Våren 1997 presenterade Centrum för invandringsforskning (CEIFO) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ) undersökningen ”Utsatthet för etniskt och politiskt relaterat våld m.m., spridning av rasistisk och antirasistisk propaganda samt attityder till demokrati m.m. bland skolelever”. Undersökningen utfördes på uppdrag av Inrikesdepartementet. Undersökningen visade bl a att 8 procent av samtliga de elever som omfattades av undersökningen i vart fall vid något tillfälle läst en rasistisk tidning. 17 procent av eleverna hade i vart fall någon gång haft kontakt med rasistiska organisationer och att 12 procent ibland eller ofta lyssnat på s.k. Vit Makt-musik. Vidare framkom att 9 procent av de tillfrågade eleverna hade extremt negativa åsikter om invandring. Undersökningen visade också att det finns en misstro mot det demokratiska systemet.
För att bemöta och förändra de negativa attityder som kommit till uttryck i undersökningens resultat krävs förändringar inom skolans område. En översyn behöver göras av utbildning och läromedel. Såväl utbildningens innehåll som utbildningsmaterialet behöver förbättras. Utbildningsmaterialet har visat sig vara bristfälligt och i vissa fall t o m innehålla direkt felaktiga sakuppgifter.Vad särskilt gäller demokratifrågorna måste dessa lyftas fram på ett tydligare och bättre sätt än i dag. Även detta förutsätter en översyn. Det är angeläget att öka kunskapen om de rättsprinciper det svenska samhället vilar på och att stimulera en aktiv diskussion om dess normer och värderingar. Den kunskap som flertalet elever i grund- och gymnasieskolan i dag får i dessa frågor är otillräcklig. Detta kan på sikt vara negativt för såväl deras rättsuppfattning som för förståelsen av andra kulturer.
Undersökningen är den första i sitt slag och jämförelsematerial saknas. Det är därför angeläget att den följs upp så att det blir möjligt att följa bl a förändringar i attityder hos skolelever.
Frågan om preskriptionstiden för tryckfrihetsbrott är föremål för utredning. Det nuvarande systemet leder till att eventuella brott hinner preskriberas innan förundersökningen hunnit avslutas. Preskriptionstiden för tryckfrihetsbrott bör därför förlängas till förslagsvis 24 månader för tryckt material och till 12 månader för sådana brottsliga yttranden som faller under yttrandefrihetsgrundlagen. Det är således även av vikt att hithörande brottsutredningar prioriteras av polis och åklagare fram tills en lagändring kan träda i kraft.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en uppföljning av undersökningen ”Utsatthet för etniskt och politiskt relaterat våld m.m., spridning av rasistisk och antirasistisk propaganda samt attityder till demokrati m.m. bland skolelever”,1
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förlängning av preskriptionstiden för tryckfrihetsbrott och prioritering av dessa brottsutredningar.
|
Ingbritt Irhammar (c) |
Marianne Andersson (c) |
1 Yrkande 1 hänvisat till UbU.