En dom (Holm mot Sverige) från Europadomstolen har väckt frågor om det svenska jurysystemet i tryckfrihetsmål. Förhållandet att svenska jurymedlemmar utses av en politiskt sammansatt valkorporation har underkänts av Europadomstolen. Domstolen avser inte att juryn kan betraktas som opolitisk, en bedömning som delas av Moderata samlingspartiet. Vår nuvarande ordning innebär således att juryn i vissa mål inte är opartisk, dessutom finns brister i möjligheten att överklaga.
Jury har förekommit i tryckfrihetsmål sedan 1815 samt i yttrandefrihetsmål sedan 1992 (när YGL infördes).
Det är landstinget eller landsting tillsammans med kommun som inte tillhör landsting som utser jurymän. I varje län utses 16 jurymän i en första grupp samt 8 jurymän som skall ha varit nämndemän vid allmän domstol i en andra grupp. Totalt utses alltså 24 jurymän, i Stockholm dock 36 jurymän.
Valbara till jurymän är svenska medborgare som är bosatta inom länet. De bör vara kända för omdömesgillhet, självständighet och rättrådighet. Bland jurymännen bör skilda samhällsgrupper och olika meningsriktningar samt olika delar av länet vara företrädda.
Bestämmelse om jury finns i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samt i den s.k tillämpningslagen. Juryn tar bara ställning till huruvida det föreligger tryck- eller yttrandefrihetsbrott, dvs. om innehållet i framställningen är brottsligt. Frågan om straff och skadestånd avgörs av domstolen, som i jurymål ska bestå av tre lagfarna domare.
Problemen i det svenska systemet uppkommer när tryckfrihets- eller yttrandefrihetsmålet handlar om en skrift eller ansvarig utgivare som är knuten eller har kopplingar till ett politiskt parti. Juryn, som är tillsatt av ett politiskt organ, kan då inte hävdas vara opartisk. Detta inträffade i det s.k. Holmmålet där käranden ansåg sig förtalad i en bok, utgiven av det socialdemokratin närstående Tidens bokförlag AB. I juryn som inte fann uttalandena i boken brottsliga fanns fem ledamöter med olika anknytning till Socialdemokraterna.
Sverige måste få en ordning där de som känner sig förtalade får en rättegång med en jury som är oavhängig och opartisk. Detta måste gälla även om framställningen gjorts i skrifter eller tal som står nära politiska partier. Nuvarande sätt att utse jurymedlemmar bör därför ändras så att det partipolitiska inslaget vid valet av dessa försvinner.
Frågan om jurymedverkan i denna typ av mål har varit föremål för utredning inom Justitiedepartementet (Ds 1997:25). Därefter har ingenting hänt. Enligt Moderata samlingspartiets uppfattning är det nu angeläget att regeringen skyndsamt tar initiativ till en lagändring innebärande att kraven på oavhängighet och opartiskhet uppfylls. En lagändring enligt ovan kan medföra ändring i grundlagen. Om ändringen skall kunna träda i kraft inom rimlig tid krävs en skyndsam beredning av ärendet. Även möjligheten att överklaga jävsfrågan bör ändras så att Högsta domstolen kan pröva om jäv föreligger. Regeringen bör ges i uppdrag att återkomma med förslag till lagstiftning.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning om förändring av jurysystemet i enlighet med vad som anförts i motionen.
|
Anders Björck (m) |
|
|
Birger Hagård (m) |
Jerry Martinger (m) |
|
Inger René (m) |
Nils Fredrik Aurelius (m) |
|
Fredrik Reinfeldt (m) |
Henrik S Järrel (m) |
|
Ola Karlsson (m) |