Motion till riksdagen
1997/98:K43
av Förste vice talman Anders Björck m.fl. (m)

med anledning av prop. 1997/98:116 Staten och trossamfunden - bestämmelser om Svenska kyrkan och andra trossamfund


1 Staten och trossamfunden, bestämmelser om Svenska kyrkan och andra trossamfund

Innebörden av principbeslutet i riksdagen 1995 är att den kyrkliga egendomen skall stå till kyrkans förfogande efter relationsändringen år 2000 utan stöd av den detaljerade statliga reglering som finns i dag. Regeringen anger i proposition 1997/98:116 att ”en strävan bör vara att i största möjliga utsträckning åstadkomma enkla och överskådliga regler” (s 81). Mot den bakgrunden föreslår regeringen att stora delar av tillgångarna, bland annat prästgårdarna, kyrkofonden, kyrkofondsfastigheterna och de så kallade kronoanslagen skall ägas av trossamfundet Svenska kyrkan eller olika organisatoriska delar av detta trossamfund.

Prästlönetillgångarna är beteckningen på kyrkans reella finansförmögen­het i jord, skog och fonder. Förmögenheten har genom århundradena byggts upp genom gåvor och donationer och andra tillskott från församlingsborna.

Enligt direktiven 1996 till utredningen om kyrkans egendom hade Kam­mar­kollegiet att utreda om Svenska kyrkan efter relationsförändringen skall disponera prästlönetillgångarna enligt vad som kallades en lagstift­nings- eller en stiftelsemodell. Lagstiftningsmodellen innebär att prästlöne­tillgångarnas stiftelseliknande karaktär bibehålles genom att det i lag läggs fast att de skall förvaltas av Svenska kyrkan såsom självständiga förmögen­heter.

Kammarkollegiet behandlade emellertid även en tredje modell, äganderätt (SOU 1997:47 kap 11 och kap.18.4.3).

Kammarkollegiet framhåller att det som talar till ägandealternativets fördel är ”den klara och enkla lösningen som leder till alldeles otvetydiga förhållanden i det nya läget”. ”Ägandealternativet är ett radikalt medel att förändra situationen. Det skiljer sig från de övriga alternativen genom den konsekventa upplösningen av alla stiftelsebildningar. Därigenom går det också längst när det gäller äganderättsöverföringar från stiftelser till enheter inom Svenska kyrkan” (s 178-179).

I sina överväganden fann Kammarkollegiet såväl lagstiftningsalternativet som ägandealternativet likvärdiga från olika utgångspunkter, men förordade till slut ändå lagstiftningsalternativet. Bland remissinstanserna vägde det jämnt med någon övervikt för lagstiftningsalternativet. Det bör dock noteras att bland andra JK, majoriteten av flerpastoratssamfälligheterna, Svenska kyrkans centralstyrelse och biskoparna förordade ägandealternativet. Som framgår av propositionshandlingarna stödde ett betydande antal av kyrko­mötes­ledamöterna reservationen i andra kyrkolagsutskottet för ägande­alternativet.

Regeringen föreslår i propositionen att lagstiftningsalternativet skall tillämpas beträffande kyrkans egendom.

Vi finner att äganderättsmodellen är att föredra av flera skäl:

Mot bakgrund av det anförda bör den föreslagna 9 § lagen om Svenska kyrkan liksom 10 § lagen om införande av lag om Svenska kyrkan utgå. Vidare bör 9 § och 11 § lagen om införande av lagen om Svenska kyrkan omarbetas.

Det torde ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext.

Det är svårt att motivera att de förtroendevalda inom Svenska kyrkan skall ha rätt till ledighet för att fullgöra sina uppdrag när församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas kommunstatus upphör. Också den större lik­ställig­heten mellan trossamfunden talar emot en lagstadgad rätt till en sådan ledighet. Det är dock rimligt att de nuvarande reglerna får gälla under den pågående mandatperioden.

2 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen beslutar om lagändringar i enlighet med vad som anförts i motionen,

  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten till ledighet för förtroendevalda.

Stockholm den 26 mars 1998

Anders Björck (m)

Birger Hagård (m)

Jerry Martinger (m)

Inger René (m)

Nils Fredrik Aurelius (m)

Fredrik Reinfeldt (m)

Henrik S Järrel (m)

Ola Karlsson (m)

Göran Lindblad (m)