Under senare år har många kommuner på några punkter ändrat sin verksamhet. Å ena sidan upphandlar kommunerna nu oftare än förr varor och tjänster från privata företag. Detta har minskat kommunernas kostnader, dels för att privata entreprenörer ofta är billigare än de kommunala enheterna, dels för att dessa enheter har blivit effektivare. Men å den andra sidan har kommunerna sökt sig till områden som tidigare var förbehållna det privata näringslivet. Den tendensen inger av olika skäl oro.
Ett skäl för detta är att kommuner och privata företag inte konkurrerar på lika villkor. Kommunerna har olika fördelar. De kan beskatta sina medlemmar och kan därför alltid skaffa kapital. Ett privat företag däremot är beroende av att dess ägare vill satsa kapital och att företaget går med vinst. Kommunala företag kan sälja varor och tjänster utan hänsyn till krav på vinst eller skälig avkastning på satsat kapital. Därför kan de sätta priser som är lägre än marknadspriserna och därmed tränga undan privata företag. På sikt försvagar detta inte bara det privata näringslivet utan också den ekonomiska basen för kommunal verksamhet.
Det finns olika orsaker till att det kommunala företagandet ökar. Kommunerna har genom den kommunallag som trädde i kraft den 1 januari 1992 fått större frihet att organisera sin verksamhet. På flera håll har kommuner sökt skapa organisationer som bättre utnyttjar fördelarna av konkurrens och har därigenom minskat kostnaderna för sin verksamhet. Men missuppfattningen att kommunerna själva får sälja varor och tjänster på den öppna marknaden har också brett ut sig. Denna tendens har förstärkts av det ökade ekonomiska trycket på kommunerna. Övertalig personal har sysselsatts i olika former av näringsverksamhet. Den kommunala bolagiseringen – det finns mer än 1 500 kommunala bolag – har verkat i samma riktning. Kommunala bolag uppfattar sig ibland som obundna av kommunallagen, en helt felaktig föreställning.
Att kommunal näringsverksamheten snedvrider konkurrensen har på senare tid uppmärksammats av flera bedömare. Underprissättningsutredningen SOU 1995:105, Konkurrens i balans ägnade stort utrymme åt frågan och föreslog att gränserna för kommunalt företagande skulle utredas. Konkurrensverket har i flera studier (t.ex. Kommunal näringsverksamhet, En studie av landstingens tvätterier, 1996) beskrivit de konkurrensproblem offentlig näringsverksamhet ger.
Det är angeläget att se över reglerna för offentlig verksamhet. Kommunallagen säger redan idag att kommuner bara får driva allmännyttig näringsverksamhet som inte får ha vinstsyfte. Men sanktionsmöjlighetrna mot kommuner som överträder gränserna är svaga. Det är bara kommunmedlemmar, inga andra, som kan begära att en domstol prövar om ett kommunalt beslut är lagligt och han eller hon måste begära det en kort tid efter det att beslutet är justerat. Det finns dessutom inga bra medel att få kommunerna att följa domstolens utslag. Konkurrenslagen, som skall skydda konkurrensen, fungerar heller inte för att skapa konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat verksamhet.
Mot den bakgrunden är det oroande att riksdagen på senare tid har fattat flera beslut som har givit eller kommer att ge kommunerna vidgade ramar att driva näringsverksamhet. Reglerna om gemensam nämnd (prop. 1996/97:105) möjliggör för kommunerna att driva sådan verksamhet utanför sitt geografiska område. Riksdagen har därtill beslutat att det ska utredas hur kommunerna, utan att bilda gemensam nämnd eller kommunalförbund, skall kunna driva näringsverksamhet utanför sitt område.
Den kommunala näringsverksamheten borde istället ses över från utgångspunkterna att kommersiellt företagande är främmande för kommunerna, att de bestämmelser som idag reglerar kommunal verksamhet och konkurrens mellan offentlig och privat verksamhet inte sätter tillräckligt tydliga ramar för sådan verksamhet och slutligen att kommunal verksamhet alltid ska vara knuten till ett intresse inom kommunen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att se över reglerna för kommunal näringsverksamhet.
|
Inga Berggren (m) |
|
|
Kjell Ericsson (c) |
Bengt Harding Olson (fp) |
|
Michael Stjernström (kd) |
Sten Svensson (m) |
|
Marianne Andersson (c) |
Kenth Skårvik (fp) |