Motion till riksdagen
1997/98:K516
av Inger Koch (m)

Antalet ledamöter i kommunfullmäktige


Kommunallagen anger det minsta antal ledamöter som skall finnas i kommunfullmäktige. Antalet ledamöter är beroende av antalet röstberättigade invånare i kommunen.

Antalet är lägst i kommuner med 12 000 röstberättigade invånare eller därunder och stiger sedan med tio för varje ytterligare 12 000 röstberättigade upp till lägst 61 ledamöter i kommun med över 36 000 röstberättigade invånare. Om antalet är högre, krävs ingen ökning av antalet ledamöter med undantag för Stockholms kommun.

Reglerna för minsta antal ledamöter i kommunfullmäktige är stelbenta och dåligt anpassade till verksamheten i dagens kommuner. Sakliga skäl saknas för att föreskriva att t.ex. Uddevalla kommun med 37 950 kommunalt röstberättigade invånare vid det senaste valet skall ha lika många ledamöter i fullmäktige som Göteborg med 360 412 röstberättigade.

Det har tidigare diskuterats att förenkla bestämmelsen så att endast ett minsta antal ledamöter angavs och att det sedan skulle vara fritt för kommunfullmäktige att själv besluta hur många ledamöter som utses.

Med hänsyn till intresset att garantera att fullmäktige får en bred medborgerlig förankring och möjligheterna att förbättra de mindre partiernas insyn och arbetsförhållanden i kommunalpolitiken har de nuvarande reglerna tills vidare behållits.

En förbättring av den medborgerliga förankringen, insynen och arbets­förhållandena bör kunna ske på annat sätt än genom bibehållandet av detaljerade regler för antalet ledamöter i kommunfullmäktige.

Under senare år har flera förändringar vidtagits som bidrar till att öka den medborgerliga förankringen av kommunala beslut. Exempel på detta är möjligheterna att ha öppna nämndsammanträden och möjligheterna till större inslag av personalval.

En ytterligare förstärkning av den kommunala demokratin skulle vara att ha skilda valdagar för riksdagsval och kommunalval. Flertalet av de frågor som berör medborgarnas dagliga liv styrs av beslut i kommuner och landsting. De flesta medborgare betalar dessutom enbart kommunal- och landstingsskatt. Trots detta kommer intresset vid de samtidiga valen att nästan helt inrikta sig på de statliga frågorna och riksdagsvalen. Om kommun- och landstingsvalen hölls åtskilda från riksdagsvalen skulle kommun- och landstingsfrågorna bli mer framhävda och medborgarna skulle mer aktivt kunna ta ställning i de frågor som närmast berör dem.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna för antalet ledamöter i kommunfullmäktige i enlighet med vad som anförts i motionen,

  2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skilda valdagar för riksdagsval och kommunalval i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 3 oktober 1997

Inger Koch (m)