I propositionen presenteras regeringens riktlinjer för regeringens fortsatta arbete med att utveckla den svenska statsförvaltningen. Bl.a. uppges att regeringen kommer att ägna ökad uppmärksamhet åt kompetens- och utbildningsfrågor i syfte att stimulera myndigheternas kompetensförsörjning. Vidare redogörs för regeringens fortsatta arbete med att anpassa och effektivisera förvaltningen med stöd av IT. Regeringen föreslår också en särskild lag för SPAR.
Moderata samlingspartiet ställer sig i princip bakom regeringens riktlinjer. I vissa avseenden ser vi dock behov av kompletteringar, vilka föreslås i motionen. Vidare anser vi att SPAR inte skall regleras i en särskild lag utan snarast avvecklas. Vidare anför vi ytterligare säkerhetsaspekter som vi anser bör beaktas i regeringens fortsatta arbete med att ta fram en lösning för säker IT-kommunikation inom statsförvaltningen.
Enligt regeringens bedömning bör statsförvaltningen ta till vara IT:s möjligheter att förenkla och förbättra kontakterna för medborgare och företag med myndigheter, öka allmänhetens insyn i och kontroll av myndigheternas verksamhet samt effektivisera samverkan mellan myndigheter med övrig offentlig sektor samt med EU-institutioner och andra länders förvaltning.
Vidare anförs bl.a. att den tekniska infrastrukturen för statsförvaltningens kommunikation med medborgare och företag bör bygga på Internet. Inom ramen för Internet bör vidare myndigheterna utveckla tjänster, som förenklar kontakterna med och samspelet mellan medborgare, företag och offentlig förvaltning.
Det finns anledning för oss att välkomna det nyväckta intresse för IT som regeringen visat det senaste halvåret. Samtidigt måste dock konstateras att det fortfarande saknas konkretion bakom regeringens vackra ord om IT-satsningar och informationsspridning via Internet, inte minst vad avser relationen mellan statsförvaltningen och medborgare/företag.
Faktum är att vi under denna mandatperiod har förlorat värdefull tid som borde ha använts till att utveckla IT -användningens förtjänster och stora potential inom den statlig förvaltningen. Riksdagen och många kommuner har redan i dag tagit informationstekniken i sin tjänst för marknadsföring av och informationsspridning om sin verksamhet. På vissa håll tillhandahålls också offentliga handlingar på elektronisk väg. Ett annat bra exempel på hur avståndet mellan statsmakten och medborgarna har kunnat minskas är inrättandet av riksdagens hemsida (www.riksdagen.se), liksom knutpunkten Sverige direkt (www.sverigedirekt.riksdagen.se). Enligt vår uppfattning är detta emellertid inte tillräckligt utan alla statliga myndigheter, verk och statliga bolag bör snarast lägga fast strategier för användningen av IT som en viktig del i sitt informationsuppdrag gentemot medborgarna och företagen.
Varje medborgare och företag borde vidare kunna genomföra all nödvändig myndighetskommunikation över Internet. Om det t.ex. var möjligt att deklarera, betala skatt och moms på detta sätt skulle detta inte bara innebära en förbättrad service för medborgarna utan det skulle också vara en pådrivande kraft för att sprida teknik och kunskap i samhället. Vad som nu snabbt behövs är regler för användningen av digitala signaturer som möjliggör även denna form av Internet-användning.
Mot denna bakgrund anser vi att regeringen snarast bör återkomma med förslag till samlade riktlinjer för användningen av information och kommunicerandet av information som finns på Internet (web-baserad information). I detta sammanhang måste också nya frågeställningar beaktas rörande t.ex. öppenheten. Som Datainspektionen påpekade i sitt remissvar är offentlighetsprincipen inte utformad med hänsyn till IT-utvecklingen varför nya överväganden måste göras mellan intresset av offentlighet och den personliga integriteten. Med hänsyn till de nya tekniska möjligheterna att göra offentliga handlingar allmänt kända understryker Datainspektionen vikten av att en diskussion och en analys av begreppet offentlighet kommer till stånd. Som närmare utvecklas i en motion av Carl Bildt m.fl. (m) är detta också ett krav som förts fram från Moderata samlingspartiet och som vi här framför på nytt.
Regeringen slår i propositionen fast att statliga myndigheter bör använda säker överföring av dokument och meddelande i den öppna IT-infrastrukturen. Vidare framhålls att informationsutbytet mellan myndigheterna ställer krav på gemensamma säkerhetsregler och standardiserade lösningar. I detta sammanhang framhålls bl.a. behovet av säkerhetslösningar, som t.ex. möjligheter till digitala signaturer och kryptering. Regeringen avser vidare att skyndsamt ta fram ett gemensamt regelverk för säker kommunikation i statsförvaltningen.
Regeringens agerande hittills i krypteringsfrågan inger emellertid oro. Vi vill i sammanhanget uppmärksamma riksdagen på att regeringen nyligen har fattat ett beslut som förbjuder företag att exportera krypteringsprogram av mer än en viss kapacitet. Detta beslut är ett rent slag i luften och innebär bara att högteknologiska svenska företag flyttar exporten till länder som inte har samma bestämmelser. Det finns också en risk för att företagen alternativt bryter mot beslutet (se Handelskammartidningen 2/98 s. 32 ff).
Mot denna bakgrund, och då regeringens avsikt tycks vara att det arbete som för närvarande bedrivs för att säkra kommunikation i statsförvaltningen även skall lösa säkerhetsfrågan för samhället i stort (prop. s. 58), hyser vi en viss oro för de lösningar som kan komma att föreläggas riksdagen inom en snar framtid.
Det är angeläget att regeringen i det pågående arbetet med att ta fram en säkerhetslösning för IT-infrastrukturen tar ett samlat grepp om IT-säkerhetsfrågan, som rymmer betydligt mycket mera än krypteringsfrågan. Graden av säkerhet är ytterst beroende av kunskapsnivån hos de personer som är satta att sköta systemen. Detta innebär att säkerhetslösningen också måste baseras på en kontinuerlig utbildning av berörd personal inom statsförvaltningen. Informationskrigföringen, dvs. risken för angrepp mot olika digitala informationsstrukturer, t.ex. inom finansvärlden, är en annan problematik som måste beaktas vid framtagandet av ett säkerhetssystem. Vidare måste användningen av certifikat (elektroniska id-kort) utvecklas.
Vi utgår från att regeringen kommer att beakta bl.a. ovan nämnda frågeställningar i det pågående arbetet.
Regeringen föreslår att Statens person- och adressregister (SPAR) skall finnas kvar tills vidare och registrets grundförutsättningar regleras i en särskild lag. Lagen om det statliga personregistret skall enligt förslaget träda i kraft den 24 oktober 1998, dvs. samtidigt med den nya personuppgiftslagen (prop. 1997/98:44).
Moderata samlingspartiets uppfattning om SPAR utvecklades senast i ovan nämnda motion som väcktes med anledning av regeringens förslag till en ny personuppgiftslag. Av motionen framgår bl.a. att vi anser att regeringen skyndsamt bör ta de initiativ som behövs för att avveckla SPAR. Den mycket omfattande behandling av offentliga personuppgifter för kommersiella ändamål som SPAR möjliggör strider enligt vår uppfattning mot grundtanken i det för sammanhanget aktuella EG-direktivet om dataskydd. Dataskyddsdirektivets syfte och krav på att behandling av personuppgifter skall ske efter på förhand bestämda ändamål låter sig enligt vår mening inte förenas med ett register som har till enda uppgift att förvalta ett personregister utan särskilt ändamål. Som framgår av remissvaren ställer sig även Riksskatteverket tveksamt till om uppgifterna för SPAR är förenliga med EG-direktivet vad gäller ändamålet med uppgifterna. Särskilt kritiskt är verket mot att SPAR skall tillgodose direktreklambranschens behov.
I propositionen aviseras att regeringen framöver avser att slutligt ta ställning till SPAR:s framtid. Moderata samlingspartiet utgår från att regeringen kommer att bereda frågan skyndsamt och att regeringens slutliga ställningstagande med hänsyn till de förpliktelser som följer av dataskyddsdirektivet inte kan bli något annat än vårt.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning om användningen av information på Internet i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag till omprövning av den nuvarande offentlighetsprincipen i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regeringens fortsatta arbete med att ta fram ett säkerhetssystem för kommunikationen inom statsförvaltningen,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avveckling av Statens person- och adressregister.
|
Anders Björck (m) |
|
|
Birger Hagård (m) |
Jerry Martinger (m) |
|
Inger René (m) |
Nils Fredrik Aurelius (m) |
|
Fredrik Reinfeldt (m) |
Henrik S Järrel (m) |
|
Ola Karlsson (m) |
Göran Lindblad (m) |