Minoritetspråkskommittén, Jo 1995:03 har fått till uppgift att lämna förslag till om och i så fall på vilket sätt Sverige ska tillträda Europarådets konvention för regionala språk och minoritetsspråk. Konventionen, som är en kulturkonvention, innehåller en mängd åtgärder med olika nivåer som länderna kan välja mellan. Ett helt avsnitt avser åtgärder inom utbildningsområdet.
Dagens barn använder datorer i undervisningen. Ett erkännande av minoritetsspråk i Sverige enligt konventionen kan bli ett slag i luften om det helt enkelt inte är möjligt för de barn som använder samiska eller romani chib att i IT-sammanhang använda sina språk.
Oavsett om Sverige beslutar att tillträda konventionen eller ej, måste åtgärder vidtas för att utvecka IT-standard för minoritetsspråken.
Möjligheten för språkliga minoriteter att bibehålla och stärka positionen för sitt språk i det svenska samhället är starkt beroende av utvecklingen inom IT-området. Särskilt för dagens barn och ungdom är det ytterst viktigt att deras språk kan skrivas och läsas korrekt i datorsammahang.
IT-utvecklingen domineras helt av det engelskspråkiga området, som normalt använder endast bokstäverna A–Z i skrift. Detta har ända från databehandlingens början gett andra språk problem. Svenskan har till exempel haft svårigheter med bokstäverna Å, Ä och Ö i datorer.
För de större nationella språken erbjuder datorleverantörerna numera lösningar. Mindre språk, t ex samiskan, har emellertid i allmänhet inte tillräckligt stor marknadspotential för leverantörerna, och täcks därför dåligt.
För de små minoritetsspråken kan det därför krävas offentliga åtgärder för att en tillfredsställande situation skall kunna utvecklas. Ett exempel på en sådan åtgärd är upphandlingsdirektiv för datautrustning där specificerade krav ställs på täckning av olika språkbehov.
I ordbehandlarnas barndom fanns inte svenska Å, Ä och Ö. Att idag använda sig av meänkieli (tornedalsfinska) när man skriver på sin ordbehandlare torde inte erbjuda några svårigheter ur denna synpunkt, eftersom dess alfabet knappast torde skilja sig från det finska och svenska. Däremot är det klart problematiskt om man vill uttrycka sig på samiska eller romani.
Det finns sedan länge IT-standarder som täcker det samiska bokstavsbehovet. Inga av de större datorleverantörerna erbjuder emellertid produkter, t ex ordbehandlare och e-postprogram, som helt följer dessa standarder. Diverse speciallösningar har därför genom åren tagits fram bland användarna.
Sedan förra sommaren pågår ett arbete på en gemensam samisk teckenstandard, sammanhållet av norska Sametinget, och med medverkan av IT-standardiseringarna i Sverige, Norge och Finland. Detta arbete innefattar framtagning av programvara samt teckensatser för skrivare – så kallade "fonter" – för både PC och Macintosh. De mest angelägna behoven för det samiska språket kommer därmed att täckas.
Ett annat minoritetsspråk, nämligen romani, kommer däremot inte att täckas i alla de varieteter som används i Sverige, varken av denna nya samiska standard, eller av någon annan standard. Detta språk är särskilt besvärligt, eftersom meningarna om korrekt stavning inte är alldeles entydiga bland språkexperterna. Det finns heller inte något centralt organ, liknande Sametinget, för denna språkliga minoritet, som har i uppgift att uttala sig i språkliga frågor.
Även andra minoritetsspråk i Sverige kan vara svåra att tillgodose i dagens och morgondagens IT-samhälle. Kunskapen om den faktiska situationen är otillräcklig, eftersom språkexperter i Sverige i allmänhet har liten kännedom om de tekniska problemen inom detta speciella IT-område, och IT-experterna sällan har någon större kännedom om minoritetsspråken.
Kunskapen om minoritetsspråkens behov av IT-standard måste klarläggas. En sådan klartläggning måste omfatta vilka minoritetsspråk som är i behov av särskilda åtgärder. Särskild uppmärksamhet måste också ägnas åt vilka stavningsregler och bokstavsbehov dessa språk har. En klarläggning av i vilken mån existerande standarder och IT-produkter (tangentbord, skärm- och skrivarfonter, program som ordbehandlare osv) måste även göras. Särskild uppmärksamhet bör därvid riktas på Internet-situationen. Klarläggningen bör dessutom innefatta förslag till åtgärder, t ex upphandlingsregler, som kan behövas för att avhjälpa de brister och problem som konstaterats.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av IT-standard för minoritetsspråk.
|
Carin Lundberg (s) |
Ulf Kero (s) |