Motion till riksdagen
1997/98:K702
av Förste vice talman Anders Björck m.fl. (m)

Helgdag den 6 juni


1 Sammanfattning

Vi lever i en alltmer internationaliserad värld. För Sveriges del har detta främst tydliggjorts genom medlemskapet i Europeiska unionen. Internationaliseringen syftar till ökat samarbete över nationsgränserna. För oss finns dock ingen motsättning mellan att eftersträva samarbete och att värna vårt nationella kulturarv. Ett nationaldagsfirande som är upplagt på lämpligt sätt kan motverka rasism och främlingsfientlighet. Av kostnadsskäl bör en annan arbetsfri dag upphöra när den 6 juni blir helgdag. Av skäl som redovisats av Nationaldagsutredningen bör annandag pingst därför upphöra som arbetsfri dag.

2 Varför nationaldagen bör bli helgdag

2.1 Historisk bakgrund

Den 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till svensk konung. Samma datum antogs regeringsformen 1809. Också riksdagens beslut om den nu gällande regeringsformen meddelades den 6 juni år 1973. Denna dag är alltså förbunden såväl med vår nationella frihet som med vårt statsskick.

2.2 Stora förändringar och ökande internationalisering

Firandet av Sveriges nationaldag har blivit allt viktigare för oss. Inte minst har detta blivit tydligt sedan svenska flaggans dag började firas som nationaldag den 6 juni 1983.

I en tid av stora förändringar och med ökande internationalisering är det angeläget att stärka den nationella identiteten. Den svenska kulturen och språket är de minsta gemensamma nämnarna för alla dem som bor i landet.

2.3 Ett sätt att motverka rasism och främlingsfientlighet

I en tid då främlingsfientligheten och intoleransen ökar i vissa grupper i samhället är det viktigt att svenska folket återtar sina symboler från de grupper som missbrukar dem. Firandet av nationaldagen kan bli ett viktigt inslag i kampen mot rasism och främlingsfientlighet. Nationaldagen skulle kunna vara den dag då utländska medborgare erhåller sitt svenska medborgarskap, eller den dag då beviset delades ut till dem som under den senaste tolvmånadersperioden erhållit svenskt medborgarskap. I dag sker detta på vissa håll i landet, men vi menar att det borde vara fallet överallt.

Sådana synliga manifestationer skulle kunna tjäna två syften: dels hälsa nya medborgare välkomna till Sverige, dels bidra till en ökad förståelse för flyktingar och andra som valt att skapa sin framtid i Sverige. Det finns därför all anledning för oss att i likhet med de flesta andra länder göra national­dagen till allmän helgdag.

2.4 Övrigt innehåll att fylla nationaldagen med

Genom att fylla nationaldagen med innehåll som tydliggör syftet med firandet skulle nationaldagen enligt vår mening ges en ökad betydelse som symbol för alla som lever i Sverige. Nationaldagsutredningen (SOU 1994:58) lämnade förslag till hur firandet av nationaldagen skulle kunna fyllas med innehåll. Bl.a. föreslogs att traditionerna från svenska flaggans dag med överlämnande av flaggor och fanor till olika organisationer och privatpersoner skulle bibehållas. Om möjligt skulle skolavslutningen alltid ske den 6 juni. Det skulle underlätta för anhöriga att delta. Förutom att gemensamt firande av högtidsstunder bidrar till att stärka banden mellan människor skulle de anhörigas medverkan vid skolavslutningar också bli en viktig markering av tron på de ungas framtid och betydelsen av kunskaper. Dessa förslag skulle komplettera det nuvarande firandet och tydliggöra syftet med firandet av nationaldagen.

2.5 Annandag pingst bör upphöra som arbetsfri dag

Nationaldagsutredningen beräknade produktionsbortfallet för en extra helgdag till ca 4 miljarder kronor. Slutsatsen blev därför att en annan arbetsfri dag bör försvinna när nationaldagen blir helgdag. Utredaren, som biträddes av såväl andliga som världsliga experter, kom efter en grundlig genomgång fram till att annandag pingst borde upphöra som arbetsfri dag. Skälen är bland annat närheten till nationaldagen i tiden och att annandag pingst ur kyrklig synvinkel framstår som lämpligare att ta bort än alternativen.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan föreslår vi att den 6 juni blir allmän helgdag

fr.o.m. den 6 juni 1998. Nationaldagsutredningens författningsförslag kan ligga till grund för en sådan ändring.

Det bör ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext.

3 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i lagen om allmänna helgdagar (1989:253) i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 26 september 1997

Anders Björck (m)

Birger Hagård (m)

Jerry Martinger (m)

Inger René (m)

Nils Fredrik Aurelius (m)

Fredrik Reinfeldt (m)

Henrik S Järrel (m)

Ola Karlsson (m)