1 Sammanfattning
2 Nordiskt akvarellmuseum
3 Folkrörelsernas Konstfrämjande
4 Foto-Sesam
5 Statens sjöhistoriska museer
6 Landsarkiv
7 De fria teatergrupperna
8 Hemställan
I denna motion tar vi upp några enskilda kulturfrågor.
Projektet Nordiskt akvarellmuseum är ett av de mest spännande projekten just nu i landet och ett bevis på vad som kan åstadkommas med lokalt engagemang. Vi föreslår att resurser tillförs detta projekt.
Folkrörelsernas Konstfrämjande är ett av de viktigaste instrumenten för att föra ut god konst till ovana grupper. Dess utveckling bör stärkas.
Efter det lyckade SESAM-projektet för att bevara och dokumentera kulturarvet bör ett nytt projekt för att rädda fotosamlingar inledas.
Ledningen för Statens sjöhistoriska museer bör förläggas till Karlskrona.
Det statliga arkivväsendet bör ses över i syfte att bli mer lättillgängligt för bland annat de nya högskolorna ute i landet.
Vid fördelningen av medel till de fria teatergrupperna bör stor hänsyn tas till i vilken utsträckning dessa bedriver turnéverksamhet ute i landet och i vilken utsträckning verksamheten riktas till barn och ungdom.
Projektet Nordiskt akvarellmuseum är ett lysande exempel på hur ett bra kulturprojekt kan arbetas fram av en ideell organisation och ett lokalt engagemang. Den ideella organisationen Nordiska Akvarellsällskapet tog initiativet i syfte att stimulera en utveckling av vattenfärgskonsten. Lokaliseringen till Tjörn berodde på att kommunen ställde upp som en seriös samarbetspartner. Projektet har sedan arbetats fram på ett mycket seriöst och kompetent sätt. En arkitekttävling har hållits vilken genererade 386 bidrag – rekord i Norden. Projektet har redan innan det startat på allvar skapat optimism och framtidstro i hela bygden och har alla förutsättningar att bli en motor i näringslivsutvecklingen. Det uppfyller alla de förutsättningar som regeringen ställt både i kulturpropositionen och i denna budgetproposition på lokalt engagemang, kompetens, nya spännande initiativ och nationella stödjepunkter.
Museet, som blir det första i sitt slag i Norden och Europa, har betydelse på såväl det kulturpolitiska, det näringspolitiska som det sysselsättningspolitiska planet. Projektet är väl förankrat både lokalt och regionalt. Tjörns kommun, Bohuslandstinget, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän, Länsarbetsnämnden och det lokala och regionala närings- och föreningslivet har säkrat mer än hälften av det erforderliga investeringskapitalet. Det bedöms som särskilt värdefullt för samhällsutvecklingen i regionen. Styrgruppen Västkultur ser projektet som en spjutspets i det nya länet Västra Götaland, vilket ger möjlighet till årliga driftsstöd. Tjörns kommun har garanterat driften under de tre första åren.
På riksnivå stöds projektet av Statens kulturråd och Stiftelsen Framtidens kultur. Den senare har också funnit projektet så värdefullt att arbetet med projektet kommer att dokumenteras i en skrift som ska ge kunskap om hur man startar med en idé och två tomma händer och löser problemen på vägen. Stöd har erhållits från flera nordiska och bilaterala fonder och samarbete sker med Föreningarna Norden och Nordiska ministerrådet. En sponsringskampanj förbereds.
Byggstart är planerad till våren 1998, kostnadsberäkning för investeringen är 45 miljoner varav 32 miljoner är säkrade. Boverket är positiva till projektet. Genom att anslaget till icke statliga kulturlokaler nu har minskats är det inte möjligt för dem att ställa upp med resterande medel. Detta fantastiska projekt riskerar därför att försenas av brist på medel vilket vore mycket olyckligt eftersom den entusiasm och det intresse som nu står på topp skulle dala. Att åter dra igång skulle vara mycket tungt. Vi menar att det är nödvändigt att finna lösningar så att resterande 13 miljoner kan klaras och bygget startas.
Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad avser regeringen att avsätta 50 miljoner kronor för att rikta arbetsmarknadspolitiska åtgärder till renovering av bl a kyrkliga byggnader. På motsvarande sätt anser vi att man inom ramen för utgiftsområde 14 skall bereda möjlighet så att 13 miljoner kronor kan användas för att finansiera ovan angivna projekt. Utformningen av detta bör göras i regleringsbrevet. Detta bör ges regeringen till känna.
Folkrörelsernas Konstfrämjande arbetar med att föra ut god konst till nya grupper och till grupper som är ovana att möta konst. Genom en aktiv distriktsorganisation har man möjligheter att arbeta över hela landet. Distrikten arrangerar också konstresor, studiebesök, konstvisningar m.m. Som vi ser det är deras verksamhet ett av de viktigaste instrumenten för att öka kunskapen om och intresset för god konst hos den breda allmänheten. Det leder i sin tur på sikt till ökad försäljning och därmed inkomster för konstnärerna. Sedan hösten 1992 har mer än 25 000 konstverk – ägda av konstnärerna själva – förmedlats och 5 000 utställningar genomförts av de 14 konstfrämjandedistrikten.
Organisationen håller på att byggas upp till att bli rikstäckande. Samtidigt som verksamheten vinner mer och mer respekt ökar intresset och därmed kraven på service. Redan i Kulturutredningen uttalades att Konstfrämjandet successivt bör tillföras resurser.
Centerpartiet anser att det är viktigt att den inledda utvecklingen med att gradvis stärka de ekonomiska möjligheterna för Folkrörelsernas Konstfrämjande inte avbryts. Årets budgetproposition innehåller inga förslag till ökning vilket kommer att innebära betydande svårigheter att upprätthålla verksamheten. Möjligheten till omfördelning inom anslaget D 5 bör undersökas. Inför budgetåret 1999 är det nödvändigt med en större uppräkning på 1 miljon kronor inom utgiftsområdet. Detta bör ges regeringen till känna.
En kraftfull satsning på att bevara och göra den fotografiska bilden tillgänglig behövs, både vad gäller stillbildsfotografi och film. Erfarenheterna av det pågående SESAM-projektet är mycket goda. Vi menar att det är dags att detta följs upp av ett nytt liknande projekt inom fotoområdet.
Den nationella planen för fotografi, ”Mot glömskans tyranni”, ger en mycket genomarbetad lägesbeskrivning där behov och problematik blir mycket väl belysta. Konkreta förslag till hur vi i framtiden ska rädda Sveriges bildsamlingar saknas dock i bevarandeplanen.
Ett kommande Foto-Sesam är en nödvändighet. Det är nu angeläget att formulera konkreta arbetsområden och en strategi för hur arbetet ska beräknas, organiseras och finansieras. Planeringsarbetet måste kopplas till museerna ute i landet. Flera länsmuseer och kommunala museer har omfattande erfarenheter av att arbeta med vård, registrering och tillgänglighet av fotosamlingar. Bildvårdscentraler och länsanknutna bildarkiv kan knytas till länsmuseerna i varje län. Inom varje län bör arbetet inledas med en inventering och utredning, som ska bedrivas på såväl lokal som regional nivå.
En satsning på bevarande, vård och förmedling av den fotografiska bilden ska inte bara omfatta stillbildsfotografi utan även film. Centerpartiet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur ett nationellt Foto-Sesam bör utformas. Detta bör ges regeringen till känna.
Överföringen av Marinmuseum i Karlskrona inom Statens försvarshistoriska museer till Statens sjöhistoriska museer har nu genomförts.
När det gäller lokaliseringen av Sjöhistoriska museet aviserar nu regeringen i budgetpropositionen att ”Frågan om lokaliseringen av Statens sjöhistoriska museers ledning hör starkt samman med organisationsstrukturen i övrigt och bör mot denna bakgrund övervägas i ett vidare perspektiv.” Enligt Centerpartiets uppfattning bör det klart uttalas att myndighetsdelen ska förläggas till Karlskrona. Detta bör ges regeringen till känna.
Centerpartiet anser att det statliga arkivväsendet måste ses över. Strukturen för landsarkiven är i dag i behov av översyn. I takt med att de regionala högskolornas forskning byggs ut måste det skapas förutsättningar för att arkivmaterialet blir mer lättillgängligt än vad som är fallet idag. Det finns vidare ett utrymmesmässigt skäl. I allt snabbare takt kommer de nuvarande landsarkiven att fyllas av församlingarnas arkiv. Det finns därför anledning att tro att det kan komma att uppstå en utrymmesbrist. Frågan måste då ställas om det skall ske en utbyggnad av befintliga arkiv eller om fler landsarkiv ska byggas upp. Den nya tekniken gör det möjligt att sprida även denna verksamhet. Regeringen bör därför tillsätta en utredning om etablering av nya landsarkiv. Detta bör ges regeringen till känna.
De fria teatergrupperna spelar en stor roll för utbudet av föreställningar, inte minst för barn och ungdomar. De fria teatergrupperna leder ofta den konstnärliga förnyelsen och förnyelsen i mötet med publiken. Samhället får mycket teater för de offentliga bidragen till de fria grupperna. Inriktningen mot turnéverksamhet och barn- och ungdomsteater har länge varit omfattande hos de fria teatergrupperna. Dessvärre har de ofta fått gett avkall på ändamålsenliga lokaler och utrustning, goda repetitionsförhållanden, rimlig turnéläggning, löner m.m. för att resurserna i många fall varit mycket knappa. I dag har gruppernas marginaler blivit allt mindre och ett uteblivet kommunalt stöd eller en nedlagd uppsättning kan leda till att gruppen upphör.
Genom att de flesta teaterinstitutioner har en alltmer ansträngd ekonomi och drar ner på antalet fast anställda ökar arbetslösheten bland skådespelarna. Flera av dem väljer då att starta nya teaterprojekt – tillfälliga fria grupper. Denna i sig positiva utveckling gör att konkurrensen om medlen till de fria grupperna har skärpts trots ökning av anslaget innevarande år. Statens kulturråd fördelar pengarna till de fria grupperna. Enligt vår uppfattning är det i det sammanhanget viktigt att i denna fördelning ta hänsyn till i vilken utsträckning grupperna bedriver turnéverksamhet för att nå så stor del av landet som möjligt samt i vilken utsträckning verksamheten riktas till barn och ungdomar. Det är också angeläget att ta hänsyn till vikten av kontinuerlig verksamhet. En sådan basverksamhet har stor betydelse för att nå så många människor som möjligt. Detta bör ges regeringen till känna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att man inom ramen för utgiftsområde 14 skall bereda möjlighet så att 13 miljoner kronor kan användas till Nordiskt akvarellmuseum,1
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att möjligheten till omfördelning inom anslaget D 5 bör undersökas och att det inför budgetåret 1999 är nödvändigt med en större uppräkning på 1 miljon kronor inom utgiftsområdet,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett nationellt Foto-Sesam bör genomföras,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ledningen för Statens sjöhistoriska museer bör förläggas till Karlskrona,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillsätta en utredning om etablering av nya landsarkiv,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vid fördelningen av medel till de fria teatergrupperna stor hänsyn bör tas till i vilken utsträckning dessa bedriver turnéverksamhet ute i landet och i vilken utsträckning verksamheten riktas till barn och ungdom.
|
Marianne Andersson (c) |
|
|
Andreas Carlgren (c) |
Erik Arthur Egervärn (c) |
|
Margareta Andersson (c) |
Marie Wilén (c) |
|
Sivert Carlsson (c) |
1 Yrkande 1 hänvisat till AU.