I ekonomiskt kärva tider är risken överhängande att frågor om ekonomin överskuggar alla andra politikområden. En stor del av det reformarbete som pågår på olika nivåer i samhället handlar inte i första hand om ekonomi utan om ideologiska utgångspunkter och politisk vilja.
En grundläggande utgångspunkt är att medborgarnas ökande kompetens skall tas till vara inom olika verksamheter. Enskilda människors kunskap, engagemang och erfarenheter är en positiv kraft när det gäller att vidareutveckla demokratin i Sverige. Därför måste inriktningen i allt förändringsarbete vara att stärka medborgarnas möjligheter till inflytande, medansvar och valfrihet.
En viktig grund för maktfördelningen i samhället är att beslut skall fattas på lägsta möjliga effektiva nivå, dvs. så ofta det är möjligt av den som befinner sig närmast den uppgift som ska lösas. Om ansvar och befogenheter fördelas efter den principen garanteras medborgarnas valfrihet och trygghet på bästa sätt. Det behövs ett särskilt utvecklingsarbete om hur den s.k. subsidiaritetsprincipen kan tillämpas i praktisk verksamhet.
En levande demokrati förutsätter en värdegemenskap som bygger på alla människors lika värde. Utan denna värdegemenskap blir de demokratiska institutionerna och formerna tomma skal. Demokratin är en fortlöpande process, vars livskraft är beroende av att människans värde och ansvar präglar samhällsdebatten och det gemensamma handlandet.
Uddevalla kommun bildades den 1 januari 1971 genom sammanläggning av Uddevalla stad, Ljungskile, Forshälla, Lane-Ryrs och Skredsviks landskommuner samt den mot Bokenäs och Dragsmarks församlingar svarande delen av Skaftö landskommun.
I början på 1997 grundades i Ljungskile en fristående intresseförening utan partipolitiska bindningar med syftet att utifrån socknarna Ljung, Grinneröd, Resteröd och Forshälla bilda egen kommun 1999 med Ljungskile som centralort. Medlemsantalet i Ljungskileortens Intresseförening visar att drygt var tionde invånare i det aktuella området är aktiva medlemmar.
Skälen, som intresseföreningen anförde i sitt arbete för en kommundelning, var bl.a. att avståndet mellan tjänstemän, förtroendevalda och medborgarna blir kortare i en mindre kommun, en stark lokal närdemokrati blir viktigare vid bildandet av storregioner inom länsförvaltningen och att den kommunala servicen blir effektivare i en mindre kommun.
Efter opinionsmöten och livlig diskussion under våren 1997 beslöt kommunfullmäktige i Uddevalla kommun att inte motsätta sig en utredning om kommundelning. Bohuslandstinget bedömde att en delning inte skulle påverka landstingets ekonomi. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län ville inte motsätta sig en utredning men anförde bl.a. vikten av att en nybildad kommun uppfyller rimliga krav i fråga om befolkningsunderlag.
Ljungskileortens Intresseförening ansökte hos Kammarkollegiet om en utredning och folkomröstning i frågan och angav som skäl en önskan om att stärka den lokala demokratin och därmed öka möjligheterna att kunna påverka sin bygds framtid och utveckling.
Kammarkollegiet avslog framställningen i juni 1997 och i september sa regeringen nej vid överklagandet av Kammarkollegiets beslut.
Jag menar att det är viktigt att inta en positiv attityd till möjligheten att dela kommuner utifrån initiativ som i fallet Ljungskile kommer underifrån. Samhället bör eftersträva en flexibel hållning vad avser kommuners storlek och ge möjligheter till kommundelning för att undvika ett allt för stort avstånd mellan väljare och valda. Aktiva medborgare är förutsättning för en väl fungerande demokrati.
Trots att det finns stort intresse för kommundelningar runt om i landet sker inte så många. Det kan finnas starka skäl emot en kommundelning men det är viktigt att grundliga utredningar får genomföras som tydligt kan visa medborgarna vilka för- och nackdelar som föreligger vid en eventuell kommundelning. Om dessutom kommunmedlemmarnas främsta företrädare, de förtroendevalda i kommunfullmäktige, ej motsätter sig en utredning bör en sådan komma till stånd.
Enligt lagen om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting (1979:411) får en ändring i indelning i kommuner genomföras, om ändringen kan antas medföra bestående fördel för en kommun eller en del av en kommun. I denna lag bör det införas en bestämmelse att Kammarkollegiet skall bemyndigas att företa en utredning om den kommun som berörs ej motsätter sig en sådan.
Den lokala demokratin måste ständigt vitaliseras och fördjupas. På det lokala planet handlar många frågor om människors vardagliga problem. Att hitta vägar för att förbättra den lokal demokratin är en viktig framtidsfråga. Genom att uppmuntra så många människor som möjligt att själva delta i samhällsdebatten och engagera sig i den offentliga sektorns uppgifter och verksamhet gagnas den samhällsgemenskap som är nödvändig i en levande demokrati.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stärka medborgarnas inflytande och medansvar i samhället,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hur subsidiaritetsprincipen kan tillämpas i praktisk verksamhet,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ändring av indelningslagen.
|
Åke Carnerö (kd) |