Avsikten med allmän och lika rösträtt är att alla skall ha möjligheten att påverka det politiska skeendet i det land de lever och arbetar. Rösträtten har varit förknippad med medborgarskapet. Men i en tid med stora folkomflyttningar där Sverige under senare årtionden tagit emot många flyktingar och andra invandrare, innebär anknytningen medborgarskap – rösträtt att en stor del av befolkningen hålls utanför politik och demokrati.
Resultatet blir en förstärkning av det främlingskap och utanförskap som många invandrare upplever i sitt nya hemland. Invandrare har efter tre år i landet rösträtt i kommunalval. Detta var en mycket positiv reform. Men den rubbar inte utanförskapet. Röstbenägenhet bland invandrare tycks ha minskat. Till viss del kan detta bero på sociala och kulturella faktorer såsom boendesegregeringen, de sociala villkoren, arbetslösheten, men det kan också återspegla en insikt om politikens realiteter. Mycket av villkoren för kommunernas verksamhet avgörs på den nationella nivån. Demokratiska rättigheter känns meningsfyllda först när de är hela och inte halva.
Vi menar att rösträtten i riksdagsval och kommunala val bör följa samma regler och att invandrare i riksdagsval således skall ha rösträtt efter tre år i riket. Därigenom når vi allmän och lika rösträtt för hela den vuxna befolkningen. Detta bidrar effektivt till den integration som så många talar sig varma för.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att förslag om rösträtt för invandrare i riksdagsval, efter samma regler som gäller för rösträtt i kommunalval, snarast föreläggs riksdagen.
|
Johan Lönnroth (v) |
|
|
Hans Andersson (v) |
Ingrid Burman (v) |
|
Lars Bäckström (v) |
Owe Hellberg (v) |
|
Tanja Linderborg (v) |
Eva Zetterberg (v) |
|
Kenneth Kvist (v) |