”Litteraturen öppnar nya världar för sina läsare och förmedlar upplevelser av spänning, humor, tragik och glädje. Den ger insikt om människors skilda livsvillkor och hjälper oss att förstå världen och oss själva. Som källa till kunskap är litteraturen svåröverträffad.” Så inleds propositionen Litteraturen och läsandet. Vi vill instämma i denna litteraturens Höga Visa.
Vi läser mycket i Sverige. Dock visade en rapport från Statens kulturråd 1996 att barn och ungdomar i Sverige fått en försämrad tillgång till böcker. Både bokutlåning och försäljning av böcker minskade.
Regeringen har föreslagit ett utvidgat statligt stöd för utgivning och distribution av litteratur. Vi är, liksom många av remissinstanserna, t ex Riksrevisionsverket och Svenska Kommunförbundet, tveksamma till distributionsstödet. Regeringen vill ge ytterligare stöd i form av distributionsstöd till dem som redan fått utgivningsstöd. Långt ifrån alla kvalitetsböcker får utgivningsstöd och de skulle då inte kunna få distributionsstöd heller.
Vi anser att biblioteken själva bör få ta ansvar för hur de vill bygga upp sitt bokbestånd och att staten inte bör styra vilka böcker bokhandlare skall saluföra. Stödet till bokhandeln är också tveksamt ur den synpunkten att det inte finns bokhandel i alla kommuner.
Syfte med distributionsstödet är att böckerna i större utsträckning skall nå läsarna, men man kan inte utan analys påstå att så skulle bli fallet. Regeringens förslag är att länsbiblioteken skall distribuera till kommunerna, men det innebär för länsbibliotekens del ett större behov av personal och lokaler som man inte anser sig förfoga över. Distributionsstödet blir ett produktionsstöd till böcker som redan fått stöd. Stödet är inte konkurrensneutralt, det blir en mycket hård styrning till läsning av stödda titlar. Vi avslår därför regeringens förslag i denna del.
Vi menar att en efterfrågan på böcker främst kommer till stånd när människors önskan att ta till sig det skrivna stärks. När nyfikenhet och vetgirighet får oss att söka böckerna. Därför bör större insatser gå till läsfrämjande åtgärder, främst bland barn. Genom att stimulera barns intresse för läsning kommer boken att bli mera efterfrågad. Detta kan ske t ex genom sagostunder på bibliotek, i förskolor och skolor, genom bibliotekariers hembesök och större grad av närvaro av bibliotekarier på skolbiblioteken.
Folkbiblioteken har förlorat många filialer och en del av sin personal och det har inneburit färre boklånare. Detta är en trend som måste brytas.
Föräldrarna och hemmet spelar den allra viktigaste rollen för att väcka barns läsintresse. Böcker i hemmet, föräldrar och syskon som går med till bibliotek och bokhandel är viktigt. Barn som omges av böcker och får sagor varje kväll får med sig en ovärderlig rikedom.
Vi föreslår att de medel som var avsedda för distributionsstöd i stället går till läsfrämjande åtgärder för barn och ungdomar. Det bör initieras en riksomfattande kampanj som vänder sig direkt till föräldrarna för att uppmärksamma läsandet i hemmet. Speciella insatser bör därvid göras för att nå barn med särskilda lässvårigheter, synskadade; kort sagt barn med speciella behov när det gäller läsning och läsinlärning.
Vi kristdemokrater vill envist upprepa att vi, i likhet med flera remissinstanser och kulturkritiker, anser att mervärdesskatt på böcker borde fått sin belysning i bokutredningen. Det är märkligt att så ej skedde och vi föreslår att en ensamutredare tillsätts med uppdrag att presentera hur en avtrappning av mervärdesskatt på böcker kan ske.
Som ett första steg vill vi redan nu att mervärdesskatten på barnböcker avskaffas. Denna åtgärd behöver vi inte vänta på en utredning för att klara av.
Vi ser med stor förväntan fram mot det utlovade förslaget till handlingsprogram för att främja det svenska språket. Att stimulera läsning av svensk litteratur är viktigt för att bevara ett rikt svenskt språkbruk. Då får inte priserna på böcker ligga på en sådan nivå att de för många är att betrakta som lyx. Det är en stor glädje att äga böcker, att återvända till människor och berättelser i böckernas värld, och att ge och få böcker. Inte minst för svenskar med annat modersmål är tillgången till litteratur ett viktigt instrument för att få tillgång till svenska språket.
Bokutredningen visar att en del av de titlar som fått utgivningsstöd har tryckts i mycket stora upplagor. Det visar att alla inte har samma trängande behov av utgivningsstöd för att nå ut till läsarna. Regeringen föreslår en upplagespärr vid 6 000 exemplar för 1999. Det innebär att fler titlar kan få statligt utgivningsstöd. Vi stöder förslaget.
Det finns ett växande antal små förlag i landet. De ger många gånger ut kvalitetslitteratur som de stora förlagen inte satsar på. De har lägre kostnader och kan klara sig med mindre vinstmarginal. Tack vare dem kommer det ut många viktiga böcker, som vi annars inte skulle få tillgång till. Men ett av deras problem är att få ut böckerna i bokhandeln. De tycker ofta att det är för dyrt att vara med i bokhandelns grossiströrelse, Seelig. Det gör att bokhandlarna måste köpa in enstaka exemplar direkt från förlagen. Detta medför höga expeditionskostnader per bok, 60 kronor eller mer. Det betyder att böckerna blir väldigt olönsamma för bokhandeln, eller om bokhandeln lägger på kostnaden på boken, att det blir betydligt dyrare för kunden. Kvalitetsinriktade små förlag behöver ett stöd så att de kan lägga in sina sortiment i Seeligs katalog. Regeringen bör undersöka hur stort behovet är och återkomma till riksdagen med förslag i denna fråga.
I Nya Zeeland har man ett litet minibibliotek i varje klassrum. Där kan elever skaffa fakta under lektionen eller koppla av med en bok under en paus. Vår vision är att varje svensk skola skall ha det så.
Böcker är skolans viktigaste läromedel. I takt med ökad IT-användning kommer bokens värde snarare att öka än att minska. Kommunala grundskolor och gymnasier kan göra avdrag för mervärdesskatt på läromedel. Det har de fristående skolorna inte möjlighet att göra. De fristående skolorna har en mycket trängd ekonomi på grund av sitt beroende av kommunernas välvilja. Det är inte konkurrensneutralt och knappast rättvist att staten upprätthåller den skillnaden i villkor. Vi föreslår att fristående skolor får en likvärdig behandling vad avser avdrag för mervärdesskatt, en avdragsmöjlighet som de kommunala skolorna redan har.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår regeringens förslag om ett distributionsstöd,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om läsfrämjande åtgärder,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning i syfte att visa hur mervärdesskatten på böcker kan trappas av,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en omedelbar avveckling av mervärdesskatten på barnböcker,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om små förlag med kvalitetsinriktning,
att riksdagen beslutar att friskolor skall ha samma avdragsmöjligheter för mervärdesskatt på böcker som de kommunala skolorna har.
|
Fanny Rizell (kd) |
|
|
Åke Carnerö (kd) |
Inger Davidson (kd) |
|
Holger Gustafsson (kd) |
Ingrid Näslund (kd) |
|
Chatrine Pålsson (kd) |
Tuve Skånberg (kd) |
|
Rolf Åbjörnsson (kd) |