Svensk tradition är att politiska beslut skall bygga på fakta, god kunskap och beprövad erfarenhet. Politiska beslut är inte bara grundade på en offentlig debatt, utan ofta på gediget utredningsmaterial. Utredningar, som haft betydande inslag av såväl experter, som olika erfarenheter av s.k. sakkunniga.
Det är därför viktigt att åtminstone de statliga instanserna är ytterst noggranna i sitt sökande efter verkliga fakta. Vissa avsnitt i en utredning och underlag för politiskt beslut, bygger självfallet på värderingar, men ”hårdvaran” måste rimligen finnas full acceptans för.
Utredningar och olika myndigheters uppgiftslämnande om företeelser har skiftat och ibland kommit på absolut kollisionskurs. Ett av de mera flagranta exemplen var t.ex. när Naturvårdsverket och statliga SMHI hade helt skilda uppfattningar om hur kraftig luftföroreningen var av t.ex. bilavgaser. Trots påpekande i riksdagsdebatter om dessa förhållanden så tog det mycket lång tid innan korrigering skedde. Saktfärdighet och/eller prestigeskäl fördröjde en omedelbar rättelse.
Ibland kan orsaken bero på senfärdig inre kontroll och revision av ett verks verksamhet. Exempel finns från Försvarsmakten och från arbetsmarknadspolitikens område. Senaste internbråket på den statliga sidan är Riksrevisionsverkets kritik av SJ och Banverket för att komma med ”glädjekalkyler”. I stället för att försöka reda ut faktadelen så blir det via massmedia ett offentligt praktgräl. De två järnvägsmyndigheterna påstår att revisorerna har missförstått och RRV hänvisar till sin kritiska rapport, som kom i somras, ”Banverkets bedömningar av framtida järnvägstrafik”. Rapporten underkänner investeringsplanerna och framhärdar i sin kritik. SJ:s företrädare å sin sida kontrar med att rapporten kommer att bli ett slagträ i lobbysyfte mot järnvägsinvesteringar.
Självfallet kan de framtida bedömningarna gå isär eftersom de ofta bygger på både värderingar och på olika koncept från de samhälleliga politiska besluten. Men när det gäller dagsläget och det som föregått dagens situation borde det råda full samstämmighet mellan statliga verk och offentliga revisorer. För den politiska debattens möjlighet att bli seriös måste en förbättring ske. Regeringen måste få riksdagens uppdrag att åstadkomma förändringar och förbättringar som kan leda till tydliga och klara fakta i basmaterial som ligger till grund för politiska beslut.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om korrekt bakgrundsmaterial i offentliga utredningar och rapporter så att politiska beslut kan bygga på seriös grund där den faktiska situationen redovisas.
|
Elver Jonsson (fp) |
Gotab, Stockholm 1997