1 Inledning
2 Ny lagstiftning och inrättande av mediamyndighet
3 Mångfalden och klassamhället
4 Dagstidningar
5 Tidskrifter
6 Radio och TV
6.1 Publicservice – allmänhetens radio och TV
6.2 Folkbildningskanal
7 Allemans Radio och TV – lokala radio- och TV-sändningar,
7.1 TV
7.2 Radio
8 Satellitsända TV-kanaler
8.1 Förstärkning av EU-direktiv
8.2 EU:s medieprogram
9 Digital sändningsteknik
9.1 Analoga och digitala sändningar parallellt
9.2 Utvecklingen av kabelkanaler
10 Filmproduktion – filmdistribution
10.1 Förhandsstöd och efterhandsstöd
10.2 Biografer
10.3 Utvidgning av förhandsgranskning
11 IT
11.1 Tillgänglighet beror på klass
11.2 Multimedieverkstäder
11.3 Fler har ansvar för IT
12 Skolan
13 Cd-rom
14 Hemställan
Vänsterpartiet anser att yttrandefrihet är en av det demokratiska samhällets grundförutsättningar. Den är absolut och får inte ifrågasättas så länge den inte inkräktar på andras rättigheter – kvinnor, barn, minoriteter eller i rasistiskt syfte. Demokrati förutsätter yttrandefrihet för alla men förutsätter också allas tillgång till uttrycksmedel som är nödvändiga för att kunna påverka samhällsutvecklingen. För att detta skall bli möjligt krävs det insatser från samhället.
Mediekoncentrationen innebär att alltfler opinioner och åsiktsströmningar inte blir representerade eller blir undertryckta. Mångfalden reduceras och i kombination med att reklamfinansieringen blir en allt vanligare intäktskälla likformas innehåll och kvalitén sjunker. Familjen Bonniers inflytande över medieområdet ökar, Jan Stenbecks TV-kanaler och produktionsbolag går nu även in på tidningsmarknaden.
I tryckfrihetsförordningen slås principen om etableringsfrihet fast. Det står varje svensk medborgare eller juridisk person fritt att utge tryckta skrifter. Samtidigt så är det Konkurrensverket som skall stå för att det är en levande konkurrens även inom det här området. Dessa två lagar, tryckfrihetsförordningen i grundlagen och konkurrenslagen, står i konflikt med varandra: Samtidigt som det råder etableringsfrihet i grundlagen skall Konkurrensverket med stöd av konkurrenslagen förhindra förvärv om köpet leder till snedvriden konkurrens.
Mediepolitiken är en del av samhällets kulturpolitik. Den berör teknik, ekonomi och innehåll. Vänsterpartiet bejakar teknisk utveckling samtidigt som vi anser att ett gemensamt samhällsansvar är nödvändigt för att de teknologiska framstegen skall bidra till jämlikhet, jämställdhet mellan könen, demokrati och ett humanistiskt samhälle. Det vi önskar är ett samhälle där människor finner gemenskap och känner engagemang för varandra.
Mediepolitik handlar om makt. Mediernas makt ökar. Medieföretagen inte bara speglar vad som sker, de bidrar också till att skapa och styra opinioner, skeenden och värderingar.
Utifrån ett vänsterperspektiv är mediepolitikens viktigaste uppgift därför att bygga makten för de maktlösa, begränsa makten för de stora koncernerna samt fördela makten till många. Det vill säga att ge alla möjlighet att göra sin röst hörd och delta i samhällsprocessen.
De instrument som står till förfogande är lagar, ekonomiskt stöd och överenskommelser som garanterar kvalitet, tillgänglighet och mångfald.
Vi lever i en globaliserad värld där informationsströmmar och mediebudskap överskrider alla gränser och där kommersiella krafter styr det snabbt växande utbudet av information och underhållning. Nya medieformer och nya medievanor uppstår hela tiden på en transnationell mediemarknad som i många avseenden ser ut att vara ostyrbar för det demokratiska systemet. Den explosiva utvecklingen erbjuder nya möjligheter men också nya stora problem.
I dag ökar mediernas betydelse för de enskilda människornas information, självbild och kommunikation. Medierna hjälper oss att förklara vår omvärld och vilka vi är, men de spelar också en avgörande roll för utformningen av samhället – på minsta lokala nivå.
Rådet för mångfald inom massmedierna har i uppdrag att se över maktkoncentrationen i medierna. Vänsterpartiet anser att detta medieråd skall upphöra och att en parlamentarisk beredning i stället skall tillsättas. I beredningen bör samtliga partier i riksdagen ingå. Beredningens uppdrag skall vara att föreslå åtgärder för allas möjlighet till yttrandefrihet. Utredningen bör även utreda om hur förråande våld, barnreklam, reklam och porr påverkar människan samt om det kan anses kränka den enskildes integritet. Utredningen bör även komma med förslag på lagändringar som kommer till rätta med maktkoncentrationen på mediaområdet. Utredningen bör även ge förslag på hur dessa frågor i framtiden skall bevakas, förhindras och följas upp.
Vänsterpartiet föreslår att en sammanhållen mediemyndighet inrättas. För att få ett helhetsgrepp över mediepolitiken, hantera de svåra frågorna om ny teknik och medielandskapets stora förändringar förordar Vänsterpartiet att de många olika organ som i dag existerar på området förs samman i en gemensam mediemyndighet.
Det nuvarande Radio- och TV-verkets uppgifter liksom Mångfaldsrådets uppdrag övertas av den nya myndigheten. Myndigheten bör förläggas utanför Stockholm.
Mediekonsumtionen har i Sverige länge varit stabil. Nu ser vi emellertid tydliga tendenser till nya medievanor. Informationsklyftan ökar. Segregeringen innebär att de som redan har en god omvärldsorientering skaffar sig ytterligare övertag i förhållande till andra grupper.
Maktkoncentrationen i medierna och i det övriga ekonomiska livet undergräver delar av den politiska demokratin och försämrar de reella möjligheterna till att fritt framföra åsikter för breda folkgrupper. De underprivilegierades möjligheter att delta i det offentliga samtalet minskar i samma takt som maktkoncentrationen tilltar inom företag och ett alltmer internationaliserat arbetsliv. Försämrad arbetsrätt, utvecklingen mot 2/3-samhället innebär också sämre förutsättningar att använda sig av yttrandefriheten. Yttrandefrihet är alltså en angelägenhet för alla människor, inte enbart för professionella yrkesutövare inom ord-, bild- och ljudområdet.
Genom den medie- och informationstekniska utvecklingen permanentas klassamhället. Samtidigt kan vi skönja nya klassklyftor där skiktningen går mellan dem som förmår hantera det nya informationssamhället och de som drunknar i det gigantiska utbudet. Några kommer att utveckla kunskapen att sortera och välja bort. De kommer aktivt att söka väsentlig information, utländska TV-kanalers program och koppla upp sig till databaser och specialnätverk. Andra förmår inte motstå frestelsen att låta sig översköljas av de breda flodvågorna av lättillgängliga, likartade program, underhållning och trivialiteter.
Det nya informationssamhället riskerar också att bli skiktat utifrån ålder och generationstillhörighet. Äldre generationer kommer i allmänhet inte att skaffa sig datorer.
Ytterligare en segregationsfaktor är könstillhörighet. Dagens teknik är fortfarande manligt inriktad. Vänsterpartiet hemställer därför att ett åtgärdsprogram för ökad tillgänglighet och ökat deltagande inom medierna arbetas fram.
Den lokala och regionala dagstidningen har en stor betydelse som sammanhållande ”centrum” i en bygd. Här beskrivs händelser i närsamhället, här bevakas makthavare och beslutsfattare, här kan debatteras och diskuteras, här får invånarna reda på evenemang inom kulturens, idrottens och föreningslivets värld. Tyvärr har höjda produktionskostnader och papperskostnader inneburit en kraftig rationalisering i branschen som kan hota den regionala bevakningen, men också försämra journalistiken.
Fortsatt höga produktionskostnader, nya möjligheter med databaserade tidningar, minskad betalningsförmåga hos läsarna och nya medievanor innebär en stor fara för dessa tidningars överlevnad i ett längre perspektiv. Ännu en period kan tidningarna överleva av egen kraft och med hjälp av presstöd, men framöver kommer en rad tidningar ändå att slås ut. Redan nu bör diskussionen inledas om hur presstödet kan omvandlas till ett bredare mediestöd för att garantera mångfalden. Vänsterpartiet föreslår att en parlamentarisk utredning tillsätts för att utarbeta ett brett mediestöd.
Sverige kan uppvisa en stor bredd när det gäller tidskrifter. Här finns ett brett spektrum av åsikter, idéer och intresseområden. Den nya produktionstekniken har sänkt framställningskostnaden av tidskrifter, men de har svårigheter att nå ut. Lösnummerförsäljningen är för kostsam och har närmast upphört. Enda möjligheten för läsarna är att prenumerera.
Den databaserade informationstekniken innebär vissa utvecklingsmöjligheter, men också risker för tidskrifternas överlevnad.
Det är nödvändigt att dessa frågor skyndsamt utreds. Vänsterpartiet anser att kulturtidskrifter är av mycket stor betydelse för samhällsdebatten. Regeringen föreslår i sin budget, trots att de delar vår uppfattning, att stödet inte skall höjas. I stället hänvisar man till att den nya tekniken kan sänka produktionskostnaden med 25–30 %. Det som orsakar hotet mot tidskrifterna är bl.a. distributionen samt att upplagorna är små och därmed de samlade intäkterna för försäljning inte uppväger de kostnader som finns för att producera och distribuera en tidning av detta slag. Vi föreslår därför i vår budgetmotion att stödet till tidskrifter ökas med 2 500 000 kr. Vi anser att det inte räcker med Kulturrådets utvecklingsinsatser. Ett fungerande distributionsnät behöver även byggas upp.
Idén om publicservice, en radio och television i allmänhetens tjänst bygger på mål och synsätt för det gemensamma bästa. Här finns folkbildningsmålet. Det är viktigt att det finns program med intresse för alla grupper i samhället, att programmen är geografiskt tillgängliga för alla, att de opartiskt speglar samhälls- och kulturliv i hela landet, att de utvecklar det mångkulturella samhället och att de korrigerar marknadskrafterna.
Publicservice tanken är än viktigare i dag när så många kommersiella kanaler på radio och TV-området tillkommit. Oberoendet och friheten från olika ekonomiska och politiska maktsfärer samt höga kvalitetskrav kan endast garanteras av en radio och TV i allmänhetens tjänst. Därför bör Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion även i framtiden finansieras med licensmedel.
En särskild folkbildningskanal i Utbildningsradions regi bör etableras när de nya tekniska förutsättningarna finns. Den skulle kunna utgöra en moderkanal också för public accessverksamheten, dvs. svara för utsändningen av föreningslivets och skolans produktioner samt minoritetsprogram av olika slag. Det skulle också kunna etableras en debattkanal, ett forum för samhällsinformation.
Stockholmsdominansen i framför allt de rikstäckande TV-kanalerna måste brytas. Resurser bör flyttas till andra regioner. Detta gäller särskilt nyhetsförmedling och kulturutbud. Förhandlingar om att etablera en nyhetskanal utanför Stockholmsregionen bör ingå vid nästa avtalsperiod.
Vänsterpartiet vill inte ge upp ambitionen att utveckla den icke-kommersiella lokal-TV:n. Vi anser att de resonemang som en gång fördes om den lokala televisionen som ett viktigt komplement till de utländska satellitkanalerna fortfarande gäller. I en tid av ökat utbyte av program mellan olika nationer och kulturkretsar behövs lokal-TV för att stärka den lokala kulturella identiteten.
Lokal-TV skall produceras lokalt och möjligheterna finns fortfarande för att den kan bli en ”allemans”-television öppen för breda medborgargrupper – ungdomar, föreningsmänniskor, kulturgrupper etc. Det ligger ett värde i att människor lär sig hantera medierna aktivt och skaffar sig erfarenhet av TV-produktion. Studieförbunden och skolorna är naturliga samarbetspartners för detta.
Den lokala förankringen, öppenheten för alla att delta samt viljan att verka för största möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet bör behållas som princip för tillstånd.
Reklam skall vara förbjuden, däremot kan sponsring få förekomma. Kraven på ansvarig utgivare och ”referensbandning” av sändningarna är också viktiga bestämmelser.
Vänsterpartiet anser att det är nödvändigt att finna en ny form för lokala radiosändningar, som tillgodoser föreningslivets behov men även allmänhetens tillgång till radiomediet. Föreningarna skall ha en bred bas av intressenter som representerar olika meningsriktningar på orten. De skall vara öppna sammanslutningar som kan förväntas verka för yttrandefrihet och informationsfrihet. Tillstånd skall ges av mediemyndigheten. I varje kommun bör det finnas en lokalradio.
Den lokala radioverksamheten skall i princip vara självfinansierad. Reklam bör inte få förekomma i sändningarna. Lokala radiosändningar utgör enligt vår syn en del av kulturlivet. För att radioföreningarna på ett livskraftigt sätt skall kunna verka bör ett särskilt kulturstöd kunna utgå. Vänsterpartiet föreslår att den parlamentariska utredningen med uppgift att föreslå ett brett mediestöd, också ser på möjligheten att detta kulturstöd fördelas till lokala radio- och TV-sändningar.
En stor del av programutbudet kommer från andra länder. Därför är det angeläget att från svensk sida i internationella sammanhang hävda vår syn på yttrandefrihet och demokrati samt vår syn på barns rättigheter och behov av skydd när det gäller kommersiell exploatering.
Sverige bör enligt Vänsterpartiets mening hårt driva frågan om restriktioner när det gäller våld och kvinnoförnedring i TV och TV-reklam riktad till barn. EU-direktivet behöver förstärkas på dessa punkter och uppföljningen av direktivets bestämmelser bör enligt vår mening göras av de nationella mediemyndigheterna snarare än av centrala organ i Bryssel.
I EU-diskussionen om televisionen och dess utveckling bör Sverige bestämt driva linjen att TV-program och filmer tillhör kulturområdet.
När det gäller EU:s medieprogram anser Vänsterpartiet att Sverige självklart skall medverka. Det är viktigt att förbättra villkoren för den europeiska film- och TV-produktionen och det är angeläget att tillsammans med andra europeiska länder öka spridningen av svensk film och svenska TV-program.
Den nya digitala sändningstekniken för TV och radio kan vidga yttrandefriheten och fördjupa demokratin. För att låta alla hushåll i lugn takt byta ut sin utrustning bör det gamla analoga systemet drivas parallellt med det nya digitala under en längre period.
Modern Times Group MTG AB, tänker slå vakt om sin starka position på den analoga marknaden. Digitaliseringen hotar att underminera reklamkanalernas ekonomi när antalet TV-kanaler blir fler.
TV 3 (inklusive ZTV och TV 6) sålde reklam 1996 för sammanlagt 725 miljoner kronor varav 125 miljoner kronor bestod av bytesaffärer med andra företag inom Kinnevikssfären.
Yttrandefrihetsgrundlagen stadgar att varje medborgare som så önskar har rätt att sända i kabelnäten. Det har lett till att Stenbeck etablerat sig även med kabelkanalerna ZTV och TV 6. Få andra har råd att ta upp konkurrensen.
Den svenska filmpolitikens bärande idé är att filmbranschen tillsammans med staten tar ett gemensamt organisatoriskt och ekonomiskt ansvar för att utveckla svensk film. På senare tid har televisionen tillkommit som part och likaså videobranschen.
Filmbranschen avsätter 10 % av biografintäkterna för att möjliggöra en svensk filmproduktion. Detta gör att produktion och distribution hänger intimt samman. Höga publiksiffror gynnar tillkomsten av svensk film. Vänsterpartiet hävdar den grundprincip i den svenska filmpolitiken, som innebär att staten tar ett stort ansvar för en nationell filmproduktion. Vi ifrågasätter dock konstruktionen i filmavtalet där en films kommersiella framgång styr bidragets storlek – det s.k. efterhandsstödet. I stället föreslår vi enbart förhandsstöd som bygger på kvalitetskriterier.
Vänsterpartiet anser att i princip varje svensk kommun bör ha en biograf för att slå vakt både om möjligheten att se film i ”original”, men också för att garantera en svensk filmproduktion framöver. I dag kan det vara svårt att få tag på kvalitetsfilm hos de kommersiella videouthyrarna. Därför föreslår vi att Filminstitutet får uppdraget att i samverkan med folkbiblioteken permanenta försöken med att låna ut klassiska filmverk till allmänheten.
Till skillnad från alla andra konstområden är yttrandefriheten på filmområdet begränsad genom lagen om förhandsgranskning av film för offentlig visning.
Statens biografbyrå, filmcensuren, bedriver i dag en alltmer urholkad verksamhet i och med att videobranschen tillkommit, antalet TV-kanaler ökat och Internet blivit det nya mediet. Underhållningsvåldets del i det totala utbudet ökar. Medievåldet kan inte frias från att vara en orsak till våldsupptrappningen i samhället. ”Våldsskildringarna i medier och människors föreställningar om dessa våldsskildringar rör grundläggande frågor om människors identitet och position i samhället.” (Charles Westin 1995). I skriften ”40 timmar i veckan” (Våldsskildringsrådet nr 14/96) ställs frågan om vad det är för slags berättelser som vi vill att våra barn skall växa upp med?
Vänsterpartiet anser att förhandsgranskningen skall behållas och utvidgas. Efterhandsgranskning fungerar inte tillräckligt effektivt för att stävja den negativa våldsutvecklingen i filmutbudet. Filmcensurens bedömningar innebär ett korrektiv för branschen och ger en norm för diskussion och opinionsbildning.
Våldsutvecklingen i medierna måste noggrant följas. Men det behövs också överenskommelser med branschen samt en skärpt lagstiftning. Film som visas i våra TV-apparater och i videodistribuerad film bör innefattas i samma regelsystem som gäller offentliga visningar.
Den nya informationstekniken står ännu bara i början av sin utveckling, men har redan i grunden förvandlat stora delar av arbetslivet och kommer att bli framtidens viktigaste massmedium. Fortfarande är datorerna onödigt komplicerade liksom programvarorna, men här sker en snabb utveckling.
Användningen är klassbunden: 15 % av LO-medlemmarna hade 1995 tillgång till dator i bostaden. I familjer med två barn hade bland LO-anslutna 20 % tillgång till dator. Bland TCO-medlemmar hade 44 % och bland SACO-medlemmar 62 % dator i hemmet. I gruppen ensamstående LO-medlemmar med barn hade 10 % tillgång till dator. Vänsterpartiet anser att samhället skall ta ett ansvar för att tillgängligheten blir maximal. Detta uppnås genom att bygga upp och finansiera infrastrukturen. Samhället ska satsa på utbildning och fortbildning för alla, se till att alla har möjlighet att utnyttja tekniken genom lokala mediecentra på bibliotek och skolor, och se till att det offentliga samhällets information och fakta, arkiv, museer och bibliotek ställs kostnadsfritt till förfogande. I en särskild motion utvecklar Vänsterpartiet sin syn på IT-frågan.
En satsning som förefaller angelägen på biblioteksområdet är att fånga ungdomars intresse och kompetens kring multimedia. En sådan satsning skulle få betydelsefulla effekter på en rad områden. Informationssamhället är redan här. Därför behöver medborgare få redskap och kunskaper för att hantera både informationssamhällets möjligheter och dess risker. Sådana insatser kan få betydelse för den lokala mediesituationen och förstärka demokratin och förbättra ungdomars möjligheter att bli delaktiga i samhället. Vi föreslår i vår budgetmotion att 3 miljoner kronor anslås till Kulturrådet för att medge kommuner, folkrörelser och föreningar att söka bidrag för inrättande av multimedieverkstäder där projekt som fokuserar på att kvinnligt deltagande säkras bör prioriteras.
De stora privata monopolföretagens makt över informationstekniken måste brytas. Staten bör ansvara för utbyggnaden av infrastrukturen. Skolan och folkbildningen bör ges uppdraget att utbilda och kommunerna bör ges uppdraget att garantera tillgängligheten för alla bl.a. genom att förse folkbiblioteken med teknisk utrustning och resurser.
Internets utveckling är redan i dag oöverskådlig varför samhället bör stödja någon form av icke-kommersiell sortering eller guidning inom olika ämnesområden. Ansvaret kan läggas på olika institutioner och organisationer; nätverk och länkar inom olika områden, drivna av universitet, folkbibliotek, arkiv och museer, folkbildningsorganisationer, fackliga organisationer, Skolverket, biståndsorgan etc.
Skolan har en central roll i att ge varje elev verktyg för att delta i och forma samhället. Att förmedla kunskaper, se helheter, söka fakta, skapa ett kritiskt och demokratiskt tänkande är skolans viktigaste uppgift. I denna process är alla sorters medier grundläggande redskap.
Boken – såväl läroböcker, facklitteratur som skönlitteratur – tidskriften och dagstidningen, radion, televisionen, filmen och de databaserade medierna är alla betydelsefulla i utbildningssamhället. Skolans uppgift är att ge dessa en plats som läromedel i skolarbetet. De förmedlar olika former av kunskaper, fakta, upplevelser, debatter och speglar skilda sektorer av samhället.
I allmänhet har skolorna satsat på den nya informationstekniken. Det är viktigt att landets alla skolor, såväl i storstad som i glesbygd, såväl i miljonprogrammets höghusområden som i villaområden, av jämlikhetsskäl gör likartade prioriteringar.
Samtidigt får inte skolan försumma satsningen på boken, på skolbiblioteket, på den goda pedagogen i undervisningen eller glömma bort dagstidningen som läromedel.
Informationstekniken kan, rätt utnyttjad, förnya det pedagogiska arbetet i skolan, bli ett viktigt redskap för elever med läs- och skrivsvårigheter, förbättra kvalitén på invandrarundervisningen etc.
I det nya informationssamhället skall skolan särskilt observera könsperspektivet och klassperspektivet. Det innebär att det i varje skola skall finnas en beredskap att satsa resurser för att möta skillnader i dataanvändningen på grund av kön eller klass.
Audiovisuella verktyg öppnar nya möjligheter till lek och lärande och ett nytt sätt att skaffa kunskap. Cd-rom kan i hög grad utnyttjas som redskap vid inlärning för barn och unga t.ex. i form av lek och lässpel. I metoder för barn med inlärningssvårigheter är audiovisuella verktyg ett mycket gott hjälpmedel. Den svenska ambitionen på området borde vara att uppmuntra innehållets kvalitet inte minst på det kulturella planet. Folkbibliotekens funktion som distributionskanal för cd-rom bör uppmuntras och de bör utlånas på samma sätt som boken.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk utredning om mångfald i medierna enligt vad i motionen anförts,1
att riksdagen beslutar att en ny mediemyndighet skall inrättas enligt vad i motionen anförts,1
att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärdsprogram för tillgänglighet och deltagande inom medierna enligt vad i motionen anförts,
att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk utredning med uppgift att utarbeta förslag till ett nytt brett mediestöd enligt vad i motionen anförts,1
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett fungerande distributionsnät för tidskrifter,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en särskild folkbildningskanal i Utbildningsradions regi enligt vad i motionen anförts,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkning av EU-direktiv,1
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om EU:s medieprogram,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om parallella digitala och analoga sändningar,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förhandsstöd och inte efterhandsstöd,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppdrag till Filminstitutet,
att riksdagen beslutar att förhandsgranskning av film för offentlig visning skall behållas och utvidgas enligt vad i motionen anförts,1
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ansvar för informationstekniken,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om cd-rom.
|
Johan Lönnroth (v) |
|
|
Hans Andersson (v) |
Ingrid Burman (v) |
|
Lars Bäckström (v) |
Owe Hellberg (v) |
|
Tanja Linderborg (v) |
Eva Zetterberg (v) |
|
Charlotta L Bjälkebring (v) |
1 Yrkandena 1, 2, 4, 7 och 12 hänvisade till KU.