Den finskspråkiga teaterverksamheten i Sverige är av tradition levande. Teaterutbudet består av amatörteaterverksamhet och gästspel från Finland. Den sverigefinska amatörteaterverksamheten har hundraåriga anor, och gästspel har anordnats sedan 1980 efter det att Riksteatern erhållit särskilda anslag för ändamålet.
Behovet av en finskspråkig, professionell teater har diskuterats sedan mitten av 1970-talet. Riksdagsbeslutet att starta en finskspråkig yrkesteater i Sverige i Riksteaterns regi var ett resultat av denna debatt och en utredning gjord av Christina Hallman år 1987. I utredningen poängterades och konstaterades bl a följande:
Samspelet mellan amatörerna och den professionella teatern, de finska gästspelens betydelse som givare av kulturimpulser och framför allt att den sverigefinska teaterverksamheten bör få en regelbundenhet och en kontinuitet för att bidra till att bygga upp en teatertradition hos den sverigefinska publiken.
Riksteatern har sedan 1989 enligt riksdagsbeslutet innehaft huvudmannaskapet för den finskspråkiga yrkesmässiga teatern kallad Finska Riks. I samband med övertagandet av huvudmannaskapet fick Riksteatern ett särskilt anslag för Finska Riks verksamhet.
Finska Riks har under sin verksamhet producerat barn- och ungdomsteater av hög kvalitet som gått på turné i hela landet. Existensen av Finska Riks har betytt att arrangörerna kunnat räkna med professionell teater till ett överkomligt pris. På detta sätt har det uppstått kontinuitet.
Teaterutredningen SOU 1994:52 kom fram till att rikedomen inom Riksteatern utgörs av bl a dess små specialgrupper som Finska Riks. I Kulturutredningen SOU 1995:84 konstateras följande:
De särskilda uppdrag som Riksteatern nu har i fråga om Cullbergbaletten, Finsk teater och Tyst teater, liksom verksamheten vid Unga Riks och den mångkulturella ensemblen Shikasta är alla viktiga delar i det totala teaterlandskapet. Vi föreslår att Riksteatern även i fortsättningen ska ha ansvar för dessa.
Inför 1997 gjordes inom Riksteatern en omorganisation som innebar att organisationen för Finska Riks lades ner och ansvaret för finskspråkig barn- och ungdomsteater flyttades till Unga Riks. Det gångna året har tydligt visat att denna förändring var olycklig.
Genom omorganisationen bröts den kontinuitet som tidigare varit kännetecknande för Finska Riks verksamhet och vilket poängterades i Christina Hallmans utredning. Likaledes bröts den naturliga kontakt mellan Riksteatern och den sverigefinska amatörteaterverksamhet som varit av vital betydelse för Finska Riks och för den sverigefinska amatörteaterverksamheten. Under innevarande år i regi av Unga Riks har den finskspråkiga teaterverksamheten fallit i anonymitet.
För att åter lyfta fram den finskspråkiga yrkesmässiga teaterverksamheten och för att återskapa det tidigare kontaktnätet och samarbetet mellan den yrkesmässiga finskspråkiga amatörverksamheten bör
den finskspråkiga teaterverksamheten inom Riksteatern ges en autonom ställning,
den nuvarande samverkan mellan Riksteatern, Sverigefinska Riksförbundet, Sverigefinska Amatörteaterförbundet och Kulturrådet utgöra ledningen för den finskspråkiga teaterverksamheten inom Riksteatern,
Kulturdepartementet i sin anslagsframställan beträffande ekonomiska resurser till den finskspråkiga teaterverksamheten inom Riksteatern utgå från riksdagsbeslutet om finska språkets särställning och omfattningen av den finskspråkiga befolkningen i Sverige.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den finskspråkiga verksamheten inom Sveriges Riksteater.
|
Paavo Vallius (s) |
Sinikka Bohlin (s) |