Den offentliga makten utövas på uppdrag av medborgarna, för medborgarna och genom medborgarnas finansiering. Detta skall tydligt genomsyra all offentlig verksamhet. Därför är det viktigt att riksdagen lägger fast en sammanhållen strategi för den statliga förvaltningspolitiken. Regeringens förslag går i rätt riktning men behöver på flera punkter förtydligas och stramas upp.
Offentlighetsprincipen och meddelarfriheten är viktiga grundbultar för den statliga verksamheten. Eftersom svensk rättstradition här skiljer sig från vad som är normalt i andra länder, finns en risk att offentlighetsprincipen och meddelarfriheten inskränks i en missriktad strävan till internationell anpassning. Även informationsteknikens utveckling kan, paradoxalt nog, försvåra för medborgarna att i vissa lägen få del av allmänna handlingar. Ytterligare ett problem, som det under senare tid har framkommit många exempel på, är att offentliganställda varit rädda för att utnyttja sin meddelarfrihet av rädsla för repressalier från arbetsgivarens sida.
I propositionen sägs, i avsnittet 6.2 kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning, att myndighetschefer har ett särskilt ansvar för att de anställda ges utbildning i grundläggande statlig förvaltningskunskap och görs medvetna om statstjänstemannarollens betydelse. Här är det, enligt Folkpartiet liberalernas mening, särskilt viktigt att ta upp offentlighetsprincipen och meddelarfriheten. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.
I propositionen föreslås vidare att en ny myndighet inrättas för kompetens- och kvalitetsutveckling inom statsförvaltningen. Detta förslag bör avslås. Dessa uppgifter bör i stället kunna fullgöras av Statskontoret, som enligt sin instruktion har till huvuduppgift att ”på regeringens uppdrag biträda med underlag för omprövning, effektivisering och styrning av statlig och statligt finansierad verksamhet”. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.
Folkpartiet delar den uppfattning som framförs av den förvaltningspolitiska kommittén, och som delas av de flesta remissinstanser, nämligen att det bör tillsättas en bred utredning om det rättsliga ansvaret för offentligt anställa. I detta sammanhang bör man även behandla reglerna för bisysslor, t.ex. för domare och andra ämbetsmän, vars oväld inte bör kunna ifrågasättas. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.
Propositionen refererar den kritik av kommittéväsendet som bl.a. har framförts av den förvaltningspolitiska kommittén och Riksdagens revisorer. Folkpartiet delar i allt väsentligt den kritiken och anser därför att de åtgärder som regeringen redovisar är otillräckliga. Samhällsproblemens ökade komplexitet ställer allt högre kvalitetskrav på beslutsunderlaget. Det räcker då inte med, som regeringen tycks tro, att se över det administrativa stödet till kommittéerna. Det handlar om en helt ny – eller kanske nygammal – syn på kommittéernas roll. Det handlar om att ge kommittéerna tillräcklig tid och tillräckligt öppna direktiv samt att kommittéerna besjälas av en strävan att allsidigt och seriöst belysa olika aspekter av de problem de har att utreda. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Det är angeläget att riksdagens kontrollmakt stärks. Diskussionen om insyn i vad som hänt kring de svenska säkerhetsorganens åsiktsregistrering och de följder denna fått har aktualiserat behovet av att riksdagen får former att – vid sidan av ordinarie KU-granskning och Riksdagens revisorers arbete – tillsätta särskilda kommissioner.
Den norska Lund-kommissionen har av många ansetts som en förebild. Lund-kommissionen tillsattes efter en omfattande debatt om den norska säkerhetstjänsten. Det norska stortingets motsvarighet till talmanskonferensen beslöt då ta initiativet till ett särskilt riksdagsutskott. Detta utskott föreslog att den kommission som senare kom att kallas Lund-kommissionen tillsattes och att en särskild lag stiftades till stöd för kommissionen. Denna lag gav kommissionen domstols ställning.
Enligt Folkpartiet liberalernas uppfattning bör riksdagen – för att stärka riksdagens kontrollmakt – uppdra åt talmanskonferensen att förelägga riksdagen ett förslag till lag om riksdagskommissioner.
Folkpartiet delar regeringens uppfattning att myndighetsformen är lämpligast för statlig verksamhet. Till skillnad från regeringen vill Folkpartiet också dra de fulla konsekvenserna av detta. Staten bör så långt som möjligt avveckla, avyttra eller ombilda de statliga verksamheter som i dag bedrivs i privaträttslig form. Staten bör inte bedriva konkurrensutsatt affärsverksamhet.
Som regeringen påpekar är det sedan årsskiftet förbjudet för myndigheter (inklusive affärsverk) att, utan tillstånd från regeringen, bilda bolag, stiftelser, föreningar etc. I konsekvensens namn bör en upprensning ske bland alla de privaträttsliga subjekt som bildats före detta datum.
En avvecklingskommission bör tillsättas med uppdrag att systematiskt gå igenom all statlig verksamhet som inte bedrivs i myndighetsform och i så stor utsträckning som möjligt lägga förslag om avveckling, avyttring eller ombildning. Även den utredning om tjänsteexporten som regeringen föreslår bör ta i beaktande att staten inte bör ägna sig åt affärsverksamhet. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.
Regeringen föreslår att resultatstyrningen av den statliga förvaltningen skall förbättras. Folkpartiet anser att medborgarperspektivet måste vara centralt i resultatstyrningen. I de verksamheter där det är möjligt, bör man systematiskt samla in, analysera och redovisa synpunkter från medborgarna. Det kan t.ex. gälla hur skattemyndigheterna bedriver sitt arbete gentemot de skattskyldiga eller hur SJ behandlar och bemöter kunderna. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.
Vi är på väg att lämna industrialismen och de företag och människor som inser detta är framtidens vinnare. Vid varje samhällsomvälvning dyker det upp personer som snabbt behärskar den nya tekniken. De blir ledare för utvecklingen, åtminstone i starten. För att inte skapa klyftor i samhället är det viktigt att så många som möjligt i samhället har tillgång till och behärskar den nya tekniken.
Media använder formuleringen ”vi bör nu satsa på användning av IT” liksom båda IT-kommissionerna. Språkbruket ”användning av IT” ger intryck av att det är fråga om att kort och gott ta i bruk system och produkter som är färdiga att brukas. I själva verket innebär användning av IT att satsa på utveckling av IT-tillämpningar genom konsekventa satsningar på utvecklingsarbete med hjälp av de halvfabrikat som ofta standardiserade IT-delsystem utgör. Konsekventa och uthålliga arbetsinsatser erfordras för att dessa halvfabrikat ska kunna vidareutvecklas och anpassas till sin slutliga miljö i skola, högskola, näringsliv och förvaltning och samhällslivet i övrigt.
Utgångspunkten är den enskilde individens perspektiv. IT förenklar vardagen på många sätt för alla människor. Därför måste information om IT understödjas för att undanröja alla hinder inte minst mentala och skapa möjlighet för bred förståelse.
Informationstekniken får aldrig bli ett elitens maktmedel, där medborgaren utan dator är utestängd från sina demokratiska rättigheter. För liberaler har demokratin ett pris som är väl värt att betala. IT ger oss ett antal möjligheter att förstärka demokratin när det t ex gäller att öka delaktigheten för den enskilda människan. IT underlättar kommunikationen mellan väljare och valda. Den fria medborgaren ställer grundläggande och berättigade krav på delaktighet och insyn i de beslutande församlingarnas förehavanden, oberoende var i landet hon bor.
Folkpartiets vision om det aktiva medborgarskapet får här, med IT som redskap, sitt sakliga genombrott. Därför både kan, skall och måste vi göra tekniken känd och tillgänglig för alla medborgare. Det skall vara raka rör och öppna kanaler mellan politiska företrädare och den enskilde medborgaren.
Pengar skall inte få avgöra om du kan delta i samhällsdebatten och vara med och påverka eller ej. Alla människor har inte råd att köpa en egen dator, därför måste de finnas i tillräckligt antal på offentliga platser så att alla kan komma till tals. Här kan folkbiblioteken helt klart spela en mycket viktig roll. Den nya aktiva rollen måste därför utvecklas och förstärkas.
Folkpartiet har länge arbetat för riktiga medborgarkontor. Genom den tekniska utvecklingen kan dessa få ännu viktigare roll. Här bör datorer vara uppkopplade både mot politiska organ och myndigheter. Där skall vi som enskilda kunna söka i databaser efter information eller beslut, kostnadsfritt, så att människor kan kontrollera en sakuppgift, kommunicera med politiska företrädare, läsa eller reagera på ett anförande eller en motion.
Den ”universal access” som enligt vår telelag garanteras alla i vårt land omfattar möjlighet till tillgång till markburen telefoni samt låghastighetsdatakommunikation. Vi önskar vidga detta begrepp och förordar att utbudet av samhällsinformation organiseras så att alla medborgare enkelt kan nå väsentliga delar av samhällets grunddatabaser. Tillgången till denna samlade mängd samhällsdatabaser bör underlättas för medborgarna, genom aktiva insatser via medborgarkontor, bibliotek m.m. Tillgänglighet via Internet bör också främjas, i ljuset av att allt fler medborgare nu skaffar sig möjlighet till kontakt med Internet.
Vi förordar att kommunerna engagerar sig i en aktiv utbyggnad av medborgarkontor och Internet för att underlätta för medborgarna att utvidga sitt kunnande om samhällets organisation, om de kommunala besluten och om vilka medborgerliga rättigheter och skyldigheter som gäller.
Vid utbyggnad av de medborgerliga samhällsinformationssystemen bör hänsyn tas till medborgarnas önskemål om möjligheter till ökad demokratisk kontakt med sina folkvalda politiska representanter. Elektroniska anslagstavlor och andra dialogsystem, bl a via Internet, bör i ökande grad göras tillgängliga för medborgarna, för att underlätta etablering av demokratiska sammanslutningar och möjligheter till politisk kontakt. Medborgarens röst bör kunna höras tydligare än idag.
Genom utvidgad utbildning och kvalificerad konsumentupplysning bör alltfler medborgare göras medvetna om de möjligheter som Internet erbjuder. Härigenom ökas efterfrågan på tjänster på näten, vilket skapar möjligheter till etablering för nya tjänsteföretag. Detta kan särskilt röra rådgivning om att hitta rätt på näten.
Sådan konsumentupplysning kan omfatta råd om villkoren för verksamhet på näten, men kan också omfatta praktisk rådgivning om produkter som underlättar nätets användning. Kunskaper om lågprisdatorer för användning av Internet bör aktivt spridas. För olika användarmiljöer, t ex för småföretag, bör information aktivt spridas om särskilda tillämpningspaket av programvarutyp. Sådan konsumentupplysning bör tillhandahållas på många olika medier. Här finns viktiga uppgifter för Konsumentverket.
IT-utvecklingen medför onekligen många positiva möjligheter men innebär också vissa risker. Ett IT-samhälle måste därför också vara ett rättssamhälle, alltså ge ett starkt skydd för personlig integritet. Privatpersoner ska vara berättigade till skydd för sitt privata liv och ha rätt att driva sin verksamhet utan annan insyn utifrån än den han själv vill medge. Personliga angelägenheter bör ej vara allas angelägenheter. Ett robust personligt insynsskydd är en självklarhet i ett rättssamhälle. Undantagsvis och då endast vid starka skäl ska det vara tillåtet att bryta detta insynsskydd.
Ett starkt skydd för den personliga integriteten borde vara en självklarhet i ett rättssamhälle. Alla medborgare har rätt till skydd av privatlivet mot intrång. Detta skydd måste gälla alla former av angrepp – således även från en statsmakt med ”storebrorsambitioner”, alltså med överdrivet intresse av att insamla så många uppgifter som möjligt om så många medborgare som möjligt och särskilt på känsliga områden.
Det är nödvändigt att kvinnor har ett betydande inflytande över IT- utvecklingen liksom av val av tillämpningar inom IT-området. Kan inte kvinnor känna sig hemma med IT så blir deras stöd och deras användning inte helhjärtat. Utan kvinnors delaktighet förblir tekniken en männens leklåda utan den innehållsliga utveckling som tekniken har potential till. Därför måste kvinnor vara med och utveckla normer för vad som är teknik, teknikens innehåll och teknikens utformning, vad tekniken kan användas till liksom den pedagogik som används.
Regeringen föreslår att SPAR – Statens person och adressregister – skall leva vidare. Vi instämmer i förslaget, men Folkpartiet anser att SPAR skall vara det enda register med personuppgifter varifrån adresser för direktreklam skall kunna hämtas, dvs. vara den enda adresskällan för urvalsdragning, och detta bör ges regeringen till känna.
Huvudmannaskapet och registeransvaret för SPAR bör liksom nu ligga på en nämnd med kanslistöd från Statskontoret eftersom den myndigheten har kvalificerad verksamhet inom IT-området.
Vi avvisar att riksdagen ger regeringen bemyndigande att i vissa fall lämna tillstånd för annan än myndighet att använda aviseringsregistret. Fp efterlyser kriterier och motiv ett bemyndigande. Därmed avslår vi förslagen om ändringar i lagen om aviseringsregistret som regeringen nu föreslår.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av att offentlighetsprincipen och meddelarfriheten tas upp i kvalitetsutvecklingen och kompetensförsörjningen,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att någon ny myndighet för kompetens- och kvalitetsutveckling inom statsförvaltningen inte bör inrättas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en bred utredning om det rättsliga ansvaret för offentligt anställda,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bättre beslutsunderlag,
att riksdagen begär att talmanskonferensen förelägger riksdagen ett förslag till lag om riksdagskommissioner i enlighet med vad i motionen anförts,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att dra konsekvenserna av att myndighetsformen är den lämpligaste formen för statlig verksamhet,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en avvecklingskommission bör tillsättas med uppdrag att systematiskt gå igenom all statlig verksamhet som inte i bedrivs i myndighetsform,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den aviserade utredningen om tjänsteexporten bör ta i beaktande att staten inte bör ägna sig åt affärsverksamhet,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att systematiskt samla in, analysera och redovisa synpunkter från medborgarna,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett IT-samhälle för alla och tillgång till samhällsdatabaser,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att sprida tillgång till Internet och etablering av nya tjänsteföretag,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om integritetsskydd,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om IT och jämställdhet,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att SPAR skall vara det enda register med personuppgifter varifrån adresser för direktreklam skall kunna hämtas,
att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:743) om aviseringsregister.
|
Bo Könberg (fp) |
|
|
Margitta Edgren (fp) |
Ann-Kristin Føsker (fp) |
|
Anders Johnson (fp) |