Vi har med tillfredställelse konstaterat att regeringen nu tillsatt en interdepartemental arbetsgrupp med uppgift att arbeta fram ett nationellt handlingsprogram för arkitektur-och formfrågorna. I anslutning till det pågående arbetet vill vi särskilt understryka vikten av att designfrågornas betydelse som tillväxtfaktor uppmärksammas. Huvudansvaret för en framgångsrik utveckling av industridesignen åvilar näringslivet, men vi anser det angeläget att understryka att design- och formfrågorna tillhör de områden, där en nationell profil och ett nationellt förhållningssätt har stor betydelse. Det är också angeläget att det återväckta engagemanget för svensk design hos näringslivet kan stödjas, inte minst med inriktning på de små och medelstora företagen.
Sverige tillhörde under femtio- och sextiotalen de ledande formgivarnationerna och svensk design spelade en viktig roll för svenska industriella framgångar. När massproduktion och låga priser kom att spela en allt viktigare roll för konsumtionsvaruindustrin förlorade Sverige sin ställning som en av de ledande formgivarnationerna. Här skiljde sig utvecklingen i Sverige från den i t.ex. Danmark och Finland, som också under senare decennier tillhört de ledande formgivarnationerna och vars konsumtionsvaruindustri påverkats positivt av detta. I Sverige finns dock flera lysande undantag, där kanske det mest kända är IKEA.
Oavsett om Sverige inte spelar samma roll som formgivarnation som tidigare håller svenska formgivare och designers högsta klass. Det gäller såväl svenska utbildningar som verksamma designers. Därmed har också Sverige möjlighet att återta sin position som en framstående formgivarnation. Ett ökat intresse för såväl den blonda nordiska formtraditionen som den sparsmakade designen talar vidare för att Sverige har alla möjligheter att återta det vi tappat av internationellt anseende på området. Ett ökat miljömedvetande, behovet av design av föremål riktade till äldre och handikappade liksom en ökad internationell marknad för kvalitetsprodukter är andra faktorer, som talar till förmån för svenska framgångar.
Allt talar för att industridesign kommer att bli en allt viktigare konkurrensfaktor de närmaste åren:
En ny generation betonar livskvalitet mer än tidigare. Skönhet och god funktion kan därmed komma att spela en viktigare roll på en kommersiell marknad än tidigare.
I takt med att kvalitetsmedvetandet ökar kommer också kvaliteter som design hos enskilda varor att spela en ökad roll.
I miljötanken ligger också att ge föremål ökad livslängd. Föremål med god form har längre liv än de, som saknar en god design.
En decentraliserad arbetsorganisation ökar de anställdas inflytande över inköp av arbetsmaskiner och redskap. Då kommer också designen att spela en allt viktigare roll för de val olika företag gör.
Den ökade internationella konkurrensen ställer allt högre krav på identiteten hos de föremål, som säljs på marknaden. Design kan ha avgörande betydelse för att särskilja varor, som annars har relativt likartat innehåll.
Ett ökat intresse för industridesign märks på flera håll i det svenska samhället. Media runt hela landet uppmärksammar industridesignens betydelse mer markant än tidigare. De etablerade utbildningarna av designers och formgivare kompletteras av nya utbildningar vid flera regionala högskolor. Flera branschorganisationer arbetar regionalt med att utveckla designanvändningen inom branscher som träindustri och beklädnad. Intresset för den debatt, som förs av bland andra Svensk Form och Svensk Industridesign har ökat markant.
I Bergslagen samverkar Arbetslivsinstitutet med Ljusnarsbergs och Hällefors kommuner i utvecklingen av ett centrum för marknad och design. Avsikten är att utveckla användningen av design och ökat marknadstänkande i samspel med det yrkeskunnande, som finns i en bygd, som genomgår en dramatisk strukturomvandling.
Stiftelsen Svensk Industridesign, som för statens del ansvarar för stödet till företagssatsningar på industridesign har märkt ett markant ökat intresse för designsatsningar hos de mindre och medelstora företagen. Fortfarande har många mindre företagare svårt att själva svara fullt ut för angelägna konsultinsatser av proffessionella designers. Systemet med designcheckar är därför mycket viktigt och bör utvecklas.
Det finns också anledning att uppmärksamma den framgångsrika satsning Svensk Industridesign genomfört i samverkan med regionala myndigheter i Stockholm. En insats på 1 300 000 kronor har möjliggjort 30 designgenomgångar i mindre och medelstora företag, som lett till konkreta designinsatser i produkt- och affärsutveckling. Projektet har resulterat i att 14 företag har produkter färdiga för lansering. Marknadspotentialen förväntas ligga mellan 500 miljoner och 1 miljard inom en tvåårsperiod, ett exeptionellt högt utfall av en relativt begränsad insats av samhällsmedel. Det finns därmed starka skäl att skapa förutsättningar för liknande projekt i andra delar av landet.
Budgetpropositionen beskriver under utgiftsområde 17 Kultur, på ett förtjänstfullt sätt ambitionerna bakom ett nationellt program för arkitektur och formgivning. Det finns all anledning att bejaka dessa skrivningar, men också anledning att understryka att programmet inte får begränsas till att omfatta frågor med anknytning till arkitektur eller formgivning i mer snäv kulturpolitisk mening.
Programmet måste också innehålla handfasta förslag, som syftar till att stödja näringslivets utveckling och konkurrenskraft. Bland frågor, som bör uppmärksammas för att stödja utvecklingen av industridesign och formgivning med mer kommersiell inriktning finns bland annat:
marknadsföring av en svensk/nordisk designprofil
samverkan mellan designutbildningar och tekniskt–ekonomiskt inriktade utbildningar på gymnasial och högskolenivå
ev. behov av utökning och förändring av högskoleutbildningar på designområdet
förutsättningarna för att bredda användningen av industridesigners inom de små och medelstora företagen
inventering av branscher med stora behov av utveckling på designområdet
forsknings- och utvecklingsarbete inom området marknad/design
statlig och annan offentlig upphandling som instrument för att stimulera utvecklingen av god svensk design
kvalificerad formgivning som led i att stärka marknaden för svenskt hantverk/hantverksliknande verksamhet
möjligheterna att använda utveckling av marknad och design som medel att förnya näringslivet i områden, som genomgår en omfattande strukturrationalisering
förutsättningarna för att bredda engagemanget för designfrågorna hos Industriförbundet, övriga företagarorganisationer och statliga myndigheter, som arbetar med näringslivsutveckling.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillväxt- och sysselsättningsfrågorna måste ges en framträdande roll i ett nationellt handlingsprogram för formgivning, design och arkitektur.
|
Inger Lundberg (s) |
|
|
Hans Karlsson (s) |
Maud Björnemalm (s) |
|
Helena Frisk (s) |
Håkan Strömberg (s) |