Lobbyverksamheten florerar ymnigt i den svenska riksdagen, som i detta avseende inte skiljer sig från t.ex. EU-parlamentet eller Capitolium i Washington.
Företeelser som Stora Lobbydagen och utseendet av Årets Lobbyist är bara några exempel härpå. Antalet lobbyföretag ökar hela tiden, och de mer seriösa är sammanslutna i branschföreningen PRECIS. Fenomenet har under det gångna året speglats i omfattande reportageserier i bl.a. Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten.
Begreppet lobbyism stammar från lobbyn i det engelska parlamentet, dit parlamentsledamöterna gick för att motta medborgarnas synpunkter.
Självfallet är det av största värde att lagstiftarna är öppna för att lyssna till medborgarnas problem och synpunkter. Detsamma gäller naturligtvis de olika intresseorganisationer, vars uttalade syften bl.a. naturligtvis är att söka få den egna gruppens särintressen att framstå som viktiga riksintressen.
Till detta kommer olika företag och branschorgan som har ett legitimt intresse av att påverka beslutsfattarna. Och efter hand som marknaden växer tillkommer allt skickligare entreprenörer som på konsultbasis bearbetar – både direkt och genom att "dressera journalister".
Utbyte av information och åsikter är naturligtvis värdefullt för båda parter. Men det är angeläget att detta sker med öppna kort och med korrekt information, att parlamentarikern vet lobbyistens uppdragsgivare och syften, och att krav ställs på sannfärdiga uppgifter. Medias redovisningar antyder förvisso att så icke alltid är fallet.
I USA har man ett system med godkända och registrerade lobbyister, som arbetar öppet och under ansvar för att lämnade informationer är korrekta. Registreringen medför samtidigt en betydande rörelsefrihet och informationstillgång på Capitol Hill. Dessa förmåner kan förloras vid etiska övertramp av den "code of conduct" som gäller.
Det är hög tid att även i Sverige skapa ett motsvarande ramverk för den omfattande professionella lobbyverksamheten i vår riksdag. Därigenom kommer ledamöterna att kunna ställa helt andra krav på den givna informationen och utbytet att ske i öppna former.
En sådan reglering förhindrar naturligtvis på intet sätt den enskilde medborgarens rätt eller möjlighet att kontakta sina riksdagsmän.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa ett system med registrerade lobbyister liknande det som tillämpas i USA.
|
Bertil Persson (m) |