Kulturen spränger gränser och skapar möten mellan människor från olika nationer och kontinenter. Kulturen tillför samhället, regionen eller kommunen näring för det goda livets bestånd och växt. Tillgänglighet är grunden för Vänsterpartiets kultursyn. En lyckad kulturpolitik leder till att fler människor deltar i fler former av kultur. Vi anser att mer uppsökande verksamhet behövs. Ungdomars intressen måste speglas i kulturinstitutionerna. Vi vill att alla barn och unga oavsett social bakgrund skall kunna delta i kulturlivet. Skolan bör ta in kulturen i sitt ordinarie arbete. Vi vill satsa på musik- och kulturskolor. Målet är en kulturskola i varje kommun.
Många är intresserade av multimedia, men tillgången på datorer i hemmen är ojämnt fördelad. Alla måste få en chans att lära sig den nya tekniken. Staten måste därför stå för tillgängligheten.
Att svenskar inte bara är blonda och blågula utan också mörkhåriga och mångkulturella har fått för litet genomslag i kulturlivets alla delar. Musiklivet är den del som bäst och mest släppt fram nya former och uttryck, detta välkomnar vi. Vänsterpartiet menar att det även är viktigt att den invandrade kulturen visas på gallerier, teatrar och museer i större utsträckning.
Hörnstenar i Vänsterpartiets kulturpolitik är:
kulturpolitiken skall skapa aktivitet, inte bara distribuera kultur,
kulturpolitiken skall ge barn och unga rätt till att skapa själva och möta kultur,
kulturpolitiken skall aktivt se till att de olika kulturer som finns i Sverige får utrymme och möjlighet att berika och integreras med kulturlivet,
kulturpolitiken skall motverka den sociala snedfördelningen i deltagandet i kulturen.
Statens kulturpolitik skall stå för den kulturella infrastrukturen och medverka till tillgänglighet och ett mångkulturellt samhälle. Att fördela resurser på ett rättvist sätt är Kulturrådets uppgift. Det svenska musiklivet har varit jämförelsevis bra på att ta till sig former och uttryck från andra musikkulturer, att arrangera konserter och turnéer. Teater- och bildkonstområdet är betydligt sämre och museerna har ännu inte börjat samla på, beskriva och gestalta det nya Sverige som nu håller på att växa fram.
Vänsterpartiet anser att de statliga kulturpengarna måste fördelas på ett rättvist sätt. I dagens proposition har vi statistik där vi kan se hur kulturstöden fördelat sig över landets olika regioner och mellan olika regioners invånare. Tyvärr kan vi dock ännu inte läsa ut hur de statliga kulturpengarna fördelar sig på kön. Vänsterpartiet anser att sådan statistik är nödvändig.
För perioden 1997–1999 har Backateatern i Göteborg, Film i Väst i Alingsås, Kulturskolan Rosteriet i Luleå, Falun Folkmusik Festival, Malmö Konsthall och Arbetets Museum i Norrköping fått s k nationella uppdrag. Vänsterpartiet föreslår nu att ytterligare två kulturverksamheter tilldelas nationella uppdrag för tiden 1998–2000 och får vardera 1 miljon kronor om året under tre år. Det ena uppdraget bör tilldelas Tom Tits Experiment i Södertälje med sin unika kombination av konst, vetenskap och pedagogik. Det andra uppdraget bör tilldelas Barnkulturcentrum i Eskilstuna, inkluderande Barnbildsarkivet. Båda dessa institutioner har en inriktning på att stimulera barns och ungdomars nyfikenhet, skaparlust och vetgirighet. Vi fördelar 2 miljoner utöver regeringen på anslaget A 4.
Vänsterpartiet markerade på ett tidigt stadium att Södra Teatern inte var en lämplig plats för att inrymma ett tänkt världskulturhus. Vi framförde Kulturhuset i Stockholm som den naturliga platsen för en sådan verksamhet, men betonade samtidigt att verksamheten inte borde knytas till en plats, utan att utgångspunkten borde vara att skapa många platser och scener för kulturmöten och kulturverksamheter i världskulturell anda. För Kulturhuset vid Sergels torg som navet i denna verksamhet talar också att det nu finns långtgående planer på att förlägga ett världsbibliotek dit. Eftersom förslaget att förlägga ett världskulturhus till Södra Teatern saknar parlamentariskt stöd i Stockholm har frågan nu tagit en ny vändning. I stället för ett världskulturhus föreslås nu att ett forum för världskultur inrättas som en försöksverksamhet. Enligt Vänsterpartiets uppfattning skall forum inte syssla med bidragsutdelning. Inte heller är det nödvändigt att forums kanslilokaler ligger i Södra Teatern. Vänsterpartiet anser att Södra Teatern skall fortsätta att vara en gästspelsscen med ett brett och folkligt utbud, vilket inte utesluter en repertoar med ett ökat inslag av internationella och mångkulturella föreställningar. Vidare bör den kommitté som skall driva forums verksamhet i huvudsak bestå av företrädare för det fria kulturlivet. Inrättandet av ett världsbibliotek i Kulturhuset bör ses som ett gemensamt ansvar av staden, landstinget och staten.
Vänsterpartiet föreslår att regeringen intensifierar arbetet på det mångkulturella området i form av ett övergripande handlingsprogram. Detta handlingsprogram kan sammanställas av redan genomförda forskningsrapporter, seminarier och konferensers resultat och dokumentation. För att ytterligare sätta fokus på integrationssträvandena bör varje kulturområde arbeta fram konkreta handlingsplaner vad gäller verksamhetens innehåll och invandrares deltagande.
Vänsterpartiet föreslår vidare att folkbildningsorganisationerna genom de lokala studieförbunden ges ett särskilt uppdrag att identifiera och stärka invandrarkulturerna.
Kulturrådet skall fördela pengar efter de av staten uppställda målen. Fördelningen sker till teater, dans, musik, konst, museer, utställningar, litteratur, folkbibliotek och delvis folkrörelserna. Även centrumbildningarna får sina bidrag över detta anslag. Vår syn på centrumbildningarna skiljer sig från regeringens. Enligt Vänsterpartiet fyller centrumbildningarna i huvudsak en viktig funktion för det icke institutionsbundna kulturlivet, som samarbetsorgan, informatör, opinionsbildare och arbetsförmedlare. Det är ett mångfacetterat verksamhetsområde Kulturrådet har att fördela pengar till. För att alla delar av Sverige skall nås av kultur av hög kvalitet är det nödvändigt att kulturverksamheter ges möjlighet att turnera. Ett bidrag för att ge de fria dans- och teatergrupperna möjlighet att turnera skulle vara ett effektivt sätt att ge dem möjlighet att konkurrera med de kommersiella grupperna och höja kvaliteten inom barnteatern. Det skulle främst användas i storstadsområdenas miljonprogramsområden, men också till andra teaterfattiga områden i landet. Vänsterpartiet föreslår att 10 miljoner kronor extra avsätts till detta för Kulturrådets räkning. Vänsterpartiet föreslår också att stödet till internationellt kulturutbyte förbättras genom att Statens kulturråd får ett anslag utökat med 3 miljoner kronor.
I den nya budgetprocessen fastställer riksdagen utgiftsramarna efter förslag från regeringen. Utifrån dessa ramar och andra riksdagsbeslut fastställer regeringen sedan regleringsbreven. Den slutliga tilldelningen av anslagen blir därmed en regeringsfråga. Vänsterpartiet vill betona vikten av att regleringsbreven som utfärdas väl står i överensstämmelse med riksdagens beslut. Det bör inte i ett regleringsbrev förekomma en avsevärd minskning av ett anslag som inte följer av något riksdagsbeslut.
Regeringen vill själva fördela 26 miljoner kronor för tillfälliga insatser i syfte att upprätthålla verksamhetens konstnärliga nivå hos institutioner i förändring. Vänsterpartiet vill fördela 16 miljoner kronor av dessa 26 miljoner på annat håll inom utgiftsområde 17. Kvar för regeringens disposition blir då 10 miljoner kronor.
Det är inte utan anledning man kommer att tänka på den kulturslakt som Göteborgs stadsteater blivit utsatt för. Statens kulturpolitik skall stå för långsiktighet och konstnärlig kvalitet, inte för tillfälliga insatser. Det är viktigt att dessa pengar inte går till ombyggnader eller lokaler utan används till utvecklande verksamhet i enlighet med Vänsterpartiets förslag.
År 1998 blir Stockholm Europas kulturhuvudstad efter ett initiativ som togs av Vänsterpartiet i Stockholms kommunfullmäktige. Den särskilda kultursatsningen detta år skall dock inte begränsas till Stockholm, utan hela landet skall beröras. Kulturåret 1998 måste bli ett avstamp för fortsatta offensiva satsningar på kultur de kommande åren. Vänsterpartiet ser mycket positivt på att Sverige under detta år står som värd för en mellanstatlig Unescokonferens om kultur och mänsklig utveckling. Detta sammanfaller med att Sverige innehar ordförandeposten i Nordiska rådet. Både värdskapet och ordförandeskapet ger Sverige möjligheter att lyfta fram kulturens viktiga roll i dagens värld.
På grund av att frågan nyligen behandlats lägger vi inte nu fram några förslag i denna fråga, vi inväntar utvärderingen av projekten.
Vi drar slutsatsen att det behövs särskilda insatser för barn och ungdom. Hela den ”socialisationsprocess” som finns inbyggd i barnomsorgen, i grundskolan och gymnasieskolan, i satsning på kommunala musikskolor, i föreningslivet etc bygger på den grundläggande tanken att alla har rätt att möta, pröva på, delta i olika kulturella verksamheter. Det är en rättvisefråga och en jämlikhetsfråga att alla oberoende av föräldrarnas samhällsklass och utbildningsnivå skall ges möjligheter att delta i kulturlivet. Därför skall läroplaner, barnomsorgs- och skolplaner innehålla också kulturpolitiska mål. När kommunerna nu tvingas till i många fall mycket drastiska nedskärningar är det – förutom i den vanliga kultur- och biblioteksverksamheten, föreningsverksamheten – också barnomsorgen, skolan och fritidsverksamheten som får vidkännas stora besparingar. Det innebär bl a att kulturens villkor försämras, på många håll mycket drastiskt, på de områden där kulturen kan möta alla barn och ungdomar.
Det räcker inte med att museer och teatrar aktiverar sig gentemot denna grupp, om inte skolan och barnomsorgen har råd att använda sig av dem. Då blir det de föräldrar som har intresse och ekonomi som låter sina barn utnyttja dessa institutioner. De 3 miljoner som Kulturrådet har att fördela för utveckling av ungdomskultur föreslår Vänsterpartiet skall höjas till 8 miljoner kronor från och med 1998 års budget. Vi fördelar ytterligare 5 miljoner kronor under anslaget A 2.
En av de viktigaste insatser som kan göras för att stödja och utveckla barns och ungdomars konstnärliga skapande är att utveckla de kommunala musikskolorna till kulturskolor. För att ytterligare stärka kulturen vill Vänsterpartiet att kulturskolor skall bli en kommunal angelägenhet och skrivas in i skollagen. Kulturskolor blir därmed ett kommunalt ansvar. Kulturskolan bör som grundskolan vara avgiftsfri. Vänsterpartiet begär en parlamentarisk utredning om huruvida kulturskolan kan omfattas av skollagen. Vidare föreslår vi i budget 1998 att 10 miljoner kronor i riktat stöd utgår till kulturskolor att fördelas genom Kulturrådet under anslag A 2.
Se mediamotion.
Nationalscenerna Operan och Dramaten bör enligt Vänsterpartiet ha fler uppsättningar för barn och ungdom. Enligt budgeten har antalet barn- och ungdomsföreställningar ökats vid regionteatrarna samt minskat för Dramaten, Riksteatern och de fria grupperna.
Vänsterpartiet ser mycket positivt på en nationalscen i norr. Det bör bli en bred kultursatsning där flera delar av regionen samverkar. Det är angeläget att en nationalscen i norr ges statliga anslag i den omfattning som behövs för att starta ett så stort kulturprojekt. Vår utgångspunkt är den planering som Norrlands musik- och dansteater gjort. Vi vill anslå ytterligare 14 miljoner kronor till nationellt uppdrag för en nationalscen i norr.
Tendensen på barnteaterområdet är att de statsunderstödda teatergrupperna och ensemblerna minskar sin verksamhet och i stället ökar de rent kommersiella teatrarna sin verksamhet. Det har medfört en kvalitetsförsämring. Anledningen är att kommersiella grupper använder sig av stordrift, fyller stora salonger, men intresserar sig inte för pedagogiken, samtalet, för- och efterarbetet. Därför är ett ökat stöd till de kvalitetsinriktade fria teatergrupperna viktigt. Anslaget till de fria teatergrupperna bör i huvudsak användas som årligt verksamhetsbidrag och fördelas till de grupper vars verksamhet bedrivs i enlighet med de kulturpolitiska målen.
Problemet är, förutom kostnadsutvecklingen för grupperna, att arrangörernas möjligheter att anlita de fria teatergrupperna minskat i hela den kommunala verksamheten och inom föreningslivet på grund av den ekonomiska situationen.
Vi föreslår att anslaget för de fria grupperna höjs med 5 miljoner kronor.
Vänsterpartiet stöder regeringens förslag att ge Sametinget i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att etablera en fast samisk teaterinstitution. En samisk nationalscen i samverkan med landsting och kommuner i det berörda området skulle vi se som mycket positivt. Inte heller i år finns någon full beskrivning av hur Sametinget fördelar sina kulturmedel. Vi ser fram emot att i nästa budgetproposition se en sådan sammanställning.
Regeringen föreslår att länsmusikorganisationens anslag minskar med 50 miljoner kronor under perioden 1998 till 1999. Vänsterpartiet anser att principen att kunna omfördela anslag utifrån måluppfyllelsekriterier är riktig. Problemet här är att man ställer olika musikergrupper mot varandra, vilket är olyckligt om man samtidigt vill spränga gränser mellan olika musikformer och se nya samarbetsformer ute i regionerna.
Vänsterpartiet föreslår därför att länsmusikens sparkrav minskas med hälften till 25 miljoner kronor. De insparade medlen omfördelas till arrangörsstöd. Under 1998 fördelas därmed ytterligare 12,5 miljoner kronor till länsmusiken och 12,5 miljoner kronor till arrangörsstöd. Kulturpolitiskt är det viktigt att flytta över tyngdpunkten från producenterna till konsumenter och arrangörer.
Vänsterpartiet ser positivt på att nu utreda frågan om införande av en tomkassettskatt. Vänsterpartiet anser att utredningsuppdraget skall innefatta hur en tomkasettavgift kan komma de delar av kulturlivet till del, som blir lidande av inkomstbortfall på grund av piratkopiering av musik och film. Det är angeläget att avsätta pengar för att stödja folkkultur som oftast inte har någon känd upphovsman. Vänsterpartiet föreslår i detta sammanhang att medel avsätts i en fond som kommer de drabbade kulturgrenarna till godo.
I föregående års proposition föreslås att det statliga stödenhetssystemet förändras. Det föreslås även att från och med år 1997 skall Statens kulturråd årligen avsätta två procent av anslaget så att de särskilda medlen vid ingången av år 1999 motsvarar sex procent av anslagen. Vänsterpartiet menar att regionala och lokala teater- och dansinstitutioner har en mycket svår situation och vi avser därför att höja anslaget med 13 miljoner kronor 1998.
Vidare föreslår vi att hela grundbidragssystemet ses över. Det är inte rimligt att institutioner måste ha över 100 procents beläggning för att klara sin verksamhet. Regeringen bör skyndsamt utreda de regionala teater-, dans- och musikstöden.
Under detta anslag anvisas bl a statsbidrag till mindre ensembler och fria grupper, samt till vissa mindre teaterinstitutioner av nationellt intresse. Vänsterpartiet anser att Teaterladan i Eskilstuna är en institution av internationellt intresse. Vi föreslår därför att den skall ingå i Drottningholmsteaterns anslags- och verksamhetsområde.
Vi har konstaterat att läsandet och läsförståelsen är intimt kopplade till social bakgrund. Med ambitionen att öka läsandet och minska kulturklyftorna hos barn och ungdomar måste staten också satsa på litteratur i de miljöer där kortutbildade föräldrar vistas. Därför menar Vänsterpartiet att staten bör uppmuntra och ge tillfälliga bidrag till kommuner eller enskilda arbetsplatser som med arbetsplatsbibliotek vill satsa på läsandet och språket.
De senaste årens besparingar i kommunerna har lett till att många arbetsplatsbibliotek lagts ner. Vi vill påstå att många av dessa arbetsplatsbibliotek har lagts ner på grund av att det aldrig formulerats och nedtecknats en lokal facklig målsättning med arbetsplatsbiblioteket. Därför skall ett framtida statligt bidrag till arbetsplatsbiblioteken kopplas till att den lokala fackliga organisationen på arbetsplatsen skriftligt formulerar syfte och mål med arbetsplatsbiblioteket. Vi föreslår därför i vår budgetmotion att anslaget till arbetsplatsbibliotek förstärks med 1,5 miljoner kronor till tidsbegränsade bidrag för arbetsplatsbibliotek.
Enligt betänkande 1996/97: KrU1 Kulturpolitik skall regeringen återkomma med förslag på kvalitetssäkring vad gäller folkbiblioteken. Regeringen bör snarast utarbeta förslag till kvalitetssäkring och återkomma med förslag till riksdagen.
Vi anser att ett handlingsprogram för att främja språket behövs. Men inte bara språket i sig, utan möjligheterna för människor att tillägna sig och utveckla sitt språk. Vänsterpartiet konstaterar att investeringar som syftar till läskunnighet och läsförståelse hos alla medborgare är en viktig försäkring och den bästa garantin för att informationssamhället inte parallellt leder till ett tvåtredjedelssamhälle. Problemet är att de som har de största behoven av kulturella uttrycksmedel är de som efterfrågar dem minst. Vänsterpartiet föreslår att en parlamentarisk utredning tillsätts för att utarbeta ett handlingsprogram och metoder för hur människor kan utveckla sitt språk.
Vänsterpartiet anser att det tryckta ordet på sikt skall belastas med lika moms – 6 %, vilket innebär en sänkning av bok- och tidskriftsmoms med 19 %.
Regeringen skriver att ett av verksamhetsområdets centrala problem är den samtida bild- och formkonstens svaga ställning utanför landets storstadsområden. Regeringen kommer därför att under år 1998 ge Statens kulturråd, Statens konstråd, Konstnärsnämnden med Bildkonstnärsfonden, Riksutställningar och Statens konstmuseer med Moderna museet ett gemensamt uppdrag att utreda hur de statliga insatserna skall utformas så att fler kan ta del av god kvalitet oavsett var man bor i landet. Vänsterpartiet delar denna uppfattning.
Vi vill föreslå följande. Vi har ett väl utbyggt nätverk av folkbibliotek i Sverige. De flesta bibliotek har ytor där det går att ställa ut bild och form samt konsthantverk. Genom att använda detta redan fungerande distributionsnät kan en ansvarig institution som exempelvis Moderna museet fungera som en motor för att nå ut med bild och form samt konsthantverk i hela landet.
Utställningsverksamhet bedrivs även genom Sveriges konstföreningars riksförbund och Folkrörelsernas konstfrämjande. Vänsterpartiet vill för att ytterligare stödja deras utställningsverksamhet anslå ytterligare 1 miljon kronor.
Kulturarbetaren har fått det tufft ekonomiskt under senare år. De dåliga offentliga finanserna gör det svårare att sälja sina verk och uppsättningar. Inkomstlösheten gör det svårt för kulturarbetaren att leva på sitt arbete och den generellt svåra arbetssituationen gör det svårt för kulturarbetaren att hitta tillfälliga försörjningsjobb. Staten bör öka antalet långtidsstipendier och höja författarnas biblioteksersättning, även a-kassereglerna måste ytterligare ses över eftersom reglerna utestänger många kulturarbetare. Kulturarbetarnas ekonomiska villkor har successivt försämrats.
Vänsterpartiet delar regeringens uppfattning att konstnärernas försörjning i största möjliga mån skall baseras på ersättning i direkt anslutning till deras arbete. Men arbetslösheten bland kulturarbetare är högre än bland någon annan yrkesgrupp. Ändå saknas det inte arbetsuppgifter för kulturarbetarna. De är ofta sysselsatta med mycket meningsfulla arbetsuppgifter inom sina yrkesområden, men ersätts via olika arbetsmarknadsåtgärder. Många, också mycket kända kulturarbetare, tvingas till en förnedrande rundgång mellan ordinarie jobb, projektanställningar och arbetsmarknadsåtgärder. I själva verket finansieras en stor del av kultursektorn av AMS. Detta är inte rimligt. De utredningar om konstnärernas arbetsmarknad som nu pågår bör syfta till att överföra en del av dessa arbetsmarknadspengar till kultursektorn så att fler ordinarie jobb kan skapas.
Enligt propositionen har antalet kvinnor inom de konstnärliga yrkena ökat markant. 50 % kvinnor sökte bidrag från Konstnärsnämnden. Trots detta tillföll 56 % av bidragen männen. Vänsterpartiet förutsätter att Konstnärsnämnden arbetar för en rättvis könsfördelning vad gäller bidragen. Inom konstgruppen är dock skillnaden stor vad gäller könsfördelningen mellan olika konstområden men enligt Vänsterpartiet skall inte detta ge utslag i det samlade resultatet för fördelning.
Under innevarande år har Konstnärsnämnden presenterat en studie av dansarnas situation. Studien visar på de problem som finns för yrkesverksamma dansare. Vi föreslår därför att en utredning tillsätts som ser över på vilket sätt staten kan stödja dansare i sitt yrkesbyte, vilket ofta inträffar vid en ålder av 40–45 år. Se hemställan i flerpartimotion.
Vänsterpartiet anser att länskonstnärerna skall främst vara en resurs för amatörkulturen.
Regeringen skriver: ”Den statliga arkivpolitiken ligger fast.” Vänsterpartiet anser att den behöver förändras. Propositionen är passiv och beskriver arkivens funktion som myndighet och förvaltare/förvarare. Arkivens andra uppgifter – att skapa kännedom om kulturarvet och att öka tillgängligheten till arkivens material behandlas knappt.
Informationsteknikens utveckling har medfört en helt ny situation och nya möjligheter för arkiven. Det borde på sikt kunna medföra ett helt nytt arbetssätt, en bättre samordning, ett helt annat utnyttjande av personalresurserna och ge en högre grad av effektivisering.
För detta krävs stora investeringar i utbildning av personal, i teknisk utrustning, i resurser för att överföra arkivalier till datoriserade system och register och att samordna arkiven med museernas samlingar och bibliotekens bestånd i enhetliga söksystem. Detta skulle revolutionera användandet av arkiven och föra ut materialet till helt nya användargrupper. Arkiven skulle kunna användas oberoende av var i landet man är bosatt och lättare kunna utnyttjas av funktionshindrade. Arkivväsendet bör göras mer effektivt anser Vänsterpartiet. Den nya tekniken gör arkiv och dess lager till en verksamhet som med fördel kan utlokaliseras.
Vänsterpartiet föreslår att en utredning tillsätts för att se över hela arkivväsendet, dess resursutnyttjande, dess lokalisering och möjligheterna i en ny informationsteknisk tid. Målet bör vara att nya grupper skall använda arkiven.
Folkrörelsearkiven anlägger underifrånperspektivet på det senaste århundradets svenska historia. De förvaltar samlingar som speglar folkets egna tankar, föreställningar, handlingar och symboler. De beskriver historien från den lokala och den regionala nivån. Vänsterpartiet ser att regeringen tagit fasta på Vänsterpartiets förslag från den kulturpolitiska propositionen vad gäller folkrörelsearkiven. Förslaget innebär att folkrörelsearkiven inordnas i arkivsystemet genom stödenheter och egna anslag. Vi ser med tillfredsställelse att de nu får rimliga ekonomiska villkor för sitt insamlande, dokumenterande, vårdande och förmedlande verksamhet. Folkrörelsernas Arkivförbund samordnar de lokala och regionala folkrörelsearkiven och svarar också för utbildning, rådgivning och information.
Roll- och ansvarsfördelning har utvecklats inom kulturmiljöorganisationen på stats-, regional- och länsnivå. Staten fördelar pengar medan verksamheten genomförs regionalt. Vänsterpartiet menar dock att uppföljningen från statens sida måste förbättras. Det är viktigt att veta hur de statliga pengarna har utnyttjats och hur kulturmiljösektorns mål har efterlevts. Regeringen bör återkomma med förslag på hur utvärderingen skall genomföras och redovisas till Riksantikvarieämbetet och riksdagen.
Vänsterpartiet anser att ett Kvinnomuseum bör inrättas. På flera håll i landet finns i dag små museer som fokuserar på kvinnor. Vad vi saknar är en institution med ett nationellt ansvar. Museer är platser där historien skall tolkas och gestaltas. Det har de senaste åren blivit alltmer uppenbart att det hittills varit en historia sedd med mansögon. Inom olika vetenskapliga discipliner har forskningen i ökad utsträckning uppmärksammat skillnader i mäns och kvinnors situation. Inom den historiska forskningen har kvinnors historia kallats den ”glömda” eller ”osynliga” historien. Kvinnors historia håller på att få tydligare konturer och forskningen kring könsrelationer och kvinnors liv i historien och nutiden är ett växande forskningsfält.
Det finns ett ökat behov hos svenska kvinnor och män att förstå sig själva och att söka sina rötter i sociala och kulturella miljöer. Det finns därför ett behov av ett museum som i framtiden tar på sig uppgiften att insamla och systematiskt behandla och bearbeta föremål och information om kvinnors situation. Utrymmet på de i dag redan etablerade museerna i landet och i den nuvarande museistrukturen gör det befogat att upprätta ett separat museum för att gestalta kvinnors historia. Vänsterpartiet föreslår att detta museum etableras i närheten till universitetsforskning och i ett område med en aktiv förening med mål att starta ett kvinnomuseum. Vi föreslår att 1 miljon kronor avsätts för projektering av ett kvinnomuseum.
Vänsterpartiet vill stimulera barn att gå på museum. Enligt statistik från Statistiska centralbyrån 1996 har visningar för grupper från förskolor och skolor minskat från 45 000 för år 1994 till 39 000 för 1995. En orsak kan vara det nya läraravtalet, vilket innebär att lärare inte ges kompensation för den tid de tar i anspråk för studiebesök på bl a museum. En annan orsak kan vara att museerna tar entréavgifter även för barn. Vänsterpartiet anser därför att barn bör få gå gratis på de museer som får statliga bidrag.
Enligt statistik från riksdagens utredningstjänst har redan 10 av 23 statliga museer fri entré för barn och totalt har hela 129 museer i Sverige fri entré för barn. Vi vill utreda förutsättningarna för barns och studerandes möjligheter att fritt få gå på museer. I utredningsuppdraget bör även ingå att se på de eventuella konsekvenser som minskade biljettintäkter medför för museerna, hur läraravtal och timplaner ser ut och hur detta påverkar barns möjligheter att inhämta kunskap på museerna samt utreda vilka pedagogiska resurser som finns på de statsunderstödda museerna för att ta emot barngrupper. Utredningen skall föreslå åtgärder som förbättrar barns och studerandes möjlighet att inhämta kunskaper på våra statsunderstödda museer.
Vänsterpartiet står bakom förslaget att inrätta ett Världskulturmuseum i Göteborg. Intentionerna att skapa något helt nytt och att bättre samordna befintliga museiresurser är goda. Det nya museet får dock inte skapas till priset av att den utåtriktade och pedagogiska verksamheten vid övriga museer försämras. Tvärtom borde det genom en samordning finnas möjligheter att också förstärka de publika verksamheterna vid Folkens museum, Östasiatiska museet och Medelhavsmuseet i Stockholm.
Vänsterpartiet avser att med hänvisning till de ekonomiska svårigheter som institutionerna har öka grundbidraget med 2 miljoner kronor.
I budgetpropositionen får man intrycket att förutsättningarna för riktade bidrag har ändrats. I propositionen skriver regeringen:
Bland annat mot bakgrund av de ekonomiska svårigheter som vissa institutioner redovisar anser regeringen att avsättningen för år 1998 bör ligga kvar på nuvarande nivå, som är 2 %. För åren 1999 och 2000 räknar regeringen med att 4 % resp. 6 % av stödet skall avsättas till riktade bidrag.
Vänsterpartiet vill vidhålla det beslut som fattats, nämligen att från och med år 1997 skall Statens kulturråd årligen avsätta 2 % av anslaget så att de särskilda medlen vid ingången av år 1999 motsvarar 6 % av anslagen. Det vill säga 2 % 1997, 2 % 1998 samt 2 % 1999. I nuvarande budget får man uppfattningen att det föreslås 4 % avsättning 1999 samt ytterligare 6 % avsättning 2000.
Stödet bör ökas, det räcker inte på lång väg för alla de ansökningar som kommer in. Vi föreslår därför en översyn och förslag på hur stödet bättre kan anpassas till de behov som finns.
Se separat motion.
Forskning på områden som rör kulturens bevarande är av stor vikt. Olika material och tekniker måste arbetas fram för ett så effektivt resursutnyttjande som möjligt. De bygghyttor som bedriver praktiskt tillämpat hantverk bör ses som en del i forskningsarbetet.
Vänsterpartiet vill stödja forskning på folkbildningsområdet, dess pedagogik och inlärningsmetoder. Vi föreslår att forskningsmedel avsätts för folkbildningsforskning med 1 miljon kronor. Ungdomsforskning se särskild motion.
Se separat motion.
Se separat motion.
Se separat motion.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av könsuppdelad statistik på kulturområdet,
att riksdagen till A 4 för budgetåret 1998 anvisar 2 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit för nationella uppdrag enligt vad i motionen anförts,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett forum för världskultur utan ansvar för bidragsgivning,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gemensamt ansvar för inrättandet av ett världsbibliotek i Kulturhuset,
att riksdagen hos regeringen begär ett handlingsprogram för mångkultur enligt vad i motionen anförts,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilt uppdrag för folkbildningsorganisationer att identifiera och stärka invandrarkulturer,
att riksdagen till A 2 för budgetåret 1998 anvisar 10 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit för teatersatsningar enligt vad i motionen anförts,
att riksdagen till A 2 för budgetåret 1998 anvisar 3 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit för internationellt kulturutbyte enligt vad i motionen anförts,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regleringsbrev,
att riksdagen till A 2 för budgetåret 1998 anvisar 16 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit eller således 10 miljoner kronor enligt vad i motionen anförts,
att riksdagen till A 2 för budgetåret 1998 anvisar 5 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller således 8 miljoner kronor enligt vad i motionen anförts för utveckling av ungdomskultur,
att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk utredning om huruvida kulturskolan kan omfattas av skollagen,1
att riksdagen till A 2 för budgetåret 1998 anvisar 10 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslår för kulturskolor enligt vad i motionen anförts,
att riksdagen till B 2 för budgetåret 1998 anvisar 14 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslår för en nationalscen i norr enligt vad i motionen anförts,
att riksdagen till B 3 för budgetåret 1998 anvisar 5 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslår för de fria grupperna enligt vad i motionen anförts,
att riksdagen till B 2 för budgetåret 1998 anvisar 25 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslår för länsmusiken enligt vad i motionen anförts,
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om införande av tomkassettskatt enligt vad i motionen anförts,2
att riksdagen till B 2 för budgetåret 1998 anvisar 13 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslår för regionala och lokala teater- och dansinstitutioner enligt vad i motionen anförts,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en skyndsam utredning av grundbidragssystemet,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Teaterladan i Eskilstuna inom Drottningholmsteaterns anslags- och verksamhetsområde,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidrag och uppmuntran till arbetsplatsbibliotek,
att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar 1,5 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslår för arbetsplatsbibliotek enligt vad i motionen anförts,
att riksdagen hos regeringen begär förslag till kvalitetssäkring av folkbiblioteken enligt vad i motionen anförts,
att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk utredning med uppgift att utarbeta ett handlingsprogram för språket enligt vad i motionen anförts,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om enhetlig moms på det tryckta ordet,2
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkbiblioteken som utställningsplats för bild, form och konsthantverk,
att riksdagen till D 5 för budgetåret 1998 anvisar 1 miljon kronor utöver vad regeringen föreslår för Sveriges konstföreningars riksförbund och Folkrörelsernas konstfrämjande enligt vad i motionen anförts,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mäns och kvinnors villkor inom konsten,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dansare,3
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om amatörkultur,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arkivväsendets effektivitet,
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om arkivväsendets resursutnyttjande, lokalisering och möjligheter i en informationsteknisk tid enligt vad i motionen anförts,
att riksdagen till H 1 för budgetåret 1998 anvisar 1 miljon kronor utöver vad regeringen föreslår för projektering av ett kvinnomuseum enligt vad i motionen anförts,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att barn bör få gå gratis på museer som uppbär statliga bidrag,
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om gratis entré på museer för barn och studerande,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om världskulturmuseet,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regleringsbrev,
att riksdagen till H 3 för budgetåret 1998 anvisar 2 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslår för grundbidraget till regionala museer enligt vad i motionen anförts,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av stödet till icke-statliga kulturlokaler,
att riksdagen till J för budgetåret 1998 anvisar 11 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslår för folkbildnings- och ungdomsforskning enligt vad i motionen anförts.
|
Johan Lönnroth (v) |
|
|
Hans Andersson (v) |
Ingrid Burman (v) |
|
Lars Bäckström (v) |
Owe Hellberg (v) |
|
Tanja Linderborg (v) |
Eva Zetterberg (v) |
|
Charlotta L Bjälkebring (v) |
Per Sundgren (v) |
1 Yrkande 12 hänvisat till UbU.
2 Yrkandena 17 och 25 hänvisade till SkU.
3 Yrkande 29 hänvisat till AU.
Gotab, Stockholm 1997