Propositionen syftar till en utveckling av den statliga förvaltningen. Dess mål skall vara att med höga krav på rättssäkerhet, effektivitet och demokrati vara tillgänglig och tillmötesgående och därigenom vinna medborgarnas fulla förtroende. För ändamålet föreslår regeringen att en särskild myndighet inrättas för kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning inom statsförvaltningen.
I propositionen anges att regeringen avser att inleda ett flerårigt handlingsprogram som i första hand skall inriktas på tre huvudområden:
Kvalitet, kompetens och etik
Styrning och ledning
Informationsförsörjning
Etik i förvaltningen behandlas under avsnittet 6 med rubriken Kvalitet, kompetens och etik men uppgiften behandlas mycket kortfattat. Det enda man skriver är att en av huvuduppgifterna för den föreslagna myndigheten är ” – att främja en gemensam, grundläggande statlig förvaltningskultur och förvaltningsetik,”.
Internationellt finns en hel del erfarenhet att hämta inom området etik i offentlig tjänst.
Hösten 1994 inbjöd US Office of Government Ethics och US Information Service till en internationell konferens med rubriken International Conference on Ethics in Government. Vid konferensen deltog ett femtiotal länder vilka redovisade sina erfarenheter. Dessa finns sammanfattade i en publikation med samma namn som konferensen och utgiven 1995 av Institute of Public Administration, USA.
OECD har under ett antal år drivit ett projekt ”Ethics in the Public Service” och arrangerade hösten 1997 en internationell konferens i vilken ett trettiotal länder deltog.
Som en röd tråd genom de båda konferenserna gick oron över allmänhetens sjunkande förtroende för politiker och den offentliga sektorn.
Olika länder har gripit sig an problemet på olika sätt. Här vill vi nämna några:
I Storbritannien tillsattes 1994 en kommitté med Lord Nolan som ordförande med uppgift att utveckla etiska normer för offentlig verksamhet. Följande år kom den första rapporten och den har nu åtföljts av flera. Här redovisas etiska normer för parlamentsledamöter, ministrar samt för tjänstemän i offentlig tjänst och offentligt finansierade organisationer.
Bland de brittiska principerna återfinns offentlighetsprincipen, som ju är en självklarhet för oss i Sverige men inte given i många andra delar av världen. Andra nyckelord i den etiska koden är osjälviskhet, integritet, ansvarskänsla, ärlighet och ledarskap. Till detta har Lord Nolan nyligen lagt till ”courage” – mod.
I Polen är det främst åtgärder mot korruption som tilldragit sig det största intresset. Orsaken är de problem som dykt upp vid övergången från centralplanerad ekonomi till marknadsekonomi. Man arbetar nu hårt med att åstadkomma tillämpning av lagar man redan har, t ex lagen om parlamentarikers och andras sidouppdrag.
Här arbetar man med att i politiker och offentliganställda ingjuta ett förhållningssätt att det inte bara är effektiviteten i ämbetsutövningen som räknas när man skall göra karriär. Väl så viktigt är att man lever upp till de etiska värderingar som finns i samhället.
Till följd av en våg av politiska skandaler i början av 1990-talet, alla kopplade till större eller mindre gåvor, korruption, utlandsresor och olagliga höga pensioner, har den tyska regeringen tagit initiativ till en rad åtgärder för att bemästra dessa problem.
I Australien har man arbetat ganska länge med etik inom politik och offentlig sektor. Man har kommit fram till att mera allmänt hållna normer är att föredra framför detaljerade regler. Nyckelord här är ansvarskänsla och ansvarstagande.
Också i USA har man arbetat länge med de etiska frågorna inom offentlig sektor. Man är nu inne i ett skede då man frågar sig om de system man utvecklat passar för den situation politiker och offentliganställda befinner sig i idag. Den amerikanska etiklagstiftningen är nämligen komplicerad och det finns risk för att en övertro på detaljerade regler ersätter förmågan att lyssna till samvetets röst och värderingsförändringar ute i samhället. Man diskuterar också hur ledare väljs och bör väljas och hur man får en bra insyn i offentlig verksamhet utan att man träder människors integritet för när.
I Norge diskuteras frågan om när moraliska/etiska aspekter bör komma in i offentlighet och man har definierat en rad tillfällen:
i policyskapandet
vid utarbetande av lagar, författningar och andra bestämmelser
vid myndighetsutövning
när lagstiftningen inte ger klara besked utan man befinner sig på osäker mark
vid prioritering
i samband med andra moraliska dilemman
när samvetet framtvingar olydnad
För detta måste finnas verktyg så att man inte gör saker som man känner är fel. Man måste premiera uppförande man vet är rätt och definiera tillfällen då det inte är självklart vad som är etiskt/moraliskt rätt eller fel.
En arbetsgrupp knuten till OECD med representanter från nio länder, däribland Norge och Finland, har utarbetat en checklista som syftar till att hjälpa länder att kritiskt granska sin verksamhet och därmed främja etiken i offentlig sektor. Här tar man bl.a. upp hur man kan analysera den etiska infrastrukturen i ett land. T.ex. vilka värderingar råder ute i samhället, hur kan man utöva offentlig insyn i beslutsfattande, hur kan man stimulera ett etiskt förhållningssätt hos politiker etc.
Regler, lagar och etiska principer är alla delar i en övergripande etisk infrastruktur som måste backas upp av övertygelse och ledarskap hos politiker och högre tjänstemän. Man tar också upp vikten av fortlöpande dialog om etiska frågeställningar och en uppföljning av vad som händer med etikfrågorna inom olika sektorer.
Nödvändigheten av mekanismer för att upptäcka, utreda och sanktionera korruption och andra ekonomiska övertramp finns med på checklistan.
Också Europarådet har etik i politik och offentlig sektor på sin dagordning. Här har man främst intresserat sig för hur korruption skall kunna motverkas.
I Sverige har frågan om etik i förvaltningen aktualiserats under en del kurser för verkschefer m fl. I strävande efter att höja kvaliteten och kompetensen inom statsförvaltningen anser vi att förvaltningsetik bör lyftas fram som en av grundvalarna och att därvid det arbete om etik i offentlig sektor – som genomförts eller pågår internationellt – på lämpligt sätt tas till vara. Sverige kan ha en del att lära av andra länder i dessa hänseenden. Skulle regeringens förslag om inrättande av en ny myndighet för kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning inom statsförvaltningen vinna riksdagens gehör är det naturligt att lägga detta ansvar på den nya myndigheten. Skulle däremot förslaget falla bör samordningsansvaret för spridning av medvetenheten om behovet av förvaltningsetik och de internationella erfarenheterna i stället läggas på någon annan myndighet t.ex. Riksrevisionsverket eller Statskontoret.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillvaratagande i Sverige av internationella erfarenheter av etik i offentlig förvaltning.
|
Barbro Westerholm (fp) |
|
|
Henrik S Järrel (m) |
Lennart Daléus (c) |
|
Tanja Linderborg (v) |
Gunnar Goude (mp) |
|
Chatrine Pålsson (kd) |