som innehåller miljöstörande ämnen.

Det ökade utbudet av satellitburna kanaler har också inneburit problem i form av det våld som blir allt grövre och vanligare och de reklaminslag som riktas mot barn. EU-reglerna säger att ett medlemsland inte får hindra återutsändning av TV-sändningar från andra medlemsstater. Miljöpartiet anser att dessa regler inte får tolkas så att Sverige ger upp de egna lagarna utan menar att Sverige skall stå fast vid att all reklam riktad till barn under 12 år skall vara förbjuden.

Barns och ungdomars världsbild präglas av den bild media ger av omvärlden och det finns ett klart samband mellan medievåld och brottslighet. Att minska våldsutbudet i media är därför en av många nödvändiga åtgärder för att kunna bekämpa brottsligheten. Statens Biografbyrå sköter kontrollen av film och videogram, men kontrollen av videogram är idag frivillig. För att minska våldsutbudet till barn och ungdomar menar Miljöpartiet att kontrol­len skall vara obligatorisk och utsträckas till att gälla samtliga videogram. En annan metod för att begränsa mediavåldet kan vara de V-chips som kan användas för att spärra vissa TV-utsändningar. Miljöpartiet anser att möjlig­heterna att använda denna nya teknik skall utredas och att Sverige skall driva frågan även inom EU.

Att granskningsnämnden ligger under SVT är olyckligt då det innebär att man är en del av den verksamhet man är satt att granska. Miljöpartiet anser därför att granskningsnämnden skall frikopplas från SVT.

29 Film

Filmen är numera den konstform som näst musiken når flest människor. För att göra det möjligt för fler att växa i sitt kulturella skapande som oberoende filmare och för att göra det möjligt för svensk television att öka svensk kvalitetsproduktion föreslår Miljöpartiet att en utvecklingsfond bildas. Fonden kan t ex utformas som en riskkapitalfond där den egna insatsen kan variera beroende på vem som söker och till vad. Förutom svensk dramaproduktion skulle medel kunna erbjudas till novellfilm, dokumentärfilm, manus, barn- och ungdomsproduktion etc.

Medel till fonden skulle exempelvis kunna tas ur TV 4:s koncession till staten. Dessa pengar gick tidigare tillbaka till rundradiokontot. Miljöpartiet anser det mer rimligt att koncessionsavgift används till svensk kvalitets­utveckling av film och TV-produktion än att de, som idag, finansierar det statliga budgetunderskottet. Miljöpartiet föreslår därför att en utredning ska tillsättas att utreda möjligheter till någon form av utvecklingsfond.

Genom att införa en 18-årsgräns för filmer skulle tillgängligheten för de grövsta våldsskildringarna minska för ungdomar i ålder 15 till 18 år. För att inte förlora denna kommersiellt viktiga ungdomspublik skulle detta förhopp­ningsvis också kunna leda till att i alla fall svenska filmproducenter väljer att göra filmerna mindre våldsamma, dvs så att inte filmen riskerar att falla för åldersgränsen.

Ett sätt att öka konsumenternas möjlighet att styra över vilken film man väljer att se vore att stifta lag om varudeklaration över vilka våldsinslag som förekommer i filmen.

Miljöpartiet kräver också att en utvärdering görs kring de konsekvenser en mervärdesskatt på entréavgifter till biografföreställningar haft för antalet biobesök.

30 Pressen

Miljöpartiet motsatte sig mycket bestämt de nya reglerna för presstöd där utgivningen av fådagarstidningar begränsas till att kunna utges av politiska partier. Vi menar att fådagarstidningar också måste kunna ges ut av ideella organisationer, folkrörelser, religiösa organisationer m fl. Miljöpartiets intryck är att den nya definitionen helt enkelt har kommit till för att tidningar utan partibeteckning skall trilla ur presstödssystemet vilket är till skada för mångfalden i pressen och för medborgarnas vilja att skaffa sig nya informationskanaler.

Elektroniska dagstidningar kan distribueras till avsevärt lägre kostnader än tidningar som trycks på papper. Något underlag för att bedöma hur stora dessa kostnader är står inte till buds nu. Frågan om förslag till ekonomiskt stöd av elektroniska medier bör därför utredas.

31 Reklam

En av de riktigt kontroversiella delarna av Kulturutredningens slutsatser är diskussionen kring ”kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet”. Miljöpartiet anser att reklamindustrin medför många problem. Reklambaserade TV- och radiokanaler tvingas hela tiden nå en så stor publik som möjligt, vilket ofta medför att programutbudet blir allt snävare och bara rymmer det som kan tänkas intressera många, vilket i sin tur naturligtvis hotar det mångkulturella samhället. Vi vill därför bevara Sveriges Radio och Sveriges Television icke-reklamfinansierad som ett komplement till kommersiella stationer. Att reklam riktad till barn ska vara förbjudet anser vi vara en självklarhet då de kan ha extra svårt att värja sig mot reklamens budskap.

32 Kyrkan och kulturarvet

Den svenska kyrkan har under århundraden byggts upp av det svenska folket och de skatter man betalat. Sveriges kyrkobyggnader är kulturminnesmärken och speglar en del av det svenska samhällets framväxt. Det är av yttersta vikt att det historiska och kulturella arv som förmedlas genom dem bevaras till kommande generationer. Genom religionsfrihetens gradvisa införande har kyrkans ställning som en nationell enhetskyrka upphört, men även efter det att kyrka och stat skiljs åt finns en distinkt skillnad mellan svenska kyrkan och olika frikyrkor i det att kyrkan måste förbli öppen för alla, förbli en folkkyrka. För att uppfylla detta uppdrag anser Miljöpartiet att kyrkan i större utsträckning måste hållas öppen för alla – för den trosvisse likaväl som för den sökande – för gudstjänst men också som mötesplats mellan människor och mellan den enskilda människan och hennes tro. Kyrkolokaler erbjuder också ofta förnämlig akustik och passar därför utmärkt som konsertlokaler.

För Miljöpartiet innebär en kyrka öppen för alla också att alla, dvs kvinna som man, skall kunna avlägga prästexamen och få tjänst som präst. Vi ser allvarligt på det förtryck mot kvinnopräster som fortfarande förekommer runt om i landet.

33 Ungdomar

Ungdomsarbetslösheten är fortfarande skrämmande hög, med den bakgrunden är ungdomarnas möjligheter till att skapa en aktiv fritid oerhört viktig. Olika föreningar fyller här stor funktion och skall naturligtvis stödjas till att genomföra olika aktiviteter, men samtidigt får man inte glömma alla de ungdomar som av olika anledningar inte väljer att engagera sig i föreningslivet. Nya trender kommer och går och institutionalisering av verksamheter kan därför leda till att intresset för en aktivitet börjat avta när dess former väl anpassat sig till de krav som ställts för att få stöd. En ökad andel stöd riktade till enskilda projekt, t ex ett ”livespel”, skulle öka flexibiliteten och ungdomarnas möjlighet till egna initiativ, inte minst som ungdomar kan uppleva det krångligt att bilda formella organisationer.

Ungdomar tar allt tidigare del av det offentliga livet, ofta genom engage­mang i enskilda sakfrågor, däremot har engagemanget i politiska ungdoms­förbund minskat drastiskt. Dagens system med fyraåriga valperioder gör att en del är nästan 22 år gamla innan de får rösta för första gången. Miljöpartiet tycker det är på tok för gammalt och vill därför sänka rösträttsåldern till 16 år såväl i kommun- och landstingsval som i riksdagsval. En sänkt rösträttsålder har också förespråkats av Ungdomsstyrelsen i rapporten ”Krokig väg till vuxen” och av Åldersgränsutredningen (C1995:2) i dess slutbetänkande. Skulle riksdagen ändå inte samla majoritet för en sänkt rösträttsålder föreslår Miljöpartiet i andra hand att rösträtten skall vara kopplad till kalenderår, så att röstberättigad är den som fyller 18 år senast 31 december valåret.

34 Friluftsliv

Sveriges medborgare har en unik möjlighet till ett rikt friluftsliv tack vare våra vidsträckta skogar och marker, men också tack vare vår allemansrätt, som garanterar var och en möjlighet att kunna ta sig fram på andras mark. Rätten finns inte reglerad i lag och riskerar därför att urholkas, i synnerhet efter vårt medlemskap i EU, då EU saknar tradition av allemansrätt. För att undvika detta vill Miljöpartiet garantera allemansrätten i grundlag. En växande sektor är turistfirmor som tjänar pengar på allemansrätten, t ex genom att arrangera forsränning. För att hindra att sådant kommersiellt utnyttjande av allemansrätten blir ett problem anser vi att lagen skall skrivas så att allemansrätten endast gäller för privatpersoner och att kommersiellt nyttjande beläggs med anmälningsplikt.

Kostnaderna för friluftsliv är mycket låga per person. För att bättre kunna erbjuda alla – från familjer med barn till handikappade eller äventyrare – möjligheter till ett aktivt friluftsliv anpassat efter de egna förutsättningarna måste olika friluftsanläggningar anpassas till olika nivåer. Miljöpartiet anser att friluftsanläggningar i stor utsträckning också skall användas för att väcka intresse för natur- och miljövårdsfrågor och för att koppla naturupplevelser och rekreation till kretsloppstänkande och budskap om det ekologiska systemet.

Människan måste leva i samklang med naturen. Vi menar att om naturen exploateras hur som helst bryts också människans självkänsla ner; respekt för naturen är detsamma som respekt för människan. Kulturpolitiken bör främja ett personligt ansvarstagande för naturens helhet så att ett ekologiskt med­vetande kan uppnås. Miljöpartiet vill därför komplettera de kulturpolitiska målen med en ny målsättning med följande eller motsvarande innebörd: ”att främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar samt att visa på en lång­siktigt hållbar livsstil med minskat beroende av myndigheter och snävt marknadstänkande.”

35 Idrott

Idrottsrörelsen är den största folkrörelsen i vårt land. Miljöpartiet anser att det är viktigt att idrotten behåller karaktären av bred folkrörelse och ser fram mot Idrottsutredningen och hoppas den skall leda till att resurser omfördelas till breddidrotten. De flesta stora investeringar som gjorts har framför allt gynnat typiska pojkidrotter. Miljöpartiet anser därför att framtida investeringar i första hand ska inriktas mot typiska flickidrotter, som t ex ridsport. Allmänheten måste garanteras tillgång till olika former av idrottsanläggningar, inte minst finns behov av anläggningar och gräsplaner i närheten av bostadsområden för spontan motion, lek och idrott. Miljöaspekter måste dock naturligtvis alltid beaktas, inte minst som stora idrottsanläggningar ofta också är stora energikonsumenter och även i övrigt har stor miljöpåverkan.

Idrott och friskvård ska gå hand i hand. Det finns också ett klart samband mellan fysisk och intellektuell utveckling. För tre av tio elever är skolidrotten den enda organiserade motionsverksamhet de deltar i, därför är skolans idrotts­lektioner av oerhörd vikt. Vi är därför positiva till att antalet idrotts­timmar nu ökar.

Utöver idrottens betydelse för hälsa och friskvård måste tyvärr också problem som skador, doping och utslagning poängteras. Det är därför viktigt att, fram för allt, ungdomsidrotten inte är ensidig eller elitistisk. Idag går utvecklingen åt fel håll då breddidrotten tappar utövare. Då det är i åldern 13–18 som ungdomar i regel tappar intresset för idrott anser Miljöpartiet att det är där de största ekonomiska satsningarna behöver göras.

Idag kan Riksrevisionsverket, RRV, inte granska hur väl idrottspolitiska mål uppfylls eftersom RF, som fördelar medlen, inte är en myndighet utan en ideell förening. Miljöpartiet anser att RF ska fortsätta fördela medlen, men att avtal skall reglera så att RRV får titta på RF:s interna material.

36 Turism

Turismen är idag världens största och mest expansiva näring. Enligt Riksbanken var den svenska turistnäringens exportvärde 26,4 miljarder kronor 1995 och totalt omsätter turistnäringen drygt 100 miljarder. Turistnäringen är samtidigt väldigt arbetsintensiv och sysselsätter idag ca 134 500 människor. Idag utgörs alltså endast ca 26% av turismen i Sverige av utländska besök, denna siffra har potential att öka väsentligt. Men en ökande turism får inte innebära att natur- och kulturvärden exploateras ovarsamt. Miljöpartiets ståndpunkt är att en ökad turism tvärtom inte bara ger möjlighet till, utan måste gå hand i hand med, aktivt bevarande av natur- och kulturvärden. Därför anser vi också att turismfrågor hör hemma i kulturutskottet snarare än i näringsutskottet, och vill vid nästa omorganisation flytta dem dit.

37 Uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor

Regeringen föreslår att 40 miljoner kronor skall anslås till de stora fackförbunden för uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor. Miljöpartiet ifrågasätter om detta anslag verkligen är väl använda pengar och anser att det i vilket fall inte är rimligt att verksamheten skall belasta kulturutskottets, i sammanhanget, marginella budget och avslår regeringens förslag.

38 Budgetförslag för utgiftsområde 17

Förslag till anslag 1998 och beräkningar 1999 och 2000, milj. kr

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

Regeringen

Miljöpartiet

Förslag

Beräknat

Beräknat

Avvikelse från regeringen

1998

1999

2000

1998

1999

2000

Totalt utgiftsområdet

Anslag

7335

7459

7615

32

42

42

A1

Statens kulturråd

26,9

27,7

28,6

A2

Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete

130,1

112,3

115,4

A3

Kulturåret 1998

83,6

A4

Nationella uppdrag

6

6

6,1

A5

Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel

67,7

134,2

138,2

B1

Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramatiska teatern, Dansens Hus och Svenska Rikskonserter

727,1

746,1

761

7

7

7

B2

Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner

602,4

540

555,3

25

25

25

B3

Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål

94,9

104,8

106,9

5,4

6

6

C1

Bidrag till regional biblioteksverksamhet

36,9

36

37,1

C2

Litteraturstöd

64,6

96,4

98,4

C3

Stöd till kulturtidskrifter

19,5

19,9

20,3

C4

Stöd till bokhandel

7,3

7,4

7,6

C5

Talboks- och punktskriftsbiblioteket

56,7

58,1

59,6

C6

Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur

13,1

13,3

13,6

C7

Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av videogram på teckenspråk

17,5

17,9

18,2

C8

Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden

3,5

3,6

3,6

D1

Statens konstråd

4,5

4,6

4,8

D2

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

42,9

43,8

44,8

D3

Nämnden för hemslöjdsfrågor

1,1

1,1

1,1

D4

Främjande av hemslöjden

16,9

17,2

17,6

D5

Bidrag till bild- och formområdet

14,7

15,3

15,8

2

2

2

E1

Konstnärsnämnden

9,2

9,5

9,8

E2

Ersättningar och bidrag till konstnärer

240,1

279,5

285,1

F1

Riksarkivet och landsarkiven

226,4

232,5

238,6

F2

Arkivet för ljud och bild

25,4

26,1

26,9

F3

Språk- och folkminnesinstitutet

27,8

28,6

29,4

F4

Svensk biografiskt lexikon

3,4

3,5

3,6

F5

Bidrag till regional arkivverksamhet

2,3

3

4,8

G1

Riksantikvarieämbetet

137

150,8

152,3

4

4

4

G2

Bidrag till kulturmiljövård och kulturstöd vid ombyggnad

236,9

242,1

247,5

G3

Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar

50

50

50

H1

Centrala museer: Myndigheter

571,9

605,8

620,8

H2

Centrala museer: Stiftelser

173,1

173,2

176,6

H3

Bidrag till regionala museer

104,6

103,1

106,2

H4

Bidrag till vissa museer

39,5

45,3

52,3

0,6

10

10

H5

Stöd till icke-statliga kulturlokaler

10

10,2

10,4

20

20

20

H6

Stiftelsen Riksutställningar

33,5

34,1

34,8

H7

Utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål

0,1

0,1

0,1

I1

Filmstöd

129,8

134,3

134,3

I2

Statens biografbyrå

7,7

7,9

8,1

I3

Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland

25,5

26,1

26,7

I4

Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete

1

1

1,1

J1

Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

36,9

37,9

38,9

J2

Forskning och dokumentation om medieutvecklingen

0,8

0,9

0,9

K1

Stöd till trossamfund

55,7

56,8

58

L1

Bidrag till folkbildningen

2418

2466,4

2515,7

-40

-40

-40

L2

Bidrag till vissa handikapp-åtgärder inom folkbildningen

70,3

71,9

73,4

L3

Bidrag till kontakttolkutbildning

8,8

9

9,2

M1

Ungdomsstyrelsen

12,1

12,4

12,8

M2

Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m.

96,4

96,4

96,4

N1

Bidrag till allmänna samlingslokaler

40

40

40

N2

Stöd till idrotten

483,2

475,2

475,2

N3

Lotteriinspektionen

19,5

20,1

20,7

N4

Nytt anslag: Stöd till demokratiutveckling

8

8

8

39 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 anvisa anslagen under utgiftsområde 17 enligt Miljöpartiets förslag i tabell under avsnitt 38,

  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 17 för åren 1999 och 2000 enligt tabell,

  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inte göra de nedskärningar i den gemensamma budgeten för regional teater-, musik- och museiverksamhet som regeringen föreslår för att kunna omfördela medel till riktade stöd,

  4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alltid ge löne- och kostnadsutvecklingskompensation i anslagen,

  5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att redovisa de nationella institutionernas hyror separat,

  6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att upprätta tydliga etiska regler för kultursponsring,

  7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att även enskilda projekt skall vara berättigade till bidrag från Statens kulturråd, om ansökan i övrigt uppfyller villkoren,

  8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Stiftelsen Framtidens kultur generellt skall skattebefrias,1

  9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att organisera Framtidens kultur under Statens kulturråd,

  10. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av effekterna på de bidrag Framtidens kultur delar ut,

  11. att riksdagen begär att regeringen skall återkomma med ett förslag på ett generellt konstnärstillägg,

  12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alla skall ha förslagsrätt till de nämnder som beslutar om bidrag och ersättningar för konstnärer,

  13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att centrumbildningarnas betydelse för kulturarbetarnas möjligheter till arbetstillfällen belyses i kommande proposition om konstnärernas ekonomiska villkor och att de i vårpropositionen ges ekonomisk förstärkning,

  14. att riksdagen hos regeringen begär en utredning kring centrum för rådgivning för dansare som står inför yrkesbyte,2

  15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en kassettskatt där viss procent av inkomsterna fördelas av staten efter kulturpolitiska mål,1

  16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat stöd till länsmusiken under anslag B 2,

  17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att endast ta beslut om 1998 års anslag till länsmusiken,

  18. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till lag som garanterar den kommunala musik- och kulturskolan,

  19. att riksdagen begär att regeringen återkommer med en kartläggning av Sveriges musikliv,

  20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat stöd till Svenska rikskonserter under anslag B 1,

  21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat stöd till lokala musikarrangörer under anslag B 3,

  22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge Norrlands musik- och dansteater ett permanent nationellt uppdrag,

  23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att särskilt beakta Norrlands musik- och dansteater under anslag B 2,

  24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat stöd till Vadstena-Akademien under anslag B 3,

  25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat stöd till Marionetteatern under anslag B 3,

  26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anslaget till de fria teatergrupperna i huvudsak används till årliga verksamhetsbidrag,

  27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Dramatens eventuella överskott skall fonderas så att en buffert finns mot framtida underskott,

  28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till Samisk teater under anslag B 3,

  29. att riksdagen begär att regeringen återkommer med en kartläggning av barn- och ungdomsteater,

  30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till Forum för världskultur under anslag B 1,

  31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Skeppsholmskyrkan kan ingå som scen för Forum för världskultur,

  32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i den kommitté som tillsätts för Forum för världskultur ingår representanter för det fria kulturlivet,

  33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konstnärlig ledare för Forum för världskultur,

  34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en prioriterad uppgift för Nordiska rådet skall vara att aktivt bevara de språk som talas i Norden,

  35. att riksdagen begär att regeringen ger tilläggsdirektiv till pågående bokutredning om effekterna av en sänkt eller avskaffad bokmoms,1

  36. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av bibliotekslagen att avgiftsfria lån kan garanteras,

  37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i ökad omfattning involvera fastighetsägare, brukare och allmänhet i Statens konstråds införskaffande av offentlig konst,

  38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till kollektivverkstäderna inom anslag D 5,

  39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att särskilt beakta Nämnden för hemslöjd under anslag A 3,

  40. att riksdagen begär att regeringen överväger att omfördela medel från utgiftsområde 16 till forskning kring folkbildning,3

  41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att låta anslaget Stöd till demokratiutveckling ligga kvar inom utgiftsområde 17,

  42. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till tillägg i plan- och bygglagen liknande det som gjorts i Norge, där kommuner kan stoppa planer för hus som inte är vackra nog,4

  43. att riksdagen beslutar att minst 1 % av den totala investeringskostnaden avsätts till estetisk utsmyckning vid infrastruktursatsningar, som byggande av vägar och broar, och vid all ny- och ombyggnad av offentliga lokaler, hyresbostäder och bostadsrätter som stöds med någon form av statligt stöd,4

  44. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att beslut rörande anslaget till icke-statliga kulturlokaler flyttas från Boverket till Kulturdepartementet,

  45. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vidga begreppet ”icke-statliga kulturlokaler” i anslagsområde H 5,

  46. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att medel överförs från arbetsmarknadsområdet till utgiftsområde 17 under anslag H 5,3

  47. att riksdagen begär att regeringen ger Länsstyrelsen i uppdrag att ge ökat stöd till dem som vill ansöka om EU:s bidrag till bevarande av odlingslandskapets kulturvärden,4

  48. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att medel överförs från arbetsmarknadsområdet till utgiftsområde 17 under anslag G 1, för stöd till bygghyttor,3

  49. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fristående arkeologers möjlighet att få uppdrag,

  50. att riksdagen begär att regeringen utreder effekterna av en separation av Riksantikvarieämbetets dubbla uppgifter,

  51. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel till projektering kring ett kvinnomuseum inom anslag H 4,

  52. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel till projektering kring ett filmmuseum inom anslag H 4,

  53. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om organisationen av ett etnografiskt centralmuseum,

  54. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidragssystemet för regionala museer,

  55. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om auktionsförfarandet av radiofrekvenser,5

  56. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om parallella analoga och digitala TV-sändningar,

  57. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att överskottet på rundradiokontot används för digital utveckling,

  58. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att komplettera TV-sändningarna med nordisk TV,5

  59. att riksdagen begär att regeringen i vårbudgeten återkommer med förslag hur UR-Arena kan finansieras,

  60. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige arbetar internationellt för att få till stånd regler som gör det möjligt för konsumenterna att köpa enstaka kanaler,6

  61. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om producentansvar för elektronikprodukter,7

  62. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reklam riktad till barn,5

  63. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatorisk kontroll av videogram,5

  64. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige arbetar internationellt för att begränsa mediavåldet med hjälp av s.k. V-chips,5

  65. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att frikoppla Granskningsnämnden från SVT,5

  66. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvecklingsfond för svensk film,

  67. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en 18-årsgräns för grova våldsfilmer,5

  68. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om varudeklaration över filmers våldsinslag,5

  69. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvärdering av konsekvenserna av en mervärdesskatt på entréavgifter till biografföreställningar,

  70. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av ekonomiskt stöd till elektroniska medier,5

  71. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om allmänhetens tillgänglighet till kyrkolokaler,5

  72. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ökad andel stöd till ungdomar som driver enskilda projekt,

  73. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sänka rösträttsåldern till 16 år,5

  74. att riksdagen – vid avslag på yrkande 73 – som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att koppla rösträttsåldern till kalenderår,5

  75. att riksdagen begär att regeringen återkommer med sådant förslag till grundlagsändring att allemansrätten tryggas,5

  76. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att koppla naturupplevelser och rekreation till kretsloppstänkande och budskap om det ekologiska systemet,

  77. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att komplettera de kulturpolitiska målen med följande eller motsvarande innebörd: ”att främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar samt att visa på en långsiktigt hållbar livsstil med minskat beroende av myndigheter och snävt marknadstänkande”,

  78. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att rikta framtida idrottsinvesteringar i första hand mot typiska flickidrotter,

  79. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att rikta de största ekonomiska satsningarna på idrott för ungdomar i åldern 13–18 år,

  80. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att reglera avtalen med RF så att RRV får ta del av RF:s interna material,

  81. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att turism måste underställas bevarande av natur- och kulturvärden,8

  82. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vid nästa omorganisation flytta turismfrågor från näringsutskottet till kulturutskottet.5

Stockholm den 4 oktober 1997

Birger Schlaug (mp)

Marianne Samuelsson (mp)

Ewa Larsson (mp)

Per Lager (mp)

Barbro Johansson (mp)

Elisa Abascal Reyes (mp)

Kia Andreasson (mp)

Peter Eriksson (mp)

Bodil Francke Ohlsson (mp)

Eva Goës (mp)

Gunnar Goude (mp)

Thomas Julin (mp)

Ronny Korsberg (mp)

Gudrun Lindvall (mp)

Annika Nordgren (mp)

Roy Ottosson (mp)

Ragnhild Pohanka (mp)

Yvonne Ruwaida (mp)

1 Yrkandena 8, 15 och 35 hänvisade till SkU.

2 Yrkande 14 hänvisat till AU.

3 Yrkandena 40, 46 och 48 hänvisade till FiU.

4 Yrkandena 42, 43 och 47 hänvisade till BoU.

5 Yrkandena 55, 58, 62–65, 67, 68, 70, 71, 73–75 och 82 hänvisade till KU.

6 Yrkande 60 hänvisat till LU.

7 Yrkande 61 hänvisat till JoU.

8 Yrkande 81 hänvisat till NU.

Gotab, Stockholm 1997