I en demokrati och r�ttsstat m�ste varje medborgare �ga en privat sf�r dit
det offentliga inte �ger tilltr�de. Den enskildes frihet och r�tt skall utg�ra
grunden f�r den offentliga maktens ut�vning. Den offentliga maktens
uppgift �r att sk�ta samh�llets gemensamma angel�genheter, skydda
medborgarna mot brott och maktmissbruk och garantera nationen skydd
mot yttre fiender och mot krafter som hotar demokratin och r�ttsstaten.
Makten skall ut�vas under lagar som st�r i �verensst�mmelse med v�ra
egna grundlagar, EG-r�tten och Europakonventionen ang�ende skyddet
f�r de m�nskliga r�ttigheterna och de grundl�ggande friheterna.
I syfte att st�rka r�ttss�kerheten och demokratin och d�rmed den enskildes
r�tt gentemot staten redovisar Moderata samlingspartiet bl.a. f�ljande
f�rslag:
- St�rkt grundlagsskydd f�r �gander�tten
- Grundlagsskydd f�r avtalsfriheten
- F�rst�rkt skydd f�r den negativa f�reningsr�tten
- Reformerat valsystem med bl.a. f�rre riksdagsledam�ter
- Utv�rdering av personval efter 1998 �rs val
- Skilda valdagar f�r riksdagsval och kommunalval
- Nyval p� kommunal- och landstingsniv�
- �kat minoritetsskydd vid r�ttighetsbegr�nsningar
- Utvidgat folkomr�stningsinstitut i lagfr�gor
- St�rkt skydd mot retroaktiv skattelagstiftning
- F�rst�rkt lagpr�vningsr�tt
- Ny grundlagsf�st tolkningsregel vid till�mpning av generalklausuler
- St�rre respekt f�r det kommunala sj�lvstyret
2 V�ra utg�ngspunkter
Grunden f�r folkstyret vilar p� tv� viktiga principer. Den ena �r att
gemensamma angel�genheter ytterst avg�rs genom majoritetsbeslut. Den
andra principen, som �r central f�r r�ttsstatsbegreppet, utg�r fr�n att den
enskilde medborgaren �tnjuter vissa grundl�ggande fri- och r�ttigheter
som inte �r �tkomliga f�r majoritetsbeslut. Denna princip tar sin
utg�nspunkt i postulatet om alla m�nniskors lika och okr�nkbara v�rde.
V�r konstitution vilar p� dessa tv� fundament, vilket st�ller krav p� form
och inneh�ll i lagstiftningen d� medborgarna m�ste kunna lita p� att
lagstiftning och offentlig makt ut�vas i �verensst�mmelse med principerna
f�r v�r f�rfattning.
Det i samh�llsdebatten uppm�rksammade f�rh�llandet att ett stort antal
individer mer eller mindre tv�ngsm�ssigt steriliserades i Sverige fr�n 1930-
talet �nda fram till 1970-talet illustrerar betydelsen av att lagstiftning och
offentlig maktut�vning ut�vas med respekt f�r grundl�ggande demokratiska
och r�ttsstatliga principer.
Den v�sterl�ndska, liberala demokratisynen �r individorienterad och
bygger p� det moraliska imperativet att alla m�nniskor har vissa
grundl�ggande fri- och r�ttigheter. Utifr�n den grunden formas etiken ocks� i
politiken. Den liberala demokratisynen utg�r s�ledes fr�n att begreppet
demokrati inte bara �r en beslutsform utan att demokrati ocks� st�r f�r att
beslut skall fattas med ett materiellt inneh�ll som garanterar den enskildes
frihet, r�tt och ansvar i f�rh�llande till statsmakten. Historiskt finns det en
mots�ttning mellan den individorienterade v�sterl�ndska synen p� demokrati
och den kollektivistiska demokratiuppfattningen, i vilken demokrati �r
liktydigt med politiska majoritetsbeslut som gagnar kollektivet och staten
framf�r den enskilde individen.
I Sverige har de kollektivistiska tankeg�ngarna och den sociala
ingenj�rskonsten f�tt starkt genomslag i s�v�l lagstiftning som den offentliga
maktut�vningen med bristande respekt f�r den enskildes r�ttigheter som
f�ljd. Inte minst har detta tydliggjorts i moderaters och socialdemokraters
olika syn p� den enskildes r�tt till skydd f�r de m�nskliga fri- och
r�ttigheterna. Det dr�jde �nda till 1970-talet innan vi fick en fri- och
r�ttighetskatalog inskriven i v�r grundlag.
D�tidens lagar om tv�ngssterilisering aktualiserar i dag fr�gor dels om
vilka krav som m�ste kunna st�llas p� en demokrati och p� de gr�nser som
b�r g�lla �ven f�r demokratiskt fattade beslut, dels om vi i dagens Sverige
stiftar lagar och ut�var offentlig makt i �verensst�mmelse med de
fundamentala principer som g�ller f�r v�r konstitution. Det �r mot bl.a. den
bakgrunden som f�rslagen i dennna motion b�r ses.
3 K�nnetecken f�r en demokrati och r�ttsstat
3.1 Moral och etik i lagstiftningen
Gemensamt f�r reaktionerna och de fr�gor som f�ljt efter avsl�jandena
om tv�ngssteriliseringslagstiftningen, liksom f�r nutidens och framtidens
fr�gor r�rande t.ex. den enskildes r�tt till integritet,
informationsteknologins utveckling, fosterdiagnostik och genteknik, �r
att samtliga dessa fr�gor illustrerar det betydelsefulla samband som
m�ste finnas mellan politiska beslut och konstitutionen och v�rt krav p�
moraliskt och etiskt handlande.
F�r att kunna skydda och st�rka grundl�ggande v�rden om moral och etik
m�ste vi sl� vakt om demokratin, r�ttsstaten och f�rfattningen, n�got som
Moderata samlingspartiet ser som en av sina fr�msta uppgifter. Vi har genom
�ren �terkommit med f�reslag som legat i linje med dessa m�ls�ttningar. I
decennier har Moderata samlingspartiet �terkommit med f�rslag om
f�rst�rkningar av grundlagsskyddet i olika avseenden. Socialdemokraterna
har avvisat v�ra f�rslag. F�rst efter utdragna kompromisser eller efter h�rt
opinionstryck har Socialdemokraterna motvilligt givit efter.
V�rt arbete har emellertid inte varit resultatl�st. Redan 1976 �rs fri- och
r�ttighetsreform tillkom p� Moderata samlingspartiets initiativ. Sedan 1980
�r en lagpr�vningsr�tt inf�rd i regeringsformen. V�ra krav p� f�rl�ngd
valperiod och ett �kat inslag av personval �r uppfyllda. Vi har numera en
yttrandefrihetsgrundlag. �r 1993 upph�rde monopolsituationen p�
medieomr�det. Ett under l�ng tid framf�rt krav fr�n Moderata samlings-
partiet har g�llt inf�rlivandet av Europakonventionen ang�ende skydd f�r de
m�nskliga r�ttigheterna och de grundl�ggande friheterna. Sedan den 1
januari 1995 g�ller Europakonventionen som svensk r�tt. Grundlagsreformen
fr�n 1995 resulterade ocks� i att r�tten till ers�ttning vid expropriation
preciserades n�rmare betr�ffande det egendomsskydd som Europa-
konventionen anger. �ven r�tten till ers�ttning vid r�dighetsinskr�nkningar
avseende mark och byggnader regleras numera i grundlagen. Vidare inf�rdes
grundlagsskydd f�r n�rings- och yrkesfriheten.
�ven om samtliga dessa grundlags�ndringar utg�r viktiga steg i riktning
mot en f�rst�rkning av den enskildes r�ttighetsskydd, demokratin och
konstitutionen s� kan i dag konstateras att mycket arbete �terst�r. S�v�l i
lagstiftning som i offentlig maktut�vning f�rekommer alltj�mt brister i fri-
och r�ttighetsskyddet med kr�nkta m�nniskor som f�ljd.
3.2 Moral och etik i den offentliga maktut�vningen
All myndighetsut�vning gentemot enskilda handlar ytterst om att
administrera politiska beslut. Det materiella inneh�llet i
myndighetsut�vningen �r s�ledes ett resultat av kvalit�n p� de politiska
beslut som fattas. Om inneh�llet i politiska beslut inte grundas p�
moraliska och etiska principer om m�nniskans okr�nkbarhet, allas lika
v�rde och individens frihet blir myndighetsut�vningen gentemot enskilda
d�refter.
Ett st�r klart och det �r att varje generation m�ste ta p� sig att f�ra debatten
om individens frihet och den offentliga maktens ut�vning. De reaktioner som
framf�rts mot f�rekomsten av tv�ngssteriliseringar i v�rt land, inte minst fr�n
socialdemokratiska regeringsf�retr�dare, inger visst hopp om framtiden. Det
ansvariga statsr�det ben�mnde det intr�ffade som barbariskt, vilket Moderata
samlingspartiet uppfattar som ett tecken p� att det existerar en faktisk samsyn
om att det finns vissa moraliska och etiska v�rden och principer som inte f�r
ifr�gas�ttas. Det finns v�rden som staten inte har r�tt att s�tta sig �ver. F�r
att
uppr�tth�lla respekten f�r dessa v�rden - som bl.a. kodifierats i
Europakonventionen ang�ende skyddet f�r de m�nskliga r�ttigheterna och
grundl�ggande friheterna - �r det i st�llet statens skyldighet att skydda
medborgarna gentemot staten f�r de �vergrepp som blir f�ljden om de
m�nskliga fri- och r�ttigheterna kr�nks. Om alla politiska partier nu �r
beredda att tillst� att det finns grundl�ggande etiska och moraliska v�rden,
som st�r �ver politiken, och som �r n�dv�ndiga att respektera i lagstiftning
och i offentlig maktut�vning, b�r denna samsyn ocks� f� konsekvenser f�r
den framtida utformningen av svensk lag.
4 �kat skydd f�r fri- och r�ttigheter
4.1 Fri- och r�ttighetsskyddets syfte
Skyddet f�r fri- och r�ttigheter har inget annat syfte �n att st�rka de
enskilda m�nniskornas st�llning, att skapa en verklig medborgarr�tt med
ett konkret inneh�ll genom att dra upp gr�nser f�r statsmaktens
handlande. Skiljelinjen i svensk politik har g�tt vid avv�gningen av hur
stora anspr�k p� handlingsfrihet statsmakten skall till�tas ha och
medborgarnas krav p� en grundl�ggande trygghet, fredad �ven mot
ingrepp som beslutats i formellt demokratisk ordning. V�r f�rfattning
syftar till att f�rhindra kr�nkningar av den enskildes r�tt fr�n statens sida.
�ven efter Europakonventionens inf�rlivande med svensk r�tt har
regeringen drivit igenom lagstiftning som av flera bed�mts som tveksam
b�de fr�n grundlags- och konventionssynpunkt. Nedan f�ljer n�gra exempel
p� s�dan lagstiftning och p� ett f�rslag som v�ntas �verl�mnas till riksdagen
i h�st.
- Ett utg�rs av regeringens ingrepp i stiftelselagen mot de fria
forskningsstiftelserna. Under f�rev�ndning att �ka den demokratiska
kontrollen gav regeringen sig sj�lv r�tt att besluta om styrelsernas
utseende och kapitalf�rvaltning. Den demokratiska kontrollen visade sig
vara liktydig med att ge staten kontroll �ver de fria
forskningsstiftelsernas tillg�ngar f�r att d�rigenom kunna minska p� de
ordinarie forskningsanslagen. H�rigenom fick lagstiftningen ett starkt
konfiskatoriskt inslag, som enligt bl.a. Moderata samlingspartiets
uppfattning inte l�ter sig f�renas vare sig med grundlagens
�gander�ttsskydd eller med Europakonventionen.
- Ett exempel p� lagstiftning som kritiserats f�r att inte leva upp till
grundl�ggande demokratiska och r�ttsstatliga principer �r f�rslaget om en
f�rtida avveckling av tv� k�rnkraftsreaktorer i Barseb�ck. Som n�rmare
utvecklas i Moderata samlingspartiets energipolitiska motion �r
lagf�rslaget beh�ftat med s�dana brister att f�rslagets f�renlighet med
s�v�l grundlagen som Europakonventionen och EG-r�ttens
konkurrensregler kan ifr�gas�ttas.
- Ett annat exempel �r dr�pslaget mot landets �nkor. Tillsammans med
Centerpartiet drev regeringen igenom att �nkepensionens folkpensionsdel
skulle r�knas av mot annan inkomst. P� mycket kort varsel br�ts ett avtal
med landets �nkor och en snart tio�rig �verenskommelse mellan
riksdagspartierna om efterlevandepension.
- Enligt vad regeringen har aviserat kommer riksdagen i h�st att f� ta
st�llning till ett f�rslag om att i Sverige inr�tta ett datoriserat
kriminalunderr�ttelseregister. Syftet �r att ge polisen m�jlighet att i
dataregister lagra uppgifter ocks� om personer som det inte f�religger
n�gon brottsmisstanke mot. Moderata samlingspartiet har i olika
sammanhang framh�llit att datalagring av personuppgifter i
kriminalunderr�ttelseregister av integritetsh�nsyn m�ste f�ruts�tta att
�tminstone den l�gsta graden av brottsmisstanke - anledning att anta -
f�religger. Utan krav p� brottsmisstanke utg�r f�rslaget, om det
genomf�rs, ett allvarlig hot s�v�l mot den enskilda individens integritet
som mot demokratin och r�ttsstaten.
Sammanfattningsvis kan konstateras att den lagstiftning och de f�rslag
som redogjorts f�r ovan inte n�r upp till de materiella krav som vi
moderater st�ller p� lagstiftning. Grundl�ggande demokratiska och
r�ttsstatliga principer s�tts �t sidan s� snart som det gagnar den offentliga
maktut�vningen. F�r socialdemokratin g�ller alltj�mt att makt g�r f�re
r�tt.
4.2 �gander�tten - en grundval f�r marknadsekonomin
Respekten f�r den enskildes �gander�tt bottnar ytterst i en �vertygelse
om m�nniskors m�jligheter att sj�lva forma sin tillvaro. Synen p� den
enskildes �gander�tt avspeglar vilken m�nniskouppfattning man har. Helt
grundl�ggande f�r Moderata samlingspartiet �r tilltron till enskilda
individers f�rm�ga och vilja att ta ansvar f�r sitt eget och den egna
familjens liv. Detta inneb�r att vi tillm�ter individens faktiska
m�jligheter att �ga och f�rvalta egendom central betydelse. �gander�tten
m�jligg�r en spridning av makt, ansvar och beslutsfattande fr�n ett f�tal
till ett flertal och leder h�rigenom till personlig och samh�llelig
utveckling. Det enskilda �gandet utg�r en grundl�ggande f�ruts�ttning
f�r den enskildes ekonomiska v�lf�rd och befr�mjar marknadsekonomin
som �r grunden f�r v�lf�rden.
Trots att den enskildes �gander�tt utg�r en av grundstenarna f�r v�r
r�ttsordning med starkt genomslag i b�de v�r privatr�tt och v�r straffr�tt �r
grundlagsskyddet f�r den enskilda �gander�tten fortfarande mycket svagt.
Grundlagsskyddet i 2 kap. 18 � regeringsformen (RF) utg�rs av regler om
ers�ttning vid expropriation av mark och byggnader och liknande intr�ng.
Sj�lvfallet m�ste det finnas vissa begr�nsningar i �gander�tten n�r detta �r
n�dv�ndigt med h�nsyn till viktiga allm�nna intressen. De som drabbas av en
s�dan inskr�nkning i sin �gander�tt m�ste dock vara garanterade full
ers�ttning f�r den skada som uppkommer. I dag utg�r inte s�dan full
kompensation utan ers�ttning bara om den skada som uppkommer �r
betydande i f�rh�llande till v�rdet av den ber�rda delen av fastigheten.
Enligt Moderata samlingspartiets uppfattning �r det nu angel�get att inf�ra
en grundlagsregel som sl�r fast att den enskilda �gander�ttens princip �r
okr�nkbar och att inskr�nkningar i �gander�tten endast f�r ske i klart angivna
fall och d� med full ers�ttning till den enskilde. Enligt Moderata
samlingspartiet �r det vidare angel�get att grundlagsskyddet f�r den enskilda
�gander�tten ut�kas till att uttryckligen g�lla �ven annan egendom �n mark
och byggnader. Enligt v�r mening b�r �ven pensionsr�tten omfattas av
grundlagsskydd, liksom immateriella tillg�ngar i form av bl.a. utbildning,
varum�rken, n�rings- och patentr�tter. Inte minst diskussionerna om den
privata lokalradions framtid visar att det finns behov av att st�rka den
enskildes r�ttighetsskydd gentemot statsmakten �ven n�r det g�ller
immateriella tillg�ngar.
4.3 V�rna avtalsfriheten
R�tten att fritt sluta avtal spelar en v�sentlig roll inom m�nga omr�den i
v�rt samh�lle och �r fundamental f�r en v�l fungerande
marknadsekonomi. Om en �gare t.ex. inte har r�tt att disponera �ver sin
egendom, genom f�rs�ljning, uthyrning eller p� annat s�tt, f�rlorar
�gander�tten mycket av sitt v�rde.
Avtalsfriheten kan inte vara helt utan begr�nsningar men d� avtalsfriheten
har central betydelse f�r v�rt samh�llskick b�r den ges uttryckligt skydd i
grundlagen, vilken �ven klart skall ange i vilka fall begr�nsningar f�r ske.
Regeringen b�r f� i uppdrag att n�rmare utreda och l�mna f�rslag till
lagstiftning om grundlagsskydd f�r avtalsfriheten.
4.4 F�rst�rkt skydd f�r den negativa f�reningsr�tten
Ett omr�de d�r avtalsfriheten borde vara central, men d�r den i praktiken
�r obefintlig �r inom arbetsr�ttens omr�de. P� den svenska
arbetsmarknaden finns ingen fungerande avtalsfrihet. Den politiska
makten har givit kollektivavtalet en monopolst�llning och individuella
avtal har motarbetats energiskt och systematiskt. Detta har hittills kunnat
ske bl.a. genom att den negativa f�reningsr�tten, dvs. r�tten att st�
utanf�r olika sammanslutningar, inte regleras i grundlagen. F�ljden har
blivit att oorganiserade arbetstagare och arbetsgivare inte har n�gra
m�jligheter att fritt avtala om l�ner och anst�llningsvillkor. Fackets r�tt
att verka f�r kollektivavtal genom strids�tg�rder har f�rhindrat enskildas
f�rs�k till individuella avtal.
Genom Europadomstolens dom i m�let Gustafsson mot Sverige har den
bristande avtalsfriheten inom arbetsr�tten tydliggjorts. �ven om domstolen
gav Sverige r�tt mot Gustafsson s� gav domen samtidigt en tydlig indikation
om att r�dande avtalsf�rh�llanden inom arbetsr�tten inte �r tillfredsst�llande.
Domstolen klargjorde n�mligen att den negativa f�reningsfriheten m�ste
tillm�tas betydelse ocks� p� svenska arbetsmarknaden. D�refter har
Europakommissionen rekommenderat Europadomstolen att ge Gustafsson
m�jlighet till ny pr�vning med h�nvisning till vad kommissionen kallar "de
mycket speciella omst�ndigheterna" i fallet. H�rmed avses de felaktiga
sakuppgifter som den socialdemokratiska regeringen anf�rt som bevisning i
m�let. F�r Sverige, dvs. regeringen, var det n�dv�ndigt att vinna m�let
eftersom en f�rlust hade tvingat fram f�r�ndringar av svensk
arbetsr�ttslagstiftning.
I avvaktan p� en ny r�ttslig pr�vning av m�let Gustafsson mot Sverige b�r
erinras att den negativa f�reningsr�tten �r skyddad genom Europa-
konventionen som ju numera �r en del av svensk r�tt. N�gon uttrycklig
best�mmelse om skydd f�r r�tten att st� utanf�r en organisation finns dock
inte i regeringsformens fri- och r�ttighetskatalog. Enligt Moderata samlings-
partiet b�r denna brist snarast avhj�lpas, s� att det tydligare framg�r att
bl.a.
enskilda utan organisationstv�ng kan f� ing� exempelvis icke-
kollektivavtalsbundna arbetsr�ttsavtal. Riksdagen b�r uppdra �t regeringen
att snarast l�mna f�rslag till en s�dan lag�ndring.
5 Reformerat valsystem
5.1 F�rre riksdagsledam�ter
Ett �kat inslag av personval i de allm�nna valen kan minska avst�ndet
mellan v�ljarna och de valda. Ytterligare en f�r�ndring som skulle gynna
b�de v�ljarna och politikerna vore att minska antalet riksdagsledam�ter.
Med f�rre ledam�ter skulle framf�r allt politikernas anonymitet avta.
Sveriges riksdag har i dag med sina 349 ledam�ter en i f�rh�llande till
landets folkm�ngd osedvanligt stor representation j�mf�rt med andra
demokratiska l�nder. Enligt Moderata samlingspartiets uppfattning b�r
antalet ledam�ter vara 249. Detta skulle inte enbart medverka till att de
folkvalda blev mer k�nda ute bland folket utan ocks� leda till en mer
"arbetsduglig" riksdag. En riksdag med f�rre ledam�ter reser dock flera
viktiga fr�gor av demokratikarakt�r, bl.a. fr�gan om hur m�nga riksdags-
ledam�ter som fordras f�r att alla delar av v�rt land skall f� en god
representation i riksdagen.
Mot denna bakgrund �r det angel�get att regeringen l�gger fram f�rslag om
den ovan f�reslagna minskningen.
5.2 Personvalsinslaget
Vid parti�verl�ggningarna h�sten 1993 kom partierna �verens om att
fr.o.m. 1998 �rs val f�rst�rka personvalsinslaget i det svenska
valsystemet genom att inf�ra preferensr�stning enligt den s.k.
modifierade danska modellen. Detta inneb�r att v�ljarna ges m�jlighet att
avge en s�rskild personr�st inom ramen f�r partivalssystemet. Partierna
nominerar kandidater och v�ljarna kan sedan genom att markera en
kandidat p� valsedeln avge en personr�st.
Personvalskommitt�n argumenterade f�r en f�rsiktighetssp�rr som
inledningsvis borde ligga i intervallet fem till tio procent och stannade
slutligen vid en niv� p� �tta procent av partiets r�ster i valkretsen vid
riksdagsval och fem vid kommunalval. Vid efterf�ljande parti�verl�ggningar
enades partierna om att inf�r valet 1998 f�lja kommitt�ns f�rslag om att s�tta
sp�rrniv�n f�r personval till riksdagen till �tta procent, och till fem procent
vid kommunalvalen och val till Europaparlamentet. Kompromissen inneb�r
vidare att �ttaprocentssp�rren, om s� beslutas, kan komma att justeras ned�t
till n�sta val.
Fr�n moderat h�ll l�gger vi stor vikt vid att �ttaprocentssp�rrens inverkan
p� 1998 �rs personval skyndsamt blir f�rem�l f�r en utv�rdering, vilken kan
utg�ra underlag f�r �tg�rder i syfte att ytterligare �ka personvalsinslaget i
framtida val.
5.3 Skilda valdagar
Sedan 1973 har gemensam valdag f�r riksdagsval och kommunalval
praktiserats i v�rt land. Under de snart 25 �r som g�tt sedan den
gemensamma valdagen inf�rdes har kommunernas st�llning och
uppgifter radikalt f�r�ndrats. Statens makt �ver m�nniskornas liv har
minskat medan kommunernas makt �kat. Kommunerna best�mmer bl.a.
�ver skolan, socialtj�nsten, barnomsorgen, hemsjukv�rden, natur- och
stadsmilj�n, infrastrukturen m.m. Kommuner och landsting st�r f�r 40
procent av den offentliga sektorns utgifter. Majoriteten av befolkningen
betalar bara inkomstskatt till landsting och kommuner.
D� m�nga av de allra viktigaste fr�gorna i m�nniskors liv i dag faktiskt
best�ms p� kommunal niv� �r det i vart fall f�r Moderata samlingspartiet
sv�rt att se n�gra godtagbara sk�l till varf�r riksdagspolitikerna och de
rikspolitiska fr�gorna helt skall f� dominera den allm�nna debatten inf�r
valdagen.
N�r den nya vallagen tr�dde i kraft den 1 juli 1997 �verf�rdes den
nuvarande ordningen med gemensam valdag med automatik. Vid
riksdagsbehandlingen av regeringsf�rslaget framh�ll Moderata samlings-
partiet bl.a. att fr�gan om skilda valdagar borde ha samordnats med den nya
vallagstiftningen innan lagstiftningen tr�dde i kraft.
Inte minst fr�n demokratisynpunkt b�r fr�gan om att bryta upp den
nuvarande ordningen med gemensam valdag f�r riksdags- respektive
kommunalval nu �verv�gas. Regeringen b�r skyndsamt ta initiativ till en
utredning om f�ruts�ttningarna f�r en �terg�ng till ett valsystem med skilda
valdagar. Inriktningen b�r vara att skilda valdagar praktiskt skall till�mpas
f�rsta g�ngen i kommunalval �r 2000.
5.4 Nyval p� kommunal- och landstingsniv�?
Starka demokratiintressen talar f�r att en ordning med m�jlighet att h�lla
nyval p� kommunal- och landstingsniv� b�r bli f�rem�l f�r pr�vning.
Inte minst har senare �rs avsl�janden om kommunpolitikers aff�rer, brott
och andra oegentligheter rest fr�gan om det b�r inf�ras en m�jlighet till
nyval p� kommunal- och landstingsniv�. Vad fr�gan ytterst handlar om
�r hur v�ljarnas ber�ttigade krav och f�rv�ntningar skall kunna
tillgodoses n�r v�ljarna inte l�ngre hyser n�got f�rtroende f�r den
sittande politiska majoriteten. Regeringen b�r d�rf�r snarast ta initiativ
till en utredning i syfte att belysa f�r- och nackdelar med att inf�ra en
ordning med nyval p� kommunal- och landstingsniv�.
6 F�rst�rkt demokrati i parlamentet
6.1 �kat minoritetsskydd vid r�ttighetsbegr�nsningar
Regeringsformen utg�r fr�n att majoritetsbeslut �r den beslutsform som
b�st gagnar demokratin och folkstyrelsens princip. Den starka betoningen
av majoritetens l�ngtg�ende r�ttigheter kombineras emellertid med en
bristf�llig insikt om behovet av vissa inskr�nkningar i majoritetens r�tt.
Ett s�tt att ta h�nsyn ocks� till minoritetens legitima intressen vore att
st�rka minoritetsskyddet generellt vid beslut om lagstiftning som inneb�r
begr�nsningar av de medborgerliga fri- och r�ttigheterna. S�v�l
begr�nsningar i �gander�tten och n�rings- och yrkesfriheten som
inskr�nkningar i de politiska fri- och r�ttigheterna, dvs. yttrande-,
informations-, m�tes-, demonstrations- och f�reningsfriheten, b�r enligt v�r
uppfattning beslutas med kvalificerad majoritet i st�llet f�r som i dag med
enkel majoritet. Fr�gan om det i s� fall skall fordras 2/3 majoritet eller 3/4
majoritet vid beslutet kan naturligtvis diskuteras. En alternativ skulle kunna
vara att ge en minoritet i riksdagen r�tt att skjuta fram riksdagens beslut i en
r�ttighetsbegr�nsande fr�ga. En s�dan l�sning skulle motsvara vad som i dag
g�ller enligt 2 kap. 12 � tredje stycket regeringsformen. Denna best�mmelse
f�reskriver att lag om begr�nsningar av vissa s�rskilt i regeringsformen
omn�mnda fri- och r�ttigheter skall p� yrkande av l�gst 10 av riksdagens
ledam�ter vila i minst tolv m�nader om mer �n 1/6 av de r�stande st�der ett
s�dant yrkande.
Riksdagen b�r ge regeringen i uppdrag att ta fram f�rslag till lagstiftning
om en f�rst�rkning av minoritetsskyddet vid beslut om lagstiftning som
inneb�r begr�nsningar av de medborgerliga fri- och r�ttigheterna.
6.2 Utvidgat folkomr�stningsinstitut vid lagfr�gor d�r beslut
har fattats
I Sverige har folkomr�stningsinstitutet successivt utvidgats. Enligt
Moderata samlingspartiet kan det nu finns sk�l att �verv�ga om inte ett
utvidgat folkomr�stningsinstitut skulle kunna tj�na syftet att st�rka
demokratin och respekten f�r grundl�ggande moraliska och etiska
principer i lagstiftning och myndighetsut�vning. Ett utvidagt
folkomr�stningsinstitut enligt nedan skisserade f�rslag kan ocks� ses
som ett alternativ till ovan f�reslagna f�rst�rkning av minoritetsskyddet.
R�dgivande folkomr�stningar anordnas enligt RF 8:4 med st�d av vanlig
lag. Beslutande folkomr�stning kan sedan 1980 anordnas om ett som
vilande antaget grundlagsf�rslag enligt RF 8:15. Beslutande
folkomr�stning kan �ven f�rekomma vid �verl�telse av beslutander�tt till
mellanfolklig organisation, enligt RF 10:5. En beslutande folkomr�stning
kan utl�sas av en minoritet av en tredjedel av riksdagens ledam�ter p�
yrkande av minst en tiondel av ledam�terna. V�ljarna har d�refter att
s�ga ja eller nej till det en g�ng antagna grundlagsf�rslaget. P� detta s�tt
har ett minoritetsskydd vad g�ller grundlagsfr�gor byggts in i v�r
f�rfattning.
Vid flera tillf�llen har krav rests p� en utvidgning av
folkomr�stningsinstitutet. Sedan konstitutionsutskottet och riksdagen vid tv�
tillf�llen, 1993 och 1995, st�llt sig bakom kravet p� en �versyn av
regelverket f�r folkomr�stning, uppdrog regeringen 1996 �t en s�rskild
utredare att utf�ra denna �versyn. Utredaren har d�refter f�reslagit att en
beslutande folkomr�stning skall kunna komma till st�nd men f�rst efter
beslut av en majoritet i riksdagen (SOU 1997:56). Som fr�msta motiv anges,
att flera av de r�dgivande folkomr�stningarna i realiteten kommit att
uppfattas som bindande f�r riksdagen och att mer verklighetsanpassade
regler �r efterstr�vansv�rda. D�remot tillm�ter utredningen inte kravet p� ett
�kat minoritetsskydd ocks� i lagfr�gor n�gon st�rre tyngd. I
utredningsf�rslaget accepteras dock ett s�dant betr�ffande grundlagsfr�gor,
eftersom det kan bidra till str�van "att uppn� st�rsta m�jliga endr�kt i
konstitutionella fr�gor".
En f�rst�rkning av skyddet f�r minoriteten skulle ocks� kunna utg�ra ett
v�sentligt inslag i den allm�nna str�van att bef�sta demokratin.
Erfarenheterna fr�n bl.a. Danmark synes ocks� peka i denna riktning.
Danmark har sedan l�nge best�mmelser som g�r det m�jligt f�r en tredjedel
av folketingets ledam�ter att f� till st�nd en folkomr�stning om ett beslut,
som fattats av parlamentet. �ven om det �r s�llsynt med folkomr�stning p�
dessa villkor, anses dock reglernas blotta existens bidra till en �kad str�van
efter samf�rst�nd i dansk politik.
En motsvarande best�mmelse i svensk r�tt kan l�mpligen ta sin
utg�ngspunkt i de regler som g�ller f�r beslutande folkomr�stning i
grundlagsfr�gor. Det inneb�r, att sedan riksdagen fattat beslut i en lagfr�ga,
skall en tiondel av riksdagens ledam�ter kunna kr�va, att fr�gan underkastas
en folkomr�stning. Om en tredjedel av riksdagens ledam�ter st�der detta
yrkande, skall en folkomr�stning �ga rum. Om majoriteten av v�ljarna s�ger
nej, har fr�gan fallit. F�r att inte hur sm� minoriteter som helst skall f� ett
avg�rande inflytande, �r det n�dv�ndigt med vissa kvorumregler. I detta fall
synes det rimligt att f�lja den danska f�rebilden och f�reskriva att nej-
majoriteten m�ste uppg� till minst en tredjedel av de r�stber�ttigade.
Mot den nu angivna bakgrunden f�resl�r vi att grundlagen byggs ut med
en m�jlighet f�r en minoritet i riksdagen att f� till st�nd folkomr�stning i en
lagfr�ga, d�r beslut har fattats.
6.3 F�rst�rkt skydd mot retroaktiv skattelagstiftning m.m.
Det �r en sj�lvklarhet att skatter m�ste kunna uttas f�r finansiering av
n�dv�ndiga gemensamma �tg�rder. Det �r dock inte lika sj�lvklart p�
vilken niv� skatteuttaget skall ligga och inte heller p� vilket s�tt skatten
skall tas ut. En r�ttss�kerhetsgaranti f�r utformningen av skatteregler
finns i RF 2:10 om f�rbud mot retroaktiv skattelagstiftning.
I en demokrati och r�ttsstat �r det inte godtagbart att p� ett nyckfullt och
godtyckligt s�tt �ndra lagstiftning fr�n den ena dagen till den andra. En s�dan
ordning st�r i strid mot grundl�ggande principer om att lagstiftning skall vara
f�rutsebar f�r medborgarna och att medborgarna skall kunna lita p�
lagstiftningen och kunna inr�tta sig efter g�llande r�tt.
I den nyligen avkunnade regeringsf�rklaringen framh�lls: "Kontrollen
�ver de offentliga finanserna inneb�r att ingen m�nniska skall beh�va
�ngslas f�r nya hastiga f�r�ndringar." Veckan dessf�rinnan f�reslog dock
Socialdemokraterna ov�ntade f�r�ndringar i skattereglerna, f�r att blidka sina
egna kongressombud. Agerandet v�cker naturligtvis tveksamhet �ver
Socialdemokraternas syn p� r�ttss�kerheten. F�rslaget till �ndring av
f�rm�genhetsskatt p� aktieinnehav kommer i realiteten att f� retroaktiv effekt
f�r vissa aktie�gare, vilket i sin tur reser fr�gan om behovet av en
regel�versyn av nuvarande f�rbud mot retroaktiv skattelagstiftning.
Regeringens l�ftesbrott i fr�ga om v�rnskattens avskaffande aktualiserar
dessutom fr�gan om behovet av etik och moral i lagstiftningen och
minoritetens behov av skydd vid beslut om nya skatteregler.
Senare tids skattepolitiska h�ndelser b�r enligt v�r uppfattning resultera i
att fr�gan om ett f�rtydligande och en sk�rpning av f�rbudet mot retroaktiv
skattelagstiftning blir f�rem�l f�r utredning. I detta sammanhang b�r �ven
fr�gan om beskattningsmaktens gr�nser, som behandlades allt f�r
summariskt av den s.k. Fri- och r�ttighetskommitt�n (SOU 1993:40, del A,
s.112), tas upp till f�rnyad och seri�s pr�vning. Riksdagen b�r uppdra �t
regeringen att snarast tills�tta en parlamentarisk utredning med ovan angivna
inriktning.
7 En f�rst�rkt r�ttsstat
7.1 Ta bort uppenbarhetsrekvisitet
Den svenska konstruktionen f�r demokratisk kontroll av att grundlagarna
efterlevs i v�rt land utg�rs av regeringsformens best�mmelse om
lagpr�vning, som regleras i RF 11:14. Lagpr�vningen inneb�r att
domstol eller annat offentligt organ som finner att en f�reskrift st�r i strid
med en best�mmelse i grundlag eller annan �verordnad f�rfattning eller
att stadgad ordning i n�got v�sentligt h�nseende har �sidosatts vid dess
tillkomst, inte bara har r�tt utan ocks� skyldighet att �sidos�tta
f�reskriften. Om det �r riksdagen eller regeringen som har beslutat
f�reskriften, skall till�mpningen dock underl�tas bara om felet �r
uppenbart, vilket av l�tt insedda sk�l �r ganska s�llsynt.
Kravet p� att felet skall vara uppenbart har kommit att utg�ra en
omotiverad och sv�rf�rst�elig begr�nsning till f�rf�ng f�r medborgarna och
det skydd f�r grundl�ggande friheter och m�nskliga r�ttigheter som de
ostridigt b�r �tnjuta �ven i v�rt land. Moderata samlingspartiet har sedan
l�nge drivit kravet om att ta bort uppenbarhetsrekvisitet. H�rigenom skulle
lagpr�vningen av lagf�rslags grundlagsenlighet bli en betydligt mer levande
realitet f�r lagstiftaren, �n vad som �r fallet i dag.
Utvecklingen g�r nu ocks� i v�r riktning. I dag r�der stor os�kerhet om
uppenbarhetsrekvisitet kan beh�llas till f�ljd av EG-r�tten och inf�rlivandet
av Europakonventionen, vilket Moderata samlingspartiet redan tidigare har
framh�llit. �ven politiska meningsmotst�ndare i riksdagens
konstitutionsutskott tycks numera ha insett detta. I det bet�nkande som
behandlar Moderata samlingspartiets motion uttalar KU:
... genom Sveriges medlemskap i EU och inf�rlivandet av
Europakonventionen i svensk r�tt har utrymmet f�r att till�mpa
uppenbarhetsrekvisitet minskat. EG-r�tten har ju f�retr�de framf�r svensk
lag utan att det finns n�gra krav p� uppenbar motstridighet. Vissa delar av
Europakonventionen - de som ing�r i EG-r�tten - skall d�rmed till�mpas
omedelbart framf�r svensk lag, medan andra delar av konventionen skall
till�mpas f�rst om ett uppenbart fel f�religger. Europadomstolen i Strasbourg
till�mpar emellertid inte uppenbarhetsrekvisitet vid sin pr�vning. Om EU
skulle ansluta sig till Europakonventionen skulle konventionen i sin helhet
bli EG-r�tt med generell till�mpning och utrymmet f�r att i Sverige till�mpa
uppenbarhetsrekvisitet vid normkollision bli �nnu mindre, 1996/97:KU26, s.
22.
Moderata samlingspartiet v�lkomnar naturligtvis denna utveckling men
vill samtidigt understryka att medborgarnas f�rtroende f�r Sverige som
r�ttsstat, liksom Sveriges internationella anseende som r�ttsstat, skulle
vinna p� om uppenbarhetsrekvisitet togs bort av nationell demokrati- och
r�ttss�kerhetsh�nsyn hellre �n att inv�nta att denna �tg�rd framtvingas till
f�ljd av EU-medlemskapet.
Mot denna bakgrund b�r riksdagen uppdra �t regeringen att skyndsamt
f�resl� en lag�ndring s� att den begr�nsning som uppenbarhetsrekvisitet
utg�r snarast kan tas bort, dvs. fr.o.m. den 1 januari 1999.
7.2 Tid f�r en f�rfattningsdomstol
I syfte att st�rka skyddet f�r fri- och r�ttigheterna har under �rens lopp
vid ett flertal tillf�llen v�ckts f�rslag om att �ven i v�rt land inf�ra en
s�rskild f�rfattningsdomstol. �ven om ett utm�nstrande av
uppenbarhetsrekvisitet kommer att inneb�ra �kade m�jligheter f�r
domstol att underk�nna lagstiftning som strider mot grundlagen s� finns
det enligt Moderata samlingspartiet sk�l att ta upp fr�gan om behovet av
en funktion motsvarande den som en f�rfattningsdomstol ger.
I t.ex. Tyskland anses f�rfattningsdomstolar vara en viktig del i systemet
f�r att f�rhindra en ny uppkomst av kommunism eller nazism. Erfarenheterna
av Weimarrepubliken, det nazistiska v�ldet och kommuniststyret har l�rt
tyskarna att det �r n�dv�ndigt att bygga in balansvikter i det demokratiska
systemet f�r att f�rhindra nya totalit�ra styrsystem. �ven de nya
f�rfattningarna i �st- och Centraleuropa inneh�ller best�mmelser om
f�rfattningsdomstolar.
�ven politiska beslut som fattats i god demokratisk ordning kan leda fel.
Ett svenskt exempel p� detta �r som redan n�mnts tv�ngssteriliserings-
lagstiftningen. Riksdagens beslut fattades i demokratisk ordning men kom
�nd� att strida mot den grundl�ggande principen om alla m�nniskors lika
v�rde. Enligt Moderata samlingspartiets uppfattning beh�ver �ven vi, som
alltf�r l�nge omfattats av en tradition med mycket stark tilltro till
majoritetsbeslutens och det politiska systemets ofelbarhet, ta intryck och
l�rdom av den �vriga europeiska historien. Historieskrivningen erbjuder
alltf�r m�nga exempel p� totalit�ra system och diktaturer som kunnat
tillskansa sig makten.
En av de tyska f�rfattningsdomstolarnas uppgifter �r att pr�va om de
demokratiska institutionerna h�ller sig inom sina kompetensomr�den -
exempelvis om f�rbundsdagen lagstiftar inom delstatsparlamentens
kompetensomr�de eller vice versa. �ven om den tyska federala strukturen
k�nner ett starkt behov av en f�rfattningsdomstol f�r att hantera dessa
fr�gest�llningar kan det ocks� i en enhetsstat som Sverige finnas ett behov av
att uppr�tth�lla en starkare gr�ns mellan olika niv�er. Enligt Moderata
samlingspartiet utg�r bevakning av den kommunala sj�lvstyrelsen ett s�dant
exempel.
Ett annat sk�l till att inf�ra en f�rfattningsdomstolsfunktion �r att Sverige
blivit medlem i Europeiska unionen. F�rutom att medlemskapet medf�rt att
EG-r�tten g�ller i Sverige, liksom i �vriga medlemsstater, och EG-r�tten har
f�retr�de framf�r nationell lagstiftning s� har svenska domstolar och andra
r�ttstill�mpande myndigheter, p� alla niv�er, f�tt en normkontrollerande
funktion av helt annan omfattning �n vad som tidigare varit fallet.
Normkontrollen �r inte inskr�nkt till att avse lagar och f�rfattningar av l�gre
dignitet utan omfattar ocks� fr�gan om svensk grundlag st�r i �verens-
st�mmelse med EG-r�ttsliga regler.
Det kan inte uteslutas att det �ven i Sverige - med en st�rkt judiciell
kontroll i �vrigt - kommer att finnas ett behov av en r�ttslig instans som med
st�rsta m�jliga auktoritet f�rm�r att h�vda svenska intressen. Denna instans
beh�ver inte utg�ras av en ny domstol utan kan l�sas genom att ge H�gsta
domstolen och/eller Regeringsr�tten de funktioner som b�r tillkomma en
f�rfattningsdomstol. Domstolsv�sendets framtida organisation �r f�r
n�rvarande f�rem�l f�r utredning av 1995 �rs Domstolskommitt�, som skall
redovisa sina f�rslag senast i april 1998. De delvis nya och tidigare
obeaktade f�rh�llanden som nu anf�rts talar enligt v�r mening f�r att
Domstolskommitt�n genom till�ggsdirektiv f�r i uppdrag att �ven belysa och
l�mna f�rslag till hur en f�rfattningsdomstolsfunktion kan inlemmas i en
framtida domstolsorganisation.
7.3 Grundlagsf�st tolkningsregel vid tvister mellan enskilda
och det allm�nna
Den nuvarande till�mpning av generalklausuler och annan sv�rf�rutsebar
lagstiftning, t.ex. ramlagstiftning av olika slag, utg�r ett reellt hot mot
den enskildes r�ttss�kerhet. Dels d�rf�r att det blir sv�rt f�r den enskilde
att f�rutse och bed�ma konsekvenserna av olika r�ttshandlingar, dels
d�rf�r att styrkef�rh�llandet mellan myndigheten och den enskilde
rubbas p� ett oacceptabelt s�tt.
Ett s�tt att uppr�tth�lla r�ttss�kerhetskraven �r att inf�ra en grundlagsf�st
tolkningsregel vid tvister mellan enskilda och det allm�nna. Inneb�rden av
en s�dan regel skulle vara att om tveksamhet i lagtolkningsfr�gan uppst�r i
�renden mellan enskilda och myndigheter skall lagstiftningen tolkas till den
enskildes f�rm�n.
Enligt Moderata samlingspartiet b�r riksdagen uppdra �t regeringen att
l�mna f�rslag till en ny grundlagsbest�mmelse med detta inneh�ll.
7.4 Ut�kad skyldighet att inh�mta Lagr�dets yttrande
Lagr�det har en viktig funktion n�r det g�ller att granska den
juridisk/tekniska kvalit�n i f�rslag till nya lagar. Granskningen som �r
grundlagsf�st i RF 8:18 skall �ven avse hur ett lagf�rslag f�rh�ller sig till
r�ttss�kerhetens krav och vilka problem som kan uppst� vid
till�mpningen. M�nga brister i framf�r allt regeringens lagf�rslag har
genom �rens lopp kunnat avhj�lpas sedan de uppm�rksammats av
Lagr�det.
En egendomlighet i de nuvarande best�mmelserna �r att Lagr�det normalt
sett inte beh�ver h�ras �ver grundlags�ndringar, om det inte g�ller
tryckfriheten och liknande. Ett sk�l f�r att inte l�ta Lagr�det yttra sig �ver
grundlagsf�rslag har ansetts vara att regeringsformen till helt �verv�gande
del g�ller fr�gor av politisk natur och d�rf�r �r mindre v�l l�mpade f�r
lagr�dsgranskning (prop. 1978/79:195 s. 47). Detta sk�l �r knappast h�llbart.
Ocks� vanliga lagar kan avse politiskt k�nsliga fr�gor, och d� begr�nsar
Lagr�det sig regelm�ssigt till en rent teknisk granskning. Det finns d�rf�r
enligt Moderata samlingspartiets mening ingen anledning att koppla bort den
lagtekniska expertisen just i de allra viktigaste lagstiftnings�rendena, dvs.
s�dana �renden som r�r grundlagarna. Det b�r ankomma p� regeringen att
n�rmare se �ver best�mmelserna om lagr�dsgranskning i syfte att s�kerst�lla
att Lagr�dets erfarenhet och kunnande utnyttjas �ven i de lagstiftningsfr�gor
som avser grundlagarna.
8 St�rkt kommunal sj�lvstyrelse
Enligt regeringsformens portalparagraf f�rverkligas folkstyrelsen inte
bara genom ett representativt och parlamentariskt statsskick utan ocks�
genom kommunal sj�lvstyrelse. En grundl�ggande f�ruts�ttning f�r att
det kommunala sj�lvstyret skall kunna ut�vas �r att kommunerna har r�tt
att ta ut ers�ttning i form av kommunalskatt f�r den egna kommunens
sk�tsel. Kommunernas beskattningsr�tt har med denna begr�nsning
ansetts s� v�sentlig att den grundlagsf�sts i RF 1:7. Regeringen synes
dock ha en annan uppfattning om vikten av kommunal sj�lvstyrelse.
Varken grundlagen eller Lagr�dets rekommendationer har hittills avh�llit
den socialdemokratiska regeringen fr�n att driva igenom lagstiftning som
uppenbart urholkat principen om kommunal sj�lvstyrelse. Inf�randet av
ett nytt utj�mningssystem f�r kommuner och landsting �r bara ett
exempel p� det.
Genom beslutet om s.k. inomkommunal skatteutj�mning har grundlagens
best�mmelser �sidosatts, vilket inneb�r att vi i dag har ett grundlagsstridigt
system. Den skatt en kommun i dag uppb�r kan i strid mot grundlagen
genom riksdagsbeslut disponeras f�r utgifter i helt andra kommuner.
Kommitt�n om den kommunala sj�lvstyrelsens grundlagsskydd (FI 1995:15)
har presenterat f�rslag som skall ge riksdagen m�jlighet att f�rordna att
kommunalskatten skall kunna disponeras av staten f�r utj�mningsinsatser
inom kommunsektorn. Detta �r ett grundskott mot den kommunala
sj�lvstyrelsen som Moderata samlingspartiet best�mt avvisar. I st�llet skall
snarast ett grundlagsriktigt system inf�ras som respekterar den i grundlagen
angivna kommunala beskattningsr�tten f�r en kommuns egna lokala
uppgifter.
Den kommunala sj�lvstyrelsen �r �ven i andra avseenden i fara. En rad
f�rslag har p� senare tid f�rts fram, vilka alldeles uppenbart inskr�nker p�
kommunernas r�tt till sj�lvstyrelse. Det �r naturligtvis av st�rsta vikt att
regeringen respekterar den kommunala sj�lvstyrelsen i lagstiftningsarbetet
och redovisar sina �verv�ganden mot bakgrund av grundlagens
portalparagraf om kommunal sj�lvstyrelse.
9 Hemst�llan
9 Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen hos regeringen beg�r f�rslag om st�rkt
grundlagsskydd f�r �gander�tten i enlighet med vad som anf�rts i
motionen,
2. att riksdagen hos regeringen beg�r f�rslag om grundlagsskydd
f�r avtalsfriheten i enlighet med vad som anf�rts i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen beg�r f�rslag om f�rst�rkt skydd
f�r den negativa f�reningsr�tten i enlighet med vad som anf�rts i
motionen,
4. att riksdagen hos regeringen beg�r en utredning om minskat
antal riksdagsledam�ter i enlighet med vad som anf�rts i motionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om en utv�rdering av �ttaprocentssp�rrens inverkan
p� 1998 �rs personval med syfte att ytterligare �ka personvalsinslaget
i framtida val,
6. att riksdagen hos regeringen beg�r f�rslag om skilda valdagar
f�r riksdagsval och kommunalval i enlighet med vad som anf�rts i
motionen,
7. att riksdagen hos regeringen beg�r en utredning om m�jligheten
att inf�ra nyval p� kommunal- och landstingsniv� i enlighet med vad
som anf�rts i motionen,
8. att riksdagen hos regeringen beg�r f�rslag om �kat
minoritetsskydd vid r�ttighetsbegr�nsningar i enlighet med vad som
anf�rts i motionen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om utvidgat folkomr�stningsinstitut vid lagfr�gor,
10. att riksdagen hos regeringen beg�r en utredning om sk�rpning
av f�rbudet mot retroaktiv skattelagstiftning m.m.,
11. att riksdagen hos regeringen beg�r f�rslag om att ta bort
uppenbarhetsrekvisitet i enlighet med vad som anf�rts i motionen,
12. att riksdagen hos regeringen beg�r en utredning om inf�randet
av en f�rfattningsdomstol i enlighet med vad som anf�rts i motionen,
13. att riksdagen hos regeringen beg�r f�rslag om grundlagsf�st
tolkningsregel vid tvister mellan enskilda och det allm�nna i enlighet
med vad som anf�rts i motionen,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om ut�kad skyldighet att inh�mta Lagr�dets
yttrande,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om st�rkt kommunal sj�lvstyrelse.