Genom det s.k. SESAM-projektet har staten kunnat förena behovet av vård och konservering av viktiga delar av de museala samlingarna med behovet av meningsfulla arbetsmarknadsinsatser. Det s.k. SESAM-projektet, som initierades av Kulturdepartementet, syftade till att ge unga, arbetslösa museimän och -kvinnor kompetenshöjande museipraktik och samtidigt minska riskerna för museernas föremålssamlingar. Även hembygdsgårdarnas rika samlingar drogs in i projektet, som pågått under några år. Resultaten av SESAM-projektet är förbluffande positiva.
Så kan i Örebro län konstateras att länsmuseets samlingar, som tidigare var spridda på olika magasin, kunnat sammanföras i väl lämpade lokaler i f.d. kasern Narva, i dag kallad Länsarvet, vid det nedlagda kasernområdet vid I 3. Museet är som första länsmuseum inriktat på att anordna ett öppet magasin, där intresserad allmänhet och forskare kan få direktkontakt med ett tidigare dolt kulturarv. Projektet har lett till överblick över samlingarna, och arbetet med vård, konservering och registrering av föremålen har skjutit fart. Projektet har givit en stor grupp arbetslösa en mycket värdefull praktik och drivits med stor entusiasm av de berörda ungdomarna.
Det är därför allvarligt att projektet upphör i och med utgången av juni 1998 och arbetet därmed kommer att avbrytas mitt i processen. Regionala medel för att fullfölja arbetet saknas och kommer inte att kunna tilldelas framöver mot bakgrund av de krav på satsningar på vård, utbildning och omsorg som kommunerna nu ställs inför.
Ett framgångsrikt projekt riskerar därmed att haverera. Kvarvarande personal kommer endast att ha utrymme för löpande ärenden. Gallringspolicy, insamlingspolicy och bevarandepolicy kommer möjligen att utarbetas, men inte verkställas.
Därmed kommer inte planerna på visningar av föremålsarkiven att kunna fullföljas och anläggningarna kommer också i framtiden att bli slutna museimagasin, som inte visas för allmänheten. Vidare avstannar inventeringarna och digitalisering av registren kan inte påbörjas.
Riskerna för skador på föremålen är också stora. Den regelbundna klimatkontrollen avstannar och föremålen kommer att bli dammiga och opresentabla. Flyttade föremål, som inte packas upp ur sina kartonger under överskådlig tid, riskerar att skadas och det blir svårt att söka fram enskilda föremål, som efterfrågas av besökare till arkiven.
Utan den insats SESAM-projektet tillför museerna kommer inte personalen att räcka till för att starta och utföra nya insamlings- och dokumentationsprojekt. Många intressanta forskningsprojekt kan inte påbörjas till förfång för det ökade historiska intresse som märks, inte minst regionalt.
Allvarligast är dock att unga, välutbildade museimän och -kvinnor åter blir arbetslösa i stället för att genom ett synnerligen meningsfullt projekt få erfarenhet, som kan leda till framtida jobb.
Vi vill därför föreslå att Kulturdepartementet i samarbete med Arbetsmarknadsdepartementet utarbetar ett förslag till en minst treårig fortsättning av SESAM-projektet med siktet inställt på att slutföra projektet. Därmed skulle Sveriges kulturarv kunna tas till vara på ett sätt som det anstår en europeisk kulturnation. Projektet skulle som ovan angivits också ge värdefull praktik och på sikt betyda att länsmuseerna utvecklades på ett sätt som långsiktigt skulle kunna underlätta möjligheterna till fler museijobb på ordinarie stat.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fullföljande av det så kallade SESAM-projektet.
|
Håkan Strömberg (s) |
|
|
Inger Lundberg (s) |
Nils-Göran Holmqvist (s) |
|
Helena Frisk (s) |
Hans Karlsson (s) |
|
Maud Björnemalm (s) |