2 Massmedierna
3 Förändringar inom medieområdet
4 Mångfald eller koncentration
5 Slå vakt om publicservice
6 Bra radio- och TV-program till rimliga kostnader
7 Radio och TV:s roll i kulturpolitiken
8 Kommersiell radio och TV
8.1 Privata lokalradion
8.2 Kommersiell television
8.3 Lokal-TV
9 Digitalisering
10 Främja svensk kvalitetsproduktion
11 Hemställan
Massmedia är en av våra viktigaste kultur- och nyhetsförmedlare. För Centerpartiet är mångfald, decentralisering och spritt ägande viktigt när det gäller media. I den starka tekniska omvälvning som nu sker ser vi det som en stor uppgift att verka för att varje människa i hela landet ska ha tillgång till bra massmedieutbud. Vi slår vakt om det statliga presstödet. Skadlig ägarkoncentration inom media företagen ska motverkas, och Sverige bör arbeta internationellt för gemensamma regler vad gäller ägarkoncentration och korsägande i EU. Introduktion av marksänd digital TV är viktig och bör ske så snabbt som möjligt. De olika distributionskanalerna måste hållas öppna för så många som möjligt. Utbyggnaden av den digitala radion bör ägnas samma kraft som utbyggnaden av digital-TV. Sverige ska fortsätta att i EU driva frågan om förbud mot reklam riktad till barn. Vi slår vakt om publicservice-företagen. Centerpartiet anser att de ursprungliga intentionerna med den kommersiella lokalradion ska uppnås. Öppna en C-spankanal. Och C-span-radio enligt närradiokonceptet! Främja svensk kvalitetsproduktion genom en fond finansierad av en del av reklamintäkterna.
Massmedierna har en viktig uppgift att föra en fri opinionsbildning och ge en allsidig nyhetsförmedling. I ett demokratiskt samhälle ska individen fritt kunna välja mellan olika nyhetsförmedlare och opinionsorgan. Alla människor bör också ha möjlighet att delta i ett fritt meningsutbyte och kunna sprida upplysning om sin uppfattning på lika villkor. I verkligheten befinner vi oss långt från ett sådant idealsamhälle, trots ett starkt lagskydd för yttrande- och tryckfriheten. Mediernas lättillgänglighet och genomslagskraft är oslagbar när det gäller att nå ut till många människor även om alla människor inte kan föra sin talan i medierna. IT-samhället och digitaliseringen öppnar dock nya möjligheter för den enskilda människan att delta i debatten. Massmedierna speglar vad som händer runt om i världen. Avstånden mellan människor minskar och världen krymper när vi kan ta del av hur andra människor har det. Massmediernas möjligheter är stora och underlättar människors deltagande i den demokratiska processen. Det är inte längre lika enkelt för förtryckare att hålla förtrycket dolt för världens ögon.
När det förra kulturpolitiska beslutet fattades 1974 var medielandskapet ett helt annat än idag. De senaste 20 åren har inneburit en snabb utveckling på medieområdet. Tekniken har utvecklats, i många fall blivit billigare, vilket möjliggjort en mer decentraliserad struktur inom vissa områden. På andra områden har koncentrationen fortsatt – exempelvis har Sverige idag färre dagstidningar än vad som var fallet 1974.
En attitydförändring kan också sägas ha inträtt. 1974 sågs massmedierna, främst TV, av många som en konkurrent om människors tid för det ”levande” kulturlivet. Många trodde att besök på teatrar, konserter och utställningar skulle minska liksom deltagandet i föreningslivet. Utvecklingen har emellertid visat att den sammanlagda tid vi ägnar åt olika medier är förhållandevis konstant.
Förutsättningarna för svensk mediepolitik har förändrats genom avregleringar, konkurrens, ökad kommersialisering, stigande integration mellan medierna och en stark internationalisering av mediebranschen. Detta till skillnad mot 1974 då mediepolitiken präglades av dels det ansvar som följde med monopolsitutaionen, dels insikten om programmens starka genomslagskraft.
En stor förändring har skett inom etermedieområdet genom införandet av reklam i radio och TV. Även synen på massmedias roll har förändrats under de senaste decennierna, t ex reklam och sponsring.
Den största förändringen är de senaste årens massiva införande av informationsteknik där kommunikationerna har blivit helt oberoende av avstånd. Den tekniska utvecklingen inom inte minst IT-området och genom digitalisering av radio/TV har gjort att medierna håller på att utvecklas från envägs- till tvåvägskommunikation. Detta skapar nya förutsättningar. Sverige står idag inför en stor omvälvning som innebär att tillgången till information i det närmaste är obegränsad. Medborgarna har i dag möjlighet att välja vilken information de vill ta till sig. Vi går från informationsmottagning till informationsselektering.
Alla ska ha frihet att i tal, skrift och bild eller på annat sätt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Yttrandefriheten är och skall vara grundlagsfäst. Staten får inte inskränka yttrandefriheten utan skall garantera människors rätt att förmedla tankar och bilda opinion. Detta skydd mot statsmaktens ingrepp är nödvändigt men inte tillräckligt som grund för att garantera mångfald och valfrihet i opinionsbildning och nyhetsförmedling.
Det tryckta ordet, i synnerhet dagstidningarna, har särskilt stor betydelse för opinionsbildningen och nyhetsförmedlingen. Ett stort antal pressröster har dock tystnat under den senaste tjugoårsperioden. Tidningsföretagen är främst beroende av annonsmarknaden när det gäller att skapa ekonomiska förutsättningar för utgivningen. Annonsmarknaden tenderar emellertid att driva fram monopoltidningar. Tack vare ett statligt presstöd och mångfald finns konkurrens och därmed valfrihet när det gäller dagspress på ett tjugotal utgivningsorter i landet. På flertalet av dessa orter råder dock denna konkurrens endast mellan två tidningar.
Centerpartiet slår vakt om ett starkt skydd för yttrandefriheten i grundlag och vill förena detta med en aktiv mediepolitik för att understödja mångfald på medieområdet. Ett statligt presstöd är en nödvändig del i en mediepolitik som ska upprätthålla mångfalden när det gäller dagstidningar och därmed i opinionsbildning och nyhetsförmedling inom Sverige. Detta bör ges regeringen till känna.
Värnandet om mångfalden och en oro för en alltför kraftig mediekoncentration har varit föremål för diskussioner såväl här i Sverige som i andra länder. Ett utslag av detta är exempelvis ”Rådet för mångfald inom massmedierna”. Det är Centerpartiets åsikt att en ökad konkurrens kan främja mångfalden i massmedierna. Men avreglering eller minskad kontroll av marknaden i syfte att uppmuntra konkurrens kan även leda till ökad koncentration av ägandet.
Tillkomsten av reklamfinansierad radio och TV har ökat utbudet. Samtidigt är en tilltagande ägarkoncentration inom medieområdet oroande från yttrandefrihets- och åsiktsbildningssynpunkt. Mångfalden handlar inte bara om ett rikt och varierat utbud, utan också om möjligheten att ge och motta information. Ägarkoncentration medför en risk för att tillgång till information blir selekterad. Objektivitet och opartiskhet kan bli lidande. Meningsyttranden som inte går i linje med ägarens policy kan bli bortsorterade.
Redan idag förekommer samma ägare till olika medier. Stora ägare utökar sitt inflytande genom etablering på nya marknader och genom uppköp av eller nyetablering inom andra medier. Vanligast har varit att samma företag som dominerar tidningsmarknaden gått in i andra lokala medier, i första hand radio, men även i vissa fall TV. Samma problem råder också internationellt. Diskussionen om ägarkoncentrationen inom massmedierna kommer att fortsätta. Det är en grannlaga fråga eftersom svenska medieföretag också utsätts för internationell konkurrens och hela mediestrukturen befinner sig i snabb förvandling. Samtidigt som vi bör ha regler som hindrar skadlig ägarkoncentration får reglerna inte vara sådana att internationella företag slår ut de inhemska.
Inom EU-kommissionen pågår ett arbete för gemensamma regler om ägarkoncentration och korsägande av medier inom EU. Något förslag har ännu inte lagts. Det är angeläget att Sverige är pådrivande i det arbetet i EU och även i andra internationella fora som hanterar mediefrågor. Detta bör ges regeringen till känna.
Diskussionen måste även ägnas åt ägandet av distributionssystem. Kontroll över satelliter och nät för telefon- och datakommunikation ger nycklar till nya maktpositioner. En viktig uppgift för kulturpolitiken är att hålla de olika distributionskanalerna så öppna som möjligt för så många som möjligt. En snabb introduktion av bl a digitaltekniken möjliggör ett billigare distributionssystem som i sin tur leder till att den lokala produktionen kan öka. Detta bör ges regeringen till känna.
Internationaliseringen av TV-mediet har gjort att nationella TV-kanaler inte arbetar under likartade villkor som utlandsbaserade företag som sänder via satellit, även om de senare uteslutande, eller till övervägande del, riktar sig till den svenska publiken.
Det är av detta skäl angeläget att Sverige aktivt arbetar för en förstärkning av det internationella regelverket för gränsöverskridande TV- sändningar. Strävan bör vara att regelverket ska vara så utformat att public-serviceföretagens ställning vidmakthålls och att konkurrensneutralitet så långt möjligt kan hävdas mellan nationella TV-företag och företag som via satellit sänder från annat land riktat till samma publik. Sverige bör verka för ett sådant regelverk bland annat inom EU och Europarådet. Detta bör ges regeringen till känna.
Sverige har ganska ensamt i EU drivit frågan om förbud mot TV-reklam riktad mot barn. Även om inga framsteg hittills gjorts är det Centerpartiets uppfattning att Sverige måste fortsätta att hävda den uppfattningen internationellt. Detta bör ges regeringen till känna.
Centerpartiets syn på publicservice innebär att verksamheten ska stå i allmänhetens tjänst och vara oberoende av kommersiella vinstintressen. Statens roll är att tillse att allmänradio och TV och Utbildningsradion har sådana resurser att detta oberoende kan garanteras. Programverksamheten ska vara allsidig och opartisk och krav ska kunna ställas på programmens kvalitet och utbudets bredd. Målet är att verksamheten ska utgöra en service för alla landets invånare till lika kostnad och att programproduktionen ska ge människor i landets olika delar möjligheter att komma till tals.
Centerpartiet anser att det är av vikt att slå vakt om våra starka allmänradio/TV-företag, Sveriges television, Sveriges radio och Utbildningsradion. Vi vill inte definiera om innehållet i publicservice-idén. Programmen ska fortsatt vara avgiftsfinansierade och utan reklam. Programinnehållet skall kännetecknas av bredd, djup och kvalitet. Publicservice-kanalerna skall informera, undervisa och underhålla. Den svenska modellen för publicservice kan i dag sägas innehålla följande: Tillgänglighet för hela landet, redaktionell självständighet, opartiskhet och saklighet, mångsidigt programutbud, hög kvalitet, minoritetsprogram, folkbildningsambitioner och en decentraliserad struktur.
Det har förekommit diskussioner om att publicservice skulle vara detsamma som att tillhandahålla en smal produktion för små grupper. Det är en av flera uppgifter. Publicservice-kanalerna skall även fortsättningsvis vara ett gemensamt forum för den offentliga debatten. Den skall locka breda grupper med en bred blandning av kultur, debatt, underhållning och nyheter. En utfasning av underhållningsdelen av allmänradio/TV skulle på sikt innebära en utarmning av hela verksamheten.
Konkurrens mellan allt flera företag på etermedieområdet innebär inte med automatik att mångfalden i programverksamheten ökar. Det finns i stället en tendens till att likartade program, främst riktade till breda publikgrupper, dominerar i flertalet radio- och TV-kanaler. Allmänradio och allmän-TV har därför en viktig, kanske till och med än viktigare, uppgift när det gäller att erbjuda bredd och kvalitet i programutbudet även framgent. Detta bör ges regeringen till känna.
Centern anser att allmänradions och allmän-TV:s oberoende gentemot staten fordrar stabila ramar för verksamheten under längre perioder. Stor återhållsamhet bör därför visas när det gäller förändringar under pågående avtalsperioder. Nya avtal bör vara så brett förankrade och föregås av så gedigen beredning att stabilitet i avtalsvillkoren kan förenas med stor måluppfyllelse i verksamheten och bredast möjliga förankring. Den snabba tekniska utvecklingen ställer också krav på beredningsarbetet. Detta bör ges regeringen till känna.
Sveriges Radio och Sveriges Television måste driva sin verksamhet rationellt och kostnadseffektivt om resurser ska kunna frambringas till det allsidiga utbud med hög kvalitet som vi har anledning att kräva. Det rationaliseringsarbete som bedrivits de senaste åren har gett resultat.
Det finns trots detta enligt vår mening möjligheter att driva rationaliseringsarbetet vidare genom ny teknik och ändamålsenlig arbetsorganisation. En sådan process kräver dock att företagen har resurser till investeringar, personalutveckling och utbildning. Processen underlättas självfallet om statsmakterna ger tydliga signaler om vilken betydelse som tillmäts allmänradions/TV:s kultur- och folkbildningsansvar.
De stora förändringarna av radio- och TV-verksamheten till följd av internationalisering och kommersialisering kommer att fortsätta. Ny teknik kommer att leda till ytterligare stora förändringar. Nya betalningssystem, ett väsentligt ökat utrymme för flera utsändningar och metoder att selektera publiken efter betalningsförmåga, utgör några exempel på sådana förändringar. Den nya tekniken, främst den digitala, kan komma att erbjuda många nya positiva möjligheter, exempelvis inom utbildningsområdet. Den kan också leda till ett utbud som ökar människors valfrihet. Den nya tekniken kommer samtidigt att utgöra en utmaning för mediepolitiken, exempelvis när det gäller att säkerställa att alla i hela landet får tillgång till ett allsidigt utbud med program av god kvalitet.
En försvagning av utbudet i allmänradio och allmän-TV innebär en utarmning av det svenska kulturlivet. Vi riskerar därmed att mista det folkbildande ideal som utgjort en viktig del i public service-verksamheten. Sveriges Radio och Sveriges Television är kulturinstitutioner av nationell betydelse. Dagens kulturarv skulle vara betydligt fattigare utan den politik som gett Sverige allmänradio och allmän-TV högsta internationella standard. Jämfört med de flesta andra kulturinstitutioner är de också överlägsna som distributörer.
Ett exempel på allmänradions kulturbärande betydelse är Sveriges Radios radioteater och Sveriges Televisions teaterproduktion. Till denna beställs långt flera nyskrivna svenska dramatiska verk än till någon annan teater. Flertalet svenska dramatiker har fått sina debutverk gestaltade för första gången i Sveriges Radio. Sveriges Radios symfoniorkester och radiokören har stor betydelse för nyskriven svensk musik. Genom samarbete med de europeiska radiobolagen inom EBU (Europeiska Radiounionen) sprids svensk musik i andra europeiska länder och europeisk musik i Sverige. Sveriges Television har en utomordentlig betydelse för bland annat produktionen och spridningen av dokumentärfilmer och bidrar även till produktion och distribution av svenska spelfilmer.
Centerpartiet anser att staten måst slå vakt om den stora dramaproduktion som finns inom allmänradio och TV. Vi ser exempelvis positivt på det uppdrag som den nya kulturpolitiska beslutet gjort att de s. k. nationalscenerna har ett uppdrag att förmedla scenproduktion över TV-sändningar. Det måste också ges utrymme för ny dramatik av nya författare.
Sveriges Radio och Sveriges Television har också ett ansvar för att ge barn tillgång till ett kulturutbud. Inga andra etermedieföretag har tillnärmelsevis samma betydelse för den svenska barnkulturen.
Radion och televisionen har också stor betydelse för det svenska språkets utveckling. Ingen annan institution i Sverige torde under detta sekel haft lika stor betydelse för den levande språkutvecklingen som Sveriges Radio. I en allt mera internationaliserad värld, och med dagens kunskaper om vad tillgång till språk betyder för möjligheterna att utvecklas som individ och samhällsvarelse, är det viktigt att höga krav på kvalitet kan ställas även i framtiden i en central del av radio- och TV-utbudet i Sverige.
Med tanke på konsumenten så är det också Centerpartiets åsikt att stora internationella och nationella TV-sända arrangemang måste anses som allmänintresse och därmed skall vara öppna för så många TV-tittare som möjligt. Försäljningar av rättigheter för exempelvis stora sportarrangemang har givit stora intäkter till idrottsförbunden, intäkter som kommit sporten till del, samtidigt har tillgång till TV-sända arrangemang begränsats för dem som inte har tillgång till alla kanaler. Genom utslaget i ”EG-domstolen” ges länderna nu rätt att upprätta så kallade listor över TV-sända arrangemang av nationellt intresse. Frågan om Sveriges avsikter med ett eventuellt upprättande av en s. k. lista behöver därför analyseras. Detta bör ges regeringen till känna.
Centerpartiet anser att för att få en mångsidig skildring av nyhetsförloppet så är det viktigt med två självständiga nyhetsredaktioner. Nyhetsförmedlingen och samhällsbevakningen har stor betydelse för det svenska samhället. Frågor som tas upp får ofta stor uppmärksamhet och en central roll i den allmänna debatten. Vi befarade att samarbetet mellan de två redaktionerna skulle leda till att ett enda synsätt präglar värderingen av vad som är viktiga nyheter och vilka samhällsfrågor som är viktiga att behandla. Enligt vår uppfattning var den farhågan befogad. Vi menar att det är av yttersta vikt att nyhetsredaktionernas redaktionella del är självständiga.
De regionala nyhetssändningarna är betydelsefulla. På flera håll har ett system byggts ut med lokalredaktioner inom TV-regionen. Så är exempelvis fallet inom Smålandsnytts område. Detta har inneburit att den regionala TV-sända nyhetsförmedlingen har utvecklats i positiv riktning. På andra håll finns det fortfarande en central nyhetsredaktion inom regionerna. Problemet kan där bli att de regionala nyhetssändningarna får en tonvikt på den ort som regionalnyheterna sänds ifrån. Vi får samma situation på ett regionalt plan som vi har med att samtliga nyhetsredaktionerna är belägna i Stockholm. Denna aspekt bör lyftas inför beslutet om ett nytt tillstånd vid den nuvarande avtalsperiodens utgång. Centerpartiet anser att en utveckling av SVT:s regionala nyhetsförmedling bör göras. Detta bör ges regeringen till känna.
Den privata lokalradion infördes 1993. Genom att skapa en radioform som var fristående från politisk styrning och genom att ge många aktörer möjlighet att sända skulle mångfald och yttrandefrihet främjas. I efterhand kan det konstateras att auktionsförfarandet inte var någon bra reform. Auktionsförfarandet innebar på flera håll en alltför hög koncessionsavgift – inte minst i förhållande till kanalens intäkter. Detta har gjort att det varit svårt att få kanalerna att bli vinstgivande. Detta har allvarligt inverkat på programutbudet. Trots intentionerna har det inte blivit någon mångfald i etern – en stor majoritet av kanalerna har satsat på etablerad populärmusik. Enligt Rådet för mångfald har det skett i såpass stor utsträckning att skivbolagsbranschen ansett det svårt att ge plats för nya artister.
Radiokanalernas dåliga ekonomi har gjort att man till övervägande del har blivit starkt beroende av centrala programnätverk. Programutbudet i lokalradion består till mindre del av program med lokal inriktning, tendensen är att man går mot en ökad användning av gemensamt programmaterial. I vissa ytterlighetsfall har tillstånden bara funktionen som en slavsändare i ett mer eller mindre nationellt nät. En central redaktion i Stockholm har skåp med ortnamn på och CD-spelare som med något varierad turordning spelar samma låtar över kanske 20 stationer. Dagtid skickas ett centralt producerat program över samtliga stationer. Bolaget NRJ sänder så över sina 21 svenska stationer. Allt som finns utanför Stockholm är parabolantenner.
Det har också visat sig att ägandet är koncentrerat. I ett par av näten kontrollerar en stark ägare i realiteten alla tillståndsbolagen och i ytterligare ett par nät dominerar en stark ägare genom ägarandelar i många av tillståndsbolagen. Formellt ägs, i enlighet med lagen, alla tillstånden av olika juridiska eller fysiska personer. Tillståndshavarna är vanligen aktiebolag. Några tillstånd ägs av kommanditbolag. Endast två tillstånd innehavs av privatpersoner. Vid ägande genom juridisk person är det möjligt att med hjälp av olika bolagsbildningar erhålla ägarinflytande i flera tillståndshavare utan att överträda de formella reglerna.
Lokal- och närradiokommittén har haft i uppdrag att kartlägga de nuvarande förhållandena vad gäller den privata lokalradion. Man konstaterar att det är få tillståndshavare som verkar under förhållanden som sammanfaller med tankarna bakom reformen. Lokal- och närradiokommittén har lagt fram en rad olika förslag om ändrade regler för att kunna förverkliga de ursprungliga intentionerna. Kommitténs förslag har varit ute på remiss och är nu föremål för politisk diskussion. Centerpartiet anser att nuvarande auktionsförfarande gynnar betalningsstarka mediaföretag och likriktning. Ett nytt urvalssystem ska ersätta auktionsförfarandet. Det ska bygga på kriterier som skapar mångfald och ekonomiskt utrymme för kulturpolitiska ambitioner som angavs för den ursprungliga reformen. Syftet är alltså inte att uppnå politisk styrning som ger utrymme för allmänt godtycke, utan stärkt yttrandefrihet. Naturligtvis är det självklart att även fortsättningsvis många aktörer ges möjlighet att sända, men att ha ett urvalsförfarande som bara utgår från vem som har möjlighet att betala mest stärker inte mångfalden och yttrandefriheten. Det är heller inget annat land som har tagit efter den svenska modellen med ett renodlat auktionsförfarande.
I propositionen 1992/93:70 om privat lokalradio uttalades att regelverket för de privata reklamfinansierade ljudradiosändningarna utformades så att självständiga lokalt förankrade radiostationer skulle främjas. Man noterade också att den kommersiella radions utveckling var svår att förutse och att regelverket därför skulle kunna komma att behöva ses över. Även i förtexten till lagen står att tillståndshavarna får vara beredda på ändrade förutsättningar eftersom man prövar en ny verksamhet.
Målen med den privata lokalradion var att bryta de gamla monopolen för att ge många nya entreprenörer chans att testa idéer och bygga en ny verksamhet. Och att få en lokalt förankrad kommersiell radio med spritt ägande och varierat utbud. Centerpartiet anser att förändringar måste göras för att uppnå de ursprungliga intentionerna med den privata lokalradion. Eftersom tillgången på sändningsutrymmet ännu inte är helt obegränsat behövs insatser för mångfald inom den privata lokalradion. Det är viktigt att olika behov och intressen tillgodoses hos landets befolkning. Detta bör ges regeringen till känna.
När det gäller etermedierna har de senaste årens utveckling präglats av ökande kommersialisering, i synnerhet när det gäller TV, samt internationalisering. Allmänradio och allmän-TV konkurrerar nu med allt fler kanaler. Flertalet av de kommersiella företagen baserar sin verksamhet på reklamintäkter.
De senaste tio åren har inneburit ett stort genombrott för den kommersiella Televisionen. TV 3 och Kanal 5 har blivit stora reklamfinansierade satellitsända kanaler. Störst är den marksända TV 4 vars sändning regleras genom ett avtal med staten. Under 1990-talet har också ett antal andra kanaler tillkommit som inriktat sig till speciella målgrupper eller haft speciella inriktningar som exempelvis TV-shop och filmkanalerna. Framväxten av nya TV-kanaler har i det stora varit positiv. Mångfalden har främjats till publikens fromma.
En tendens inom TV-mediet som alltmer förstärkts är handeln med internationella programformat, alltså den originalidé för program med dess samtliga komponenter. De flesta av underhållningsprogrammen, även i Sveriges Television, bygger på köpta internationella format. Enligt svensk lag har ett format inte ett heltäckande immaterialrättsligt skydd som ett verk som skyddas av upphovsrättslagstiftningen. Inom den internationella TV-industrin har dock praxis för skydd av format skapats genom en betydande handel med formaträttigheter mellan produktionsbolag och TV-kanaler. Den svenska lagstiftningen inom immaterialproduktion bör därför ses över för att dessa programformat skall få ett starkare skydd. Detta bör ges regeringen till känna.
Framväxten har ävenledes gjort att konkurrensen inom TV-produktionen har blivit en annan. En helt ny marknad har växt fram med nya fristående produktionsbolag. Denna utbyggnad av fristående programbolag har även kommit SVT till del.
I de avtal som finns mellan TV 4 och staten har kanalen åtagit sig att sända regionalt producerade program i s. k. TV-fönster. Idag finns det fjorton sådana lokala produktionsbolag. Från början var dessa lokala produktionsbolag lokalt ägda, inte minst ekonomiska problem har gjort att TV 4 centralt har ett stort ägande i de flesta av de lokala bolagen.
Inför omförhandlingen med avtalet med staten fanns det risk för att dessa lokala produktionsbolag skulle försvinna. Genom en uppgörelse mellan regeringen,
Centerpartiet och Folkpartiet har deras närvaro räddats under denna avtalsperiod genom att TV 4 fått möjlighet till ökad reklamtid per timme. Trots avtalet så kvarstår faktum att det finns väsentliga ekonomiska problem inom den regionalt sända TV-produktionen som ingalunda har en stabil grund att stå på. Det finns skäl till att utveckla tankegångar om hur en framtida regionalt sänd TV-produktion kan utvecklas och få en nödvändig stabilitet. Det är viktigt att de nya distributionssystemen kan utnyttjas för lokal distribution och att staten ger klara och tydliga spelregler för detta.
I det framtida medielandskapet spelar digitaliseringen av TV-sändningarna en central roll. Digitaliseringen kommer att innebära helt nya möjligheter för mediesamhället. Det innebär också stora utmaningar och fler möjliga lösningar. Sverige ligger förhållandevis långt framme i denna utveckling som pågår i hela världen. Det är därför av yttersta vikt att noga följa vad som händer i andra länder när det gäller den utvecklingen av digital-TV.
Centerpartiet ser två möjliga vägar i framtidens TV. Den ena vägen handlar om TV-program via satellit. Huvudaktörerna är stora TV-bolag som för att nå stora kundgrupper säljer lockande koncept med ett antal kanaler för olika smakriktningar. Mycket snart kommer ett enormt utbud av TV-kanaler att riktas mot norra Europa från olika TV-satelliter.
Det är omöjligt att veta exakt hur utvecklingen går, men vi kan räkna med att den kommer att gå oerhört snabbt. Det är varken möjligt eller önskvärt att stoppa utvecklingen. Det vi kan och ska göra är att vara aktiva och påverka det vi kan. Förhåller vi oss passiva är risken stor att TV-programbolag lägger beslag på utrymme i TV-landskapet och ”spärrar” vägarna så att TV-tittarna bara kan ta sig fram genom särskild betalning och genom att skaffa särskilda tekniksystem för kanalerna eller ”buketter” av kanaler. Vi skulle riskera att få ett TV-landskap med många vägspärrar, slutenhet och monopolisering.
Genom kodning kommer man att få ett koncept. I realiteten innebär det ett slags monopolisering hos den enskilde TV-tittaren eftersom kostnaden kommer att göra att man inte kommer att köpa fler olika koncept. Samhället har inte heller några möjligheter att kunna ställa kulturpolitiska krav, förhindra onödiga våldskildringar eller reklam inriktade mot barn.
Den andra vägen är mer positiv. En digitaliserad marksänd TV-produktion ger helt andra möjligheter för TV-tittaren. Digitalisering ger utrymme för smalare nischprogram och mer lokal-TV. Efter en överenskommelsen mellan Centerpartiet, Folkpartiet och regeringen har riksdagen beslutat om en successiv introduktion av marksänd TV. Digitaliseringen ska inledas på ett antal orter redan hösten 1997.
Centerpartiet anser att digitalisering via marknätet är i högsta grad en rättvisefråga. Hela landet nås av sändningarna och möjligheten till en ökad decentralisering genom fler lokala och regionala TV-kanaler ges. För oss i Centerpartiet är det oerhört viktigt att alla TV-hushåll i hela landet får möjlighet att ta del av de nya fördelar den nya tekniken ger. Vi kan alla få tillgång till det viktigaste svenska och nordiska utbudet genom att betala våra TV-licenser.
Det är viktigt att kunna ställa sådana krav på sändningarna för att bl a kunna motverka underhållningsvåld och att TV-reklam riktas direkt till våra barn. Efter all debatt, som tidvis varit mycket intensiv, om att vi måste göra något för att minska inslagen av underhållningsvåld, är detta ett konstruktivt sätt att handskas med problemet.
För Centerpartiet är det angeläget att förutsättningarna för de digitala TV-sändningarna redan från början kommer att vara sådana, att krav på yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald tillgodoses. Den teknik som används ska göra att alla som sänder program har goda möjligheter att nå publiken. Konsumenterna ska inte vara låsta till en viss tjänsteleverantör genom valet av teknisk lösning. Sändningarna ska följa svensk lagstiftning och lokala och regionala sändningar ska kunna finnas med från början.
Vi vill också understryka att man i propositionen kom överens om att erfarenheterna från den praktiska verksamheten med digital TV fortlöpande skulle tas. Detta för att staten ska kunna fatta nödvändiga beslut utan onödigt dröjsmål. När det finns tillräckliga erfarenheter har regeringen frihet att ta ställning till sändningarna och den fortsatt utbyggnaden. Centerpartiet anser att det är viktigt att regeringen noga följer utvecklingen och tar de steg som är nödvändiga för att kunna fortsätta digitaliseringen.
Den utbyggnad av ett digitaliserat radiosystem som nu inletts innebär större tillgång till frekvenser och en radikal kostnadsreduktion. Detta blir till fördel för lyssnaren som får fler möjligheter att välja radiokanaler efter intresse. Både privata radioföretag och Sveriges Radio ska kunna delta i sändningarna som nu sker i fyra områden. Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrbotten. Övergången till digitala radiosändare kommer att ta tid mycket beroende på hur introduktion och prisutvecklingen av digitala radiomottagare utvecklas. För närvarande finns endast ett fåtal. Enligt handeln kommer digitala radiomottagare att finnas i detaljhandeln under 1998. Regeringen bör enligt vår uppfattning ägna lika stor uppmärksamhet och ha lika höga ambitioner när det gäller digitalisering av radion som när det gäller digitalisering av TV. Staten bör ge klara spelregler. Detta bör ges regeringen till känna.
I betänkandet På medborgarnas villkor (SOU 1996:162) diskuterar Demokratiutvecklingskommittén frågan om direktsändningar i radio och TV från politiska arenor. Man skriver bl a: ”Offentliga politiska debatter bör bli mer lättillgängliga för medborgarna genom regelbundna och okommenterade direktsändningar i radio och TV. De medborgare som vill får då möjlighet att lyssna på hela debatten, ta del av de olika argumenten och bilda sig en egen uppfattning i sakfrågorna. ”
Liknande idéer har genomförts i Kanada och USA och är dessutom i stark utveckling i flera europeiska länder.
Utbildningsradion har redan lämnat ett förslag till regeringen om att få starta UR-ARENA-kanalen. Där målsättningen är att ge allmänheten kunskap om och inblick i det politiska vardagsarbetet. Men också att ge allmänheten möjlighet att direkt ställa frågor till politiker och på så sätt bidra till nya förutsättningar för den demokratiska dialogen.
Sedan 1996 sänder Kunskapsradion i närradion i Karlstad. Kunskapsradion har som mål att låta människor ta del av informationsflödet och känna sig delaktiga i de samhällsförändringar som pågår. Man sänder allt från föredrag, möten, debatter, intervjuer till föreläsningar från högskolan.
Centerpartiet anser att det är angeläget att regeringen ser över hur en svensk TV-kanal skulle kunna utformas för att erbjuda direktsändningar från olika politiska arenor, oredigerat och i sin helhet. Vidare anser vi att det även är viktigt att planera för radiosändningar av liknande slag. Radiosändningarna bör kunna bygga på närradiokonceptet men ska även kunna kopplas ihop för rikstäckande sändningar.
Detta kan genomföras med den digitalisering som nu sker på både TV och radio området. Vad som ovan anförts om okommenterade direktsändningar i radio och TV bör ges regeringen till känna.
Det bör från samhällets sida finnas ett stort intresse för att stimulera svensk kvalitetsproduktion. Sveriges Television och i viss mån TV 4 fungerar i dag som helt dominerande köpare av svensk kvalitetsproduktion. Det är numera mera regel än undantag att någon svensk TV-kanal är inblandad i finansieringen av svensk filmproduktion. Många är ense om att systemet fungerar väl. Centerpartiet anser dock att det skulle vara angeläget med en större mångfald även inom detta område. Det skulle också vara välbehövligt med flera finansieringskällor. I flera andra länder har mer eller mindre fristående fonder för TV-produktion kommit att skapas. Så är exempelvis fallet i Finland, Norge, Kanada och Australien. Regeringen bör snarast lägga förslag i denna fråga. Detta bör ges regeringen till känna.
Centerpartiet anser att det ska finnas möjligheter att finansiera mer kvalitetsproduktion av TV-filmer genom intäkter från den ökade TV-reklamen. En särskild utredare har i uppdrag att se över de tekniska aspekterna i denna frågeställning. Detta bör leda till ett kulturpolitiskt motiverat förslag om att intäkter från TV-reklam eller på annat sätt, slussas till kvalitetsproduktion av TV-film. Detta bör ges regeringen till känna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett statligt presstöd,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hanteringen av mediefrågor i EU och andra internationella forum,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om distributionssystem,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkningar av det internationella regelverket för gränsöverskridande TV-sändningar,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om TV-reklam riktad mot barn,1
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om publicservice-kanalernas funktion och roll,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stabila regler för publicservice-kanalerna,2
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett eventuellt upprättande av en lista över TV-sända arrangemang av nationell vikt,2
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utveckling av SVT:s regionala nyhetsförmedling,2
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förändringar behöver göras för att uppnå de ursprungliga intentionerna med den privata lokalradion,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av lagstiftningen vad gäller immaterialproduktion,1
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att digitaliseringen av radion bör ägnas lika stor uppmärksamhet som när det gäller digitalisering av TV,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om större fristående fonder för TV-produktion,2
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering av kvalitetsproduktion,2
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om okommenterade direktsändningar i radio och TV.2
|
Marianne Andersson (c) |
|
|
Andreas Carlgren (c) |
Margareta Andersson (c) |
|
Sivert Carlsson (c) |
Erik Arthur Egervärn (c) |
|
Marie Wilén (c) |
1 Yrkandena 5 och 11 hänvisade till LU
2 Yrkandena 7–9 och 13–15 hänvisade till KrU