Riksdagens byggnader är enbart till för att underlätta riksdagsledamöternas arbete.
Varje ledamot bör ha rätt att använda lokalerna efter egen bedömning.
De ordningsregler som förvaltningskontoret beslutar, måste inskränka sig till ett absolut minimum. Det gäller även hur ledamöterna disponerar sina arbets- och övernattningsrum.
Alla tendenser till förmynderi måste upphöra!
I sammanträdeslokalerna finns stora anslag om att det är förbjudet att förtära livsmedel där. Dessa regler bör avskaffas.
Med nu gällande regler är det endast talmannen, partikanslichefer och etablerade riksdagssällskap som har rätt att boka möten i de större samlingssalarna i riksdagshusen. Det enda en ledamot själv får göra med de större lokalerna i huset tycks vara att visa runt olika grupper. Vill en riksdagsman använda lokalerna för sitt politiska arbete, möter hon stränga restriktioner. Det är orimligt.
Självfallet borde det vara en legitim uppgift för en ledamot att anordna konferenser i riksdagshuset, också i politiskt kontroversiella frågor och bjuda in dem man vill lyssna på och diskutera med. Så är inte fallet.
Förvaltningsstyrelsen stoppade t ex hösten 1993 en konferens för lärare i samhälls-kunskap om alternativ till medlemskap i EU, som anordnades av riksdagsledamöter från alla partier. Intresset var så stort att vi skulle behövt den största lokalen. Vi fick nej trots att andrakammaren stod ledig. Därför tvingades vi hyra en konferenslokal på stan, där riksdagsledamöterna själva fick sköta all administration.
Det är orimligt att tjänstemän och andra ledamöter ska ha rätt att försvåra för en ledamot att utföra sitt politiska arbete på det sätt hon eller han själv väljer. Ledamoten svarar endast inför sina väljare.
Grundlagen (regeringsformen 4 kap 8 §) innehåller bestämmelser för att ingen ska kunna hindra en riksdagsledamot att utöva sitt uppdrag. .
Om en ledamot insisterar på att ordna något som förvaltningskontoret anser olämpligt, ska ledamoten bara kunna hindras om riksdagen beslutat det. Samma regler bör gälla som i RF 4 kap 8 §, nämligen att riksdagen fattar beslut med fem sjättedelar av de röstande.
Bestämmelserna för utnyttjande av riksdagens lokaler bör ses över, så att ledamöternas arbete underlättas.
Symboler har en mycket stor betydelse, men de påverkar oss oftast omedvetet.
Kungahuset är skickligt på att hantera symboler. De har vunnit folkets kärlek, mycket därför att de är sympatiska, duktiga och vackra, men också därför att man alltid tänker på hur deras status bäst ska upprätthållas.
Riksdagen är monumentalt dålig på symboler. Genom rätt symbolhandlingar bör allmänheten få hjälp att förstå den betydelse riksdagen har enligt grundlagarna, som den första statsmakten. Det är fråga om riksdagsuppdragets status, inte riksdagsmännens personliga status.
All offentlig makt utgår från folket, heter det i regeringsformens första kapitel. Makten utövas under lagarna, som stiftas av riksdagsmännen, folkets främsta företrädare.
Politik är alltså folkets chans att styra sig självt, att låta sig representeras av personer som man har förtroende för, bli av med dem som inte motsvarar förtroendet och att kunna få fram lagar som även mäktiga ekonomiska intressen måste lyda.
Rätt symbolhandlingar skulle kunna göra denna folkets makt tydlig. Ett sorgligt exempel på vår oförmåga till detta är riksdagens högtidliga öppnande. Det måste stå klart för alla som ser på TV att riksdagsmännen är en sorts statister för att kungen och hans familj och uppvaktning ska framstå som viktigast. Riksdagens ledamöter behandlas som en anonym skock.
I stället skulle man t ex kunna ordna det så att ledamöterna högtidligt gick in valkretsvis i kammaren. Särskilt motiverat vore detta efter ett nyval, så att massmedia fick en möjlighet att presentera de förtroendevalda för väljarna.
Kungens uppgift att öppna riksmötet skulle även kunna förändras för att tydligare betona riksdagens roll.
Ett mer genomtänkt högtidligt öppnande av riksmötet bör införas, så att symbolerna fokuserar vårt demokratiska styrelseskick och ger allmänheten en känsla av stolthet över att vara delaktig i rikets styrelse.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar se över bestämmelserna för utnyttjande av riksdagens lokaler, i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar analysera sina symbolhandlingar för att bättre betona folkstyrets betydelse, i enlighet med vad som anförts i motionen.
|
Birgitta Hambraeus (c) |