I samband med att Riksdagens revisionsutredning skickade ut en underhandsremiss under sommaren, har debatten om den statliga revisionen varit intensiv. Det är oerhört glädjande att intresset för revision och dess oberoende från uppdragsgivare är så stort.
Tyvärr har debatten inte till alla delar varit saklig. Medvetna misstolkningar och direkta felaktigheter har framförts i debatten.
Debatten har huvudsakligen handlat om revisionens oberoende. Det är därför intressant att redovisa att Revisionsutredningen i sitt arbete poängterat just oberoendet, och diskussionen om att Caesars hustru inte får misstänkas har noga diskuterats i olika sammanhang. Bl.a. när det gällde hur redovisningen av revisionen av Regeringskansliet skulle ske. Tyvärr visade då massmedia och andra debattörer ett minimalt intresse för frågan. Begreppet oberoende i revisionssammanhang innebär att revisionen ska vara oberoende i förhållande till sina uppdragsgivare och till de instanser som ska granskas. Oberoendet ska gälla såväl valet av revisionsobjekt som genomförandet av revisionen.
De två revisionsorganen Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket har på var sitt sätt svårt att helt hävda oberoende gentemot sina uppdragsgivare. RR genom att de politiskt valda revisorerna har ett visst inflytande över urvalet av revisioner. Dessutom förekommer det inte sällan att de professionella revisorernas rapporter ”tvättas” innan de redovisas. Detta eftersom revisorernas beslut nästan alltid är enhälliga.
RRV är direkt underställt regeringen för att granska myndigheter under regeringen. RRV är dessutom inte ett renodlat revisionsorgan utan har även omfattande uppgifter av annat slag. Vidare ger regeringen i stigande grad till RRV utredningsuppdrag, som i huvudsak utförs av RRV:s avdelning för effektivitetsrevision.
Det finns knappast något revisionsorgan i världen som är fullständigt oberoende. Vilken av de två svenska revisionsmyndigheterna som är mest oberoende kan diskuteras. Frågan hänger samman med hur man definierar begreppet oberoende.
Båda revisionsorganen utför en yrkesmässig revision. I båda fallen utförs arbetet av tjänstemän enligt internationellt vedertagna metoder, dvs god redovisningssed. Båda organens val av objekt styrs av kriterierna ”risk och väsentlighet”.
Riksdagens revisionsutredning har som ett alternativ föreslagit att effektivitetsrevisionen skall flyttas över från RRV till RR. Det skulle innebära en överföring av ca 50 årsarbetskrafter från RRV till RR. Jag anser att detta förslag innebär att revisionen stärks och att vi får en mer oberoende revision. Detta förutsätter naturligtvis att de valda revisorerna arbetar i ett utskott som behandlar yrkesrevisorernas rapporter.
Jag konstaterar slutligen att ett visst remissyttrande fått mig att ytterligare fundera över begreppet oberoende. RRV bör kanske fundera över vilket remissyttrande som gett upphov till dessa funderingar. Med hänvisning till ovanstående bör riksdagen besluta att den statliga revisionen organiseras enligt riksdagens revisionsutrednings förslag B i kombination med inrättandet av ett revisionsutskott.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att den statliga revisionen organiseras enligt Riksdagens revisionsutrednings förslag B i kombination med inrättandet av ett revisionsutskott.
|
Per Rosengren (v) |