Utgiftsområde 1, Rikets styrelse

1 Rikets styrelse

I förhållande till statsbudgeten i sin helhet eller de större utgiftsområdena så är detta utgiftsområde litet. Ändå omfattar det nästan fyra miljarder kr och det finns naturligtvis därför anledning att granska om skattebetalarnas pengar gör mesta möjliga nytta.

I budgetpropositionen framgår att det finns ett anslag som i prognosen över 1997 ser ut att spränga alla ramar och budgetbeslut. Det handlar om anslaget till regeringen som enligt regeringens egen prognos ser ut att bli mer än 17 % högre än vad riksdagen anvisat. Om andra myndigheter visat sig lika dåliga på organisering, planering, disciplin och förmåga att anpassa sig efter demokratiskt fattade beslut så hade statens ekonomi visat enorma underskott även nu och den budgetsanering som stats- och finansministrarna berömmer sig över inte varit möjlig att genomföra. Till detta ska läggas att regeringsanslaget visat en kraftig ökning under hela mandatperioden.

Miljöpartiet de gröna anser att även regeringen måste åläggas budgetrestriktioner och att kraftiga överskridanden bör följa med och leda till krav på att effektivisera verksamheten. Regeringskansliets anslag C 1 bör därför minskas med 100 miljoner kronor.

Anslaget för riksdagen och dess myndigheter är den post som ökar mest i regeringens förslag. Ökningen hänför sig i första hand till riksdagens förvaltningskostnader och därefter till riksdagens ledamöter. Miljöpartiet anser att ökningen för riksdagens ledamöter trots detta sannolikt är undervärderad. Det nya regelsystem för ledamöternas ersättningar, som vi kritiserat, är starkt kostnadsdrivande. Förändringar i regelverket är därför nödvändiga för att uppnå det mål om oförändrade kostnader som riksdagen antagit. Miljöpartiet menar också att det är rimligt att uppnå en oförändrad utgiftsnivå vilket innebär en minskning i anslaget B 1 i förhållande till regeringens förslag med 30 miljoner kr.

Regeringen har uppmärksammat den kraftiga upplageminskningen av dagspressen och den därmed förbundna minskade lönsamheten. Miljöpartiet de gröna stödjer förslaget om en höjning av presstödet. Det är få inslag i tillvaron som är så viktiga för att hålla igång ett ordnat demokratiskt samtal som dagstidningarna. Utvecklingen inom IT-området kan under överskådlig tid inte ersätta detta faktum. Elektroniska dagstidningar kan distribueras till avsevärt lägre kostnader än tidningar som trycks på papper. Något underlag för att bedöma hur stora dessa kostnader är står inte till buds nu. Frågan om förslag till ekonomiskt stöd av elektroniska medier bör därför utredas, och i avvaktan på ett sådant underlag bör enligt Miljöpartiet möjligheterna att få presstöd nu begränsas till papperstidningar.

Miljöpartiet motsätter sig ännu mycket bestämt de nya regler för presstöd som genomförts där utgivningen av fådagarstidningar begränsas till att kunna utges av politiska partier. Vi menar att fådagarstidningar också måste kunna ges ut av ideella organisationer, folkrörelser, religiösa organisationer m fl. Miljöpartiets intryck är att den nya definitionen helt enkelt har kommit till för att tidningar utan partibeteckning skall trilla ur presstödssystemet vilket är till skada för mångfalden i pressen och för medborgarnas vilja att skaffa sig nya informationskanaler.

2 Fördelning på anslagsområden

Miljöpartiet föreslår följande fördelning av anslag inom utgiftsområde 1.

Förslag till anslag 1998 och beräkningar 1999 och 2000, milj. kr
1	Rikets styrelse	Regeringen			Miljöpartiet
		Förslag	Beräknat	Beräknat	Avvikelse från regeringen
		1998	1999	2000	1998	1999	2000

Totalt utgiftsområdet		3977	3942	3896	-160	-160	-160

Anslag
A 1	Kungliga hov- och slottsstaten	72,4	74,9	77,5
B 1	Riksdagens ledamöter och partier m.m.	460	488,2	485,9	-30	-30	-30
B 2	Riksdagens förvaltningskostnader	460	437,5	450,4
B 3	Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen	36	37,5	38,7
C 1	Regeringskansliet m.m.	1870,9	1909	1961,9	-100	-100	-100
C 2	Svensk författningssamling	1	1	1
C 3	Allmänna val	205	120	5
C 4	Stöd till politiska partier	145,2	145,2	145,2	-30	-30	-30
D 1	Justitiekanslern	9,2	9,5	9,9
D 2	Datainspektionen	24,5	25,3	25,7
D 3	Sametinget	13,4	13,7	14,1
E 1	Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden	5,7	5,8	6
E 2	Presstöd	531,6	531,6	531,6
E 3	Stöd till radio och kassettidningar	127,3	127,3	127,3
E 4	Radio- och TV-verket	8	8,3	8,5
E 5	Granskningsnämnden för radio och TV	6,6	6,8	7

3 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en utredning av om elektroniska medier skall få presstöd,
att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 anvisa anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt Miljöpartiets förslag i tabellen,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse för åren 1999 och 2000 enligt tabell.

Stockholm den 6 oktober 1997
Marianne Samuelsson (mp)
Birger Schlaug (mp)	Peter Eriksson (mp)